SCB:s Arbetskraftsbarometern är ett viktigt verktyg för ungdomar som vill veta vilka utbildningar som leder till säkra jobb. Den är också flitigt använd av till exempel högskolor och politiker när de behöver uppgifter om behov av utbildad arbetskraft.
Ett nytt användningsområde är när myndigheter och organisationer gör bedömningar av ansökningar om omställningsstudiestöd.
Maria Josefsson, ordförande i Statistikfrämjandet och forskare på Umeå universitet
Men resultaten i undersökningen är ibland extremt osäkra. På vissa yrkesområden visar SCB:s statistik överskott där arbetsgivarna inte lyckas tillsätta lediga tjänster.
Jag ställer mig därför tveksam till om dessa värden ska presenteras alls.
− En del frågeställningar är svåra att mäta med hög precision. Ibland får man helt enkelt ta det man har, säger en anonym statistiker på SCB som förklaring till de mycket osäkra siffrorna i Arbetskraftsbarometern.
Trots brister fortsätter publiceringen årligen. Nästa barometer publiceras i december. Den senaste innehåller felmarginaler på både 20 och 30 procentenheter, och som mest på 37 procentenheter.
Detta kan jämföras med till exempel SCB:s mätning av partisympatierna. Där ligger felmarginalerna mellan 0,5 och 1,3 procentenheter för de olika riksdagspartierna.
När felmarginalerna är mycket stora i Arbetskraftsbarometern säger resultaten ingenting alls om hur det ser ut i populationen, i det här fallet andelen arbetsgivare som bedömer tillgången på utbildad arbetskraft, konstaterar Maria Josefsson, ordförande i Statistikfrämjandet och forskare på Umeå universitet.
– Jag ställer mig därför tveksam till om dessa värden ska presenteras alls. Men om det sker är det viktigt att dels felmarginal framgår tydligt, dels att en diskussion förs om trovärdigheten i dessa resultat, säger hon till Arbetsvärlden.
Arbetskraftsbarometern viktig källa
Arbetskraftsbarometern används inte endast av ungdomar som vill veta vilka utbildningar som leder till säkra jobb. Den används också av CSN när myndigheten avgör om en individ ska få del av det nya omställningsstudiestödet, som öppnades för ansökningar den 1 oktober. Man ska utbilda sig på områden där det finns efterfrågan på arbetskraft.
– För att bedöma arbetsmarknadens behov kommer CSN att använda flera relevanta källor bland annat Arbetskraftsbarometern, uppger man via sin presstjänst.
Omställningsorganisationerna ska yttra sig innan studiestödet beviljas. Både Trygghetsrådet TRR och Trygghetsfonden TSL har börjat använda sig av barometern som ett av flera bedömningsverktyg i denna verksamhet.
– Arbetskraftsbarometer är en viktig källa, uppger Carolina Söder, vd TSL, för Arbetsvärlden.
”Behöver bli tydligare”
Nu erkänner SCB att undersökningen har stora osäkerheter och att dessa inte framgår i rapporten.
– Vi behöver bli tydligare med uppgifter om osäkerheter i den här rapporten och se över hur vi samlar in informationen och vad vi kan presentera. SCB ska vara relevant och tillförlitligt, säger Cecilia Stenbjörn, enhetschef med ansvar för arbetsmarknadsstatistiken.
Cecilia Stenbjörn. SCB. Pressfoto: Rickard Kilström/Myndigheten för vård- och omsorgsanalys
I ett uppföljande mejl till Arbetsvärlden understryker emellertid Stenbjörn att osäkerheten i undersökningen bara är för stor för vissa utbildningar.
Men i själva verket är stora felmarginalen ett genomgående problem. Även för yrkesområden där läget är allmänt känt från andra källor lyckas inte SCB fånga in situationen med någon större precision.
Stora felmarginaler för lärare
Ett sådant område är lärare. Bristen på lärare är allmänt känd. I barometern konstateras detta, men felmarginalerna ligger ändå mellan 11 och 19 procentenheter beroende på vilken lärarkategori man tittar på.
Varken för lärare eller vid de mest osäkra resultaten finns varningar i rapporten för de stora felmarginalerna.
Arbetskraftsbarometern har rubriken ”vilka utbildningar ger jobb?”. Den vänder sig, enligt SCB:s egen beskrivning, inte bara till ungdomar som ska välja utbildning till ett framtida yrke, utan också till högskolor och politiker som vill veta vilka behov av utbildad arbetskraft som finns.
Barometern lanseras som om statistiken bygger på 7 200 arbetsgivares bedömningar. I själva verket var bortfallet så stort att endast 4 100 arbetsgivare deltog i den senaste undersökningen.
Helt olika bild av behovet av fysiker hos SCB och Saco
Arbetsvärldens granskning avslöjar flera fall av gravt missvisande uppgifter. Ett exempel är fysiker. Rapportens beskrivning kan leda till att ungdomar väljer bort utbildningen trots stora möjligheter till jobb.
Enligt SCB anser 56 procent av arbetsgivarna att det finns god tillgång på nyutexaminerade fysiker, vilket innebär att det skulle finnas överskott och stor konkurrens om jobben.
Andelen arbetsgivare som ser ett överskott av nyutexaminerade fysiker ligger någonstans mellan 19 och 93 procent.
Men felmarginalen är hela 37 procentenheter, vilket innebär att det rätta värdet kan ligga både 37 procentenheter högre och lägre. Andelen arbetsgivare som ser ett överskott ligger någonstans mellan 19 och 93 procent. Detta tiger SCB om i sin rapport. Myndigheten sätter i stället upp yrket på listan över de tio yrken där arbetsgivarna ser störst tillgång på nyexaminerade.
Andra källor än SCB ger en annan bild av yrkesvalet fysiker.
Sacos vägledning Studieval skriver: ”De få individer som examineras får nästan undantagslöst kvalificerade arbeten”. Saco hävdar att det råder balans mellan utbildning och efterfrågan på arbetsmarknaden, alltså inget överskott.
Överskott på journalister – eventuellt
Lika illa är bilden av journalistutbildningen. Medan fysiker ligger på plats fem på listan över de tio yrken med mest överskott på nyutexaminerade hamnade journalister på plats sex. Enligt SCB hävdar 49 procent av arbetsgivarna att det finns god tillgång på nyutexaminerade journalister.
Men den stora felmarginalen på detta område, 36 procentenheter, innebär att någonstans mellan 13 och 85 procent av arbetsgivarna ser ett överskott.
SCB:s redovisning går tvärs emot vad arbetsgivarna i mediebranschen själva hävdar. I våras slog de larm om brist på utbildade journalister och hade svårt att tillsätta sommarvikariat.
Om man vill uttala sig om dessa grupper är det bättre att göra riktade undersökningar för just den undergruppen.
”Svårt att dra några slutsatser”
Maria Josefsson, Statistikfrämjandet säger:
– Om man i en urvalsundersökning som Arbetskraftsbarometern får felmarginaler på 15, 25 eller till och med 35 procent är det svårt att dra några generella slutsatser. Problemet med stora felmarginaler är speciellt vanligt när man som här vill undersöka undergrupper som redan är små i det större urvalet.
Just det problemet stöter SCB på. Från svaren av de 4 100 arbetsgivarna i olika sektorer gör myndigheten bedömning av 70 olika utbildningsgrupper.
– Om man vill uttala sig om dessa grupper är det bättre att göra riktade undersökningar för just den undergruppen, säger Maria Josefsson.
”Viktigt att felmarginaler presenteras”
I rapporten förs ingen diskussion om felmarginalerna. I stället redovisas olika procentsiffror som om de är absoluta sanningar. Ett sådant förfarande är felaktigt enligt Josefsson.
– För alla urvalsundersökningar är det jätteviktigt att felmarginalerna presenteras. Det är för att vi ska veta hur statistiken kan användas och vilka slutsatser vi kan dra om den population man undersöker, säger hon.
Stora skillnader mellan åren
Journalistyrket är också ett exempel på hur felmarginalerna i undersökningen leder till jätteskillnader i de uppgifter som SCB publicerar olika år. Brist eller överskott uppstår sannolikt inte ett år och försvinner nästa för att återuppstå året därpå. Men sådana hopp finns i undersökningen.
● År 2016 uppgav ingen arbetsgivare att det rådde brist på nyexaminerade journalister.
● År 2018 uppgav 23 procent en brist, men felmarginalen var så stor att det riktiga värdet kunde ligga någonstans mellan 2 och 42 procent.
● År 2020, uppgav 8 procent brist, men värdet kunde vara i intervallet 0 till 23 procent.
● Och i den senaste undersökningen, 2021, uppger 30 procent av mediearbetsgivarna en brist på nyexaminerade, men det rätta värdet ligger någonstans mellan 0 och 61 procent.
Arbetskraftsbarometerns resultat finns emellertid inte bara redovisade i den välspridda årliga rapporten, utan är också sökbara i SCB:s statistikdatabas. Där kan även allmänheten söka och plocka fram uppgifter om de utbildningsområden som intresserar den enskilde individen.
I samband med dessa egna sökningar kan man söka fram felmarginaler.
– Det räcker inte med att bara ha dem i tabellerna i SCB:s offentliga statistikdatabas, säger Cecilia Stenbjörn på SCB.
SCB har inlett översyn
Myndigheten har inlett en översyn som gäller delar av arbetsmarknadsstatistiken. Översynen omfattar inte bara Arbetskraftsbarometern, utan även två andra undersökningar med liknande information. Syftet är att ta fram ett bättre mätinstrument.
– Ja, vi behöver se över hur vi samlar in den här typen av information och vad vi kan presentera. Vi håller på med ett utvecklingsarbete vad gäller undersökningar som mäter efterfrågan på arbetskraft och brist på vissa kompetenser.
Ett problem som analyseras är den sjunkande svarsfrekvensen. På fem år har den sjunkit med 16 procentenheter i Arbetskraftsbarometern och är nu nere på 57 procent av de tillfrågade arbetsgivarna. Det är en förklaring till den stora osäkerheten i undersökningen. En annan kan vara hur frågorna är utformade.
Nu överväger SCB vad som kan lyftas fram av resultaten i fortsättningen, hur de ska presenteras och hur detaljerad informationen ska vara.
– Det är en vansklig fråga, men behovet av fakta som är tillförlitliga är jättestort idag. Däremot har förutsättningarna i insamlandet av dem blivit sämre, säger Cecilia Stenbjörn.
Nästa höst kan en ny version av Arbetskraftsbarometern komma att presenteras, uppger Stenbjörn.