Sverige skärpte till skolresultaten en aning i Pisa-studien. Handlar det om en vändning? Eller snarare om det faktum att Skolverket kampanjat med reklamfilmer för att höja motivationen inför provet? Eller kanske om att provet utfördes med datorer? De flesta är eniga om att ta resultatet med en nypa salt.
Men en utveckling är desto tydligare. Det handlar om den ojämlika svenska skolan.
De nordiska länderna utgör fortfarande några av världens mest jämlika länder. Men i skolfrågor Sverige sticker ut från sina nordiska vänner. Likvärdigheten i Sverige är betydligt sämre.
Sverige blir ett allt mer ojämlikt skolland mellan 2006 och 2015 både i absoluta tal och i jämförelse med resten av OECD inom naturvetenskap, som Pisa-studien väljer att lyfta fram. De flesta faktorer som mäter ojämlikhet trippar långsamt uppåt mot mer ojämlikhet för Sveriges del.
Men en faktor tar ett jätteskutt uppåt. Effekten av skolornas socioekonomiska sammansättning fördubblas på nio år. En helt unik skillnad för Norden. Det betyder att elever med samma socioekonomiska bakgrund kommer att prestera väldigt olika kunskapsresultat beroende på om de går i en skola där barn har rika föräldrar eller om de går i en skola med fattiga föräldrar.
Detta är naturligtvis en effekt av det fria skolvalet och att de vinstdrivna skolorna tävlar om de studiemotiverade eleverna.
I skollagen står något helt annat. Där står att alla elever har rätt till en likvärdig utbildning. Skolan ska också kompensera för elevers olika bakgrund.
Märkligt nog tycks den övervägande majoriteten i Sveriges riksdag ense om att den här delen av skollagen inte behöver följas. Annars skulle ju faktiskt skolvalssystemet behöva göras om. Det talar Gustav Fridolin väldigt tyst om.