– Följden kan bli att vissa områden och ämnen avstås från att bevakas och rapporteras om av rädslan för trakasserier och hot. När detta inträffar blir det ett allvarligt problem för demokratin.
Det säger Erik Ryd, handläggare vid Enheten för skydd av kritisk infrastruktur och cybersäkerhet på MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. MSB har tittat på utvecklingen av hot, risker och sårbarheter i mediebranschen mellan 2011 och 2016. Att enskilda journalister utsätts för hot och trakasserier har ökat i omfattning, framför allt eftersom webben tar allt större del i nyhetsförmedling och mediekonsumtion. Arbetsgivarna skulle kunna ta ett större ansvar, menar MSB.
– En möjlig väg framåt är att mediebolagen har större samordning kring åtgärder och större kunskapsutbyte om branschstandarder för rutiner och förhållningssätt till hot och trakasserier i digitala miljöer.
”Där ser vi också stora brister i polisens bemötande, att de inte tar anmälningar på allvar eller erbjuder personskydd när det finns behov av det. Det är ett jätteproblem.”
Frilansar särskilt utsatta
Det är en bild som bekräftas av Tove Carlén, jurist och ombudsman på Journalistförbundet. Hon betonar att inte hunnit läsa igenom MSB:s rapport grundligt ännu, men att många journalister tar emot hot och hat är någonting som även Journalistförbundets egna undersökningar visar. Och vilket skydd journalisterna får kan variera, menar hon.
– Vissa mediehus tar ett mycket stort ansvar, ibland även på områden som egentligen borde vara polisens. Andra får inte ett lika starkt skyddsnät. Värst ser det ut för frilansar som kan vara helt oskyddade. Där ser vi också stora brister i polisens bemötande, att de inte tar anmälningar på allvar eller erbjuder personskydd när det finns behov av det. Det är ett jätteproblem.
”Vi kan se att ledningen inom polisen har en vilja, men att det inte lyckats nå ut i organisationen.”
Polisen måste över huvud taget bli bättre på att ta journalisters situation på allvar, säger hon.
– Vi kan se att ledningen inom polisen har en vilja, men att det inte lyckats nå ut i organisationen. Kunskap måste finnas från den som tar emot anmälan till den som utreder fallet. Personskyddet är också av största vikt, det är det som gör att journalister orkar fortsätta bevaka vissa frågor.
Cyberattacker och filterbubblor hot mot demokratin
För ett år sedan utsattes flera medier för överbelastningsattacker. Vid två tillfällen, med några dagars mellanrum, låg bland andra Expressen, DN, Sydsvenskan och Dagens Industris webbplatser nere under flera timmar. I maj utsattes också Hägarledmasten, som sänder ut radio och TV, för sabotage. Risken för liknande attacker är även det ett allvarligt hot, menar MSB.
Att medborgarna får allt snävare tillgång till information är också ett problem, säger Erik Ryd. Filterbubblor, att din nyhetsinformation på nätet styrs av algoritmer som ser vilka ämnen du visat intresse för, och minskad nyhetsbevakning på lokalnivå är två orosmoment.
– Filterbubblor kan medföra att individen bygger in sig i ett slutet informationsekosystem där den breda nyhetsrapporteringen begränsas kraftigt. Detta tillsammans med tuffare ekonomiska förhållanden för många redaktioner i landet – där redaktörsrollen ofta skurits ned på, i kombination med snabba och omfattande informationsflöden, kan öppna upp för större genomslagskraft för påverkanskampanjer.
”Kunskap i källkritik är allt viktigare”
I omvärlden förs just nu en debatt om hur allt mer polariserade medier inte gör tillräckligt tydligt vad som är åsikter och vad som är fakta. Bland annat har detta tagits upp i kölvattnet av Brexit-omröstningen, där medierna fått kritik för att måla upp forskningsbaserad fakta som åsikter från antingen ja- eller nej-sidan.
Om det finns en liknande problematik i Sverige har inte MSB tittat på, men Erik Ryd säger att de än en gång vill poängtera hur viktigt det är att alla medborgare är kunniga i källkritik.
– Vid de tillfällen som vinklad eller felaktig rapportering sker i medier ställs extra stora krav på den enskilde att kritiskt kunna förhålla sig till olika påståenden, och förstå och kunna använda argumentationsanalys. Detta kan i många lägen vara svårt och det är därför MSB ser detta som en viktig del redan under ungas skolgång, säger Erik Ryd, MSB.