Den 17 april är det dags för vårpropositionen. Regeringen har en chans att skruva på liggande budget och försöka möta en förestående lågkonjunktur utan att driva på inflationen.
Man kan till exempel undra varför vi ska ha ett elprisstöd men inte en permanent höjd a-kassenivå.
Även om resurserna finns, så är det klokt att inte driva på konsumtionen av mindre nödvändiga varor med tanke på inflationen. Man kan till exempel undra varför vi ska ha ett elprisstöd men inte en permanent höjd a-kassenivå. Hushåll som knappt har råd att äta ordentligt borde prioriteras framför dem med stora elräkningar. Nu finns chansen att meddela att a-kassan får förbli på den högre nivån som vi haft efter pandemin.
Samtidigt kan statsbidragen till kommunerna permanentas hela mandatperioden och helst höjas. Satsningar på välfärd är optimala om regeringen vill stötta ekonomin utan att driva på inflationen.
Konjunkturen talar för välfärden
I själva verket finns ett gyllene läge att förstärka investeringar i välfärd och utbildning. Det finns pengar i statskassan. Inflationen hindrar skattesänkningar. Välfärd och utbildning står inför stora behov och personalbrist och är dessutom inte inflationsdrivande.
Välfärden konsumeras efter behov och inga priser drivs upp. En treårig planeringshorisont gör att fler kan anställas. Dessutom förbättras arbetsmiljön för personalen i vården och skolan när de får fler kollegor, vilket får fler att vilja arbeta i de här hårt prövade yrkena där bristen på arbetskraft är akut.
Johan Pehrson har bra förhandlingsläge
Det har kommit välkomna besked från arbetsmarknadsdepartementet. Regeringen satsar 719 miljoner på fler yrkesutbildningar i vårpropositionen. Fler ska kunna utbilda sig till ”kockar, undersköterskor och batteribyggare” som arbetsmarknadsministern uttrycker det.
Det är helt rätt i en vikande konjunktur på en arbetsmarknad som samtidigt söker desperat efter stora yrkesgrupper. Det tyder på att finansministern gör en vettig analys av läget och att arbetsmarknadsministern har ett bra förhandlingsläge i just den här konjunkturen.
Fler batteribyggare och undersköterskor
Låt den utbildningssatsningen följas av resurser till högskolorna för att kunna svara upp mot det stora intresse för vidareutbildning som finns hos redan yrkesaktiva. Antalet ansökningar till omställningsstudiestödet var långt större än antalet platser. Trots lågkonjunktur kommer arbetsmarknaden fortsätta att utvecklas.
Lösningen är inte att subventionera fram fler enkla jobb med skattemedel – att backa in i framtiden – utan att utbilda både arbetslösa och yrkesarbetande till mer avancerade och nya uppgifter.
Precis som arbetsmarknadsministern säger, så kommer Sverige behöva fler både undersköterskor och batteribyggare.