Idag kom SCB med nyheten att inkomstklyftorna slår nya rekord. Ginikoefficienten som brukar användas för att mäta inkomstskillnader har aldrig tidigare varit så hög i Sverige som 2021. Den rikaste tiondelen av befolkningen kan nu spendera lika mycket som den fattigaste halvan av befolkningen tillsammans.
Som vanligt är det barn och ensamstående mammor som har de värsta villkoren. Bland ensamstående mammor har en tredjedel låg ekonomisk standard.
Framförallt är det kapitalinkomsterna som driver den här skillnaden. Precis som i resten av världen så har politiken drivit fram en extrem skuldsättning och ojämlikhet som hotar länders interna sammanhållning och ekonomier.
Fastigheter rör sig inte över landgränser.
Här kan vi i Sverige ägna en tanke åt den svenska modellen där arbetsmarknadens parter lyckas hålla ihop löneinkomstutvecklingen skapligt – det är inte ökade löneskillnader som är boven i dramat. Ett faktum som sällan får någon uppmärksamhet.
Tre höjda skatter
Är utvecklingen då ett självspelande piano? Ständigt ökande rörlighet för kapital över landsgränser tvingar oss att köra kapitalskatterna i botten? Nej, det finns faktiskt några förslag på hur man kan komma åt inkomstskillnader som regelbundet brukar lyftas av ekonomer. Till exempel i SNS senaste rapport om en skattereform där ekonomiforskaren Åsa Hansson föreslår kapitalskattehöjningar på 33 miljarder.
Här är tre uppenbara: Inför fastighetsskatt. Slopa eller reformera investeringssparkontona. Reformera beskattningen av fåmansbolag.
Fastigheter rör sig inte över landgränser. Att dyra hus blir lite dyrare att äga är heller ingen utveckling som får någon att agera på ett oönskat sätt i samhällsekonomin. Tvärtom pressas fastighetspriserna nedåt.
Investeringssparkonto innebär en extremt sänkt beskattningsnivå av passivt ägt kapital. Enligt ekonomijournalisten Andreas Cervenka har 60 av 175 miljarder som ISK kostat skattebetalarna tillfallit de 0,3 procent rikaste svenskarna.
I Europa har högerextremismens framgångar skrämt ett brett politiskt fält till att börja se den ökade ekonomiska ojämlikheten som systemhotande.
Fåmansbolagsregler, de så kallade 3:12-reglerna, är en betydande förklaring till att höginkomsttagare ofta betalar betydligt lägre skatt än låginkomsttagare. Se till att höja skatten till den vanliga nivån för kapitalbeskattning.
Kan man göra något i botten av inkomstfördelningen? Den senaste SNS-rapporten om skattesystemet föreslår att jobbskatteavdraget slopas och att skatten istället sänks för låginkomsttagare. Tanken är att detta ska sänka kostnaderna för att anställa. På så sätt skulle fler jobb skapas.
Krävs en bred skattereform
Problemet med alla de här reformerna är förstås att inget parti vågar gå till val på att höja skatter. De här enkla förslagen, som många ekonomer förespråkar, skulle istället kräva en blocköverskridande skattereform.
I Europa har högerextremismens framgångar skrämt ett brett politiskt fält till att börja se den ökade ekonomiska ojämlikheten som systemhotande. Det pratas om ett socialt Europa med ett bekämpande av gig-ekonomin. Internationella institutioner som OECD och IMF hyllar partsmodellen och ekonomisk jämlikhet. Frågan är hur långt ojämlikheten och skuldsättningen måste nå innan den insikten når svenska beslutsfattare.