Upprördheten är stor över att arbetslösheten ökar, och Arbetsförmedlingen får ta emot mycket kritik.
Arbetsförmedlingens resultat är oroande, men av andra orsaker än de som debatteras just nu. För den ökande arbetslösheten är något som alla redan hösten 2015 borde ha kunnat skriva in i sina kalendrar 12 till 18 månader framåt i tiden, ungefär den period som det tar för Migrationsverket att behandla ansökningar om uppehållstillstånd.
Vad som är allvarligare är det som händer sedan. Och här borde mer energi och kritik riktas mot några andra rader i Arbetsförmedlingens rapportering: andelen arbetssökande nyanlända som går vidare till reguljär utbildning efter avslutad etableringsplan.
Det kan tyckas som en petitess. Men det är det inte.
För trots att mellan 30 och 50 procent av vuxna nyanlända från asiatiska och afrikanska länder enbart har förgymnasial utbildning, ofta betydligt kortare än svensk grundskola, går mindre än 3 procent av nyanlända med lägre utbildning än 9 år vidare 2016 till reguljär utbildning efter avslutad etableringsplan.
För några veckor sedan kom en intressant rapport från IFAU: Den svenska arbetsmarknaden och dess utmaningar.
Rapporten är författad av professor Oskar Nordström Skans och docenterna i nationalekonomi, Lena Hensvik och Stefan Eriksson. De går igenom vilka utmaningar som finns i dag på arbetsmarknaden, vilka grupper de berör, vilka faktorer som har störst betydelse för etableringen och vilka åtgärder som kan ha störst effekt.
Rapporten konstaterar att den viktigaste faktorn som vattendelare på svensk arbetsmarknaden är grundläggande utbildning. Sedan fortsätter man med att konstatera att bland nyanlända finns en stor andel som saknar mer utbildning än motsvarande grundskola. Forskarna pekar också på att skillnaden i sysselsättning mellan inrikes och utrikes födda är som störst just bland lågutbildade.
I klartext: ju lägre utbildning du har som utrikes född, desto svårare får du att hävda dig på svensk arbetsmarknad, också i jämförelse med inrikes födda med låg utbildning.
Men intressant nog diskuterar inte heller den här rapporten hur Arbetsförmedlingen borde arbeta för att få fler att gå grundläggande vuxenutbildning. Varför man inte diskuterar det sägs inte heller tydligt i rapporten.
En grundskoleutbildning är ett källargolv på arbetsmarknaden i dag i Sverige, en gymnasieutbildning är entrén. Därför är det mycket allvarligt att Arbetsförmedlingen i princip har misslyckas med sitt jobb att lotsa lågutbildade vidare till reguljär utbildning under tiden i etableringsuppdraget.
Arbetsgivarparterna må ha intresse av att kunna anställa människor billigare på enkla jobb. Men vi andra borde skärpa oss och på allvar diskutera den stora frånvaron av utbildning, och kritisera Arbetsförmedlingen mer för just detta.
Ett tillfälle kommer nästa vecka, när myndigheten kommer med sin arbetsmarknadsprognos för 2017 och 2018.