Skolorna som blev för framgångsrika Karin Grundberg Wolodarskis bok om den svenska marknadsskolan skildrar hur vägen till helvetet är kantad av goda föresatser, skriver Mikael Feldbaum. På bilden Viktor Rudbergsskolan i Djursholm. Foto: TT
Ledare

Skolorna som blev för framgångsrika

I boken Experimentet visar DI-journalisten Karin Grundberg Wolodarski hur många av skolentreprenörerna drivits av att skapa skolan de själva vill gå i. Men det som blev en framgång för några, blev förödande för Sverige.
18 maj 2022 | 06:00
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0

Det skulle bli så bra.

Året var 1993, ett år efter regeringen Bildts friskolereform. Djursholms samskola hade precis lagt ned sin gymnasieverksamhet. Tur var kanske det för skolan hade problem. Louise Ankarcronas son gick i nionde klass på högstadieskolan och han var uttråkad. Det var det fler elever som var. Men en sommar på amerikansk skola i Storbritannien för 15-åringen förändrade allt. Det var ju så här skolan skulle vara. Engagerande och utmanande där man fick testa nya sporter och bli tagen på allvar. Louise inspirerades också av den tidens storfilm Döda poeters sällskap, med Robin Williams som engagerad litteraturlärare. Skulle det vara så omöjligt att återskapa den givande skoltid hon själv haft som elev?

Tillsammans med vännen Louise Westerberg startade Louise Ankarcrona Viktor Rydbergs gymnasium. Stiftelseformen tillät dem att ta emot bidrag. En lyckad reklamkampanj ledde till att första årskursen fulltecknades. De lockade nyfikna och duktiga lärare. I dag äger stiftelsen fyra grundskolor och fyra gymnasieskolor med 4 000 elever.

Den här framgångshistorien berättas i Dagens Industri-reportern Karin Grundberg Wolodarskis nya reportagebok Experimentet. Men skolentreprenörernas framgång hade ett pris. Både för den egna skolan och för samhället.

Resultatet av alla engagerade skolentreprenörers goda intentioner har blivit en exploderande segregation i svensk skola.

En populär skola betyder nämligen att eleverna med längst kötid kommer in på grundskolan, medan högst betyg styr gymnasieantagningen. Det här stör grundarna. ”Vi startade skolan för dem som satt längst bak i klassen och inte förstod hur roligt det kunde vara. Vi startade inte verksamheten för någon elit”, säger Louise Ankarcrona som är kritisk till betygens avgörande roll i skolan.

Vad Karin Grundberg Wolodarski visar med boken är just att vägen till helvetet är kantad av goda föresatser. Många av dem som startat skolor har gjort det för att skapa utbildningen som de själva skulle velat haft, eller som de önskat för sina barn. Visionerna och intentionerna är det inget fel på. Många har skapat fina skolor. Men de sammantagna konsekvenserna framför allt av aktiebolagens inträde, vars logik hänger på kraftig expansion, har varit förödande på aggregerad nivå. Resultatet av alla engagerade skolentreprenörers goda intentioner har blivit en exploderande segregation i svensk skola.

Långtidsutredningen ger en bild: trots att mindre än 20 procent av landets elever går på fristående grundskolor, så svarar friskolorna för 30 procent av den ökade segregationen i årskurs 9 sedan friskolereformen introducerades. En liten andel av skolorna står alltså för en stor del av den ökade segregationen.

Jag har sett några skolor i Sverige, de påminner om hur det är i ett utvecklingsland.

OECD:s ansvariga för PISA-studien, Andreas Schleicher, beskriver i boken hur segregationen uppstår i grundskolan: ”Ekonomiskt privilegierade föräldrar kommer säga att de vill att deras barn ska gå på Harvard. Föräldrar som har det sämre ställt vill i större utsträckning ha sina barn nära, och med öppettider som går att kombinera med arbete”.

Nyhetsbrev

Och han ger en förödande bild av tillståndet i svensk skola. ”Som utlänning förväntar man sig att Sverige har fina skolor med fina möbler. Men jag har sett några skolor i Sverige, de påminner om hur det är i ett utvecklingsland. Det är en skola, men det är inget ställe man vill gå till. Det är precis vad som händer med social segregation”.

Det är inte skolentreprenörernas fel att segregationen exploderat i svensk skola. Segregationen är ett politiskt ansvar. Och det är obegripligt att politiker med ansvar för skolsystemet är beredda att offra hela landets skolsystem för att några utvalda barn ska kunna gå i skolor, fria från barnen till föräldrar som har det sämre ställt.

”De utvalda barnen” hette en SVT-dokumentär som skildrade en Waldorfskola där lärarna rangordnade barnen i olika människotyper. Men titeln passar också för att beskriva det svenska marknadsskoleexperimentet.

18 maj 2022 | 06:00

Relaterad läsning

Kommentera
Kommentera
Hämtar fler artiklar
Få koll på de senaste nyheterna och åsikterna om arbetsmarknaden!
Nyhetsbrev