Bråk direkt om SNS stora skattereform Åsa Hansson presenterade en skatterapport för SNS.

Ledare Bråk direkt om SNS stora skattereform

Skattereform SNS senaste skatterapport har en bra ingång men blir ändå ett fördelningspolitiskt magplask. Och den skapade kontrovers i referensgruppen direkt, skriver Mikael Feldbaum.
2 jun 2022
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0

Det låter himla vettigt när SNS presenterar sin studie om en ny stor skattereform. Sverige tar ut väldigt höga skatter internationellt sett på arbete och väldigt låga skatter på kapital. Det skulle vi kunna ändra på. Det ska löna sig bättre att arbeta än att förvalta kapital eller belåna sig för att köpa fastigheter. Rimligt.

I SNS-rapportens förslag, som sammanfattats av ekonomen Åsa Hansson, sänks skatterna på arbete med 100  miljarder främst för låg och höginkomsttagare. Samtidigt ökar kapitalskatterna med 33 miljarder. ”Det kommer att svida, särskilt för er med bostäder i storstadsområden”, säger Hansson till publiken och syftar på återinförd fastighetsskatt. Även ISK, denna märkliga konstruktion som ger lägre skatt (mycket låg) i tider av stora vinster, och högre skatt i tider av lägre vinster, bör reformeras, enligt rapporten. Men kalkylen går ändå inte ihop. För att få ihop till dagens skatteintäkter får man istället höja momsen med 65 miljarder. Nu går kalkylen ihop. Men problemet blir istället fördelningspolitiskt. Människor med låga inkomster konsumerar ju större del av sin inkomst och drabbas därför hårdare av höjd moms.

Det första som händer på SNS seminarium är sedan att Svenskt näringsliv och en rad svenska storbolag och riskkapitalbolag kraftfullt protesterar mot höjda kapitalskatter.

SNS skattereform som vid en första anblick framstår som rimlig och en kompromiss mellan olika intressen, slår mycket hårt mot den fattigaste femtedelen i Sverige. De enda som tjänar på den finns i den rikaste femtedelen. Ett fördelningspolitiskt magplask. Och då är detta ett förslag med höjda kapitalskatter.

Det första som händer på SNS seminarium är sedan att Svenskt näringsliv och en rad svenska storbolag och riskkapitalbolag kraftfullt protesterar mot höjda kapitalskatter. Svenskt näringslivs skattepolitiska chef Johan Fall läser upp deras gemensamma invändning mot rapporten.

Finansminister Mikael Damberg medverkar via länk och hans tydligaste budskap är att Socialdemokraterna inte kommer införa en fastighetsskatt, på tvärs med rapportens förslag. Det är också tydligt att skatter knappast är något som kommer dominera valrörelsen. Mikael Damberg vill inte säga något om hur hans parti ser på den övergripande inriktningen på skatterna. Mer än att konstatera att skatter behövs och att de ska vara legitima. Möjligen är det rädslan för att tolkas som att man vill höja någon skatt, som lägger locket på debatten. Det är synd. Skatterna borde vara en avgörande fråga i valrörelsen.

Motståndet mot höjda kapitalskatter, fastighetsskatt och förändringar av fåmansbolagsreglerna kommer att vara hårt, kan man konstatera. Trots att till exempel fåmansbolagsreglerna är det som gör att extrema höginkomsttagare ofta kan betala lägre skatt totalt än låginkomsttagare. Och att dagens platta fastighetsavgift och ränteavdrag driver på fastighetspriserna och skulderna och gynnar kapitalstarka i storstadsområdena.

Nyheter

Behöver då skatten på arbete sänkas? Åsa Hanssons menar att förslaget är ”fördelningsmässigt inte alltför illa”, eftersom fördelningsuträkningen inte tar hänsyn till att många fler skulle ta jobb om skatten för låginkomsttagare sänktes. Ny forskning visar att arbetsutbudet är mer påverkbart av ekonomiska incitament än vi trodde tidigare, menar hon. Det talar isåfall för att sänkta marginalskatter skulle påverka till exempel tjänstemän att vidareutbilda sig för att kunna tjäna mer. Men det bygger också på synen att arbetslösa gör ett val att inte ta de jobb som erbjuds. Efter sex jobbskatteavdrag kan man möjligen undra om mer av samma medicin verkligen kommer göra den stora skillnad som hon tror. Hur avgörande är egentligen ytterligare sänkt skatt för låginkomsttagare i dag?

En procent ökad BNP ska förslaget ge, enligt uträkningarna. Möjligen är det dessa ökade skatteintäkter som ska finansiera kompensation till de fattigaste i form av till exempel ökade barnbidrag, för någon sådan post finns i alla fall inte med i SNS uträkning.

Trots bristerna är SNS-rapportens inriktning vettig. Bättre att man belönas för arbete än för att inneha kapital. Men den visar också på att de svårigheter som finns på vägen framåt. Inte minst visar rapporten på det politiska nästintill oöverstigliga motstånd som finns mot en skattereform som både klarar att behålla skatteintäkterna till framtida satsningar på till exempel försvar och klimat, samtidigt som klyftorna helst ska minska.

Relaterad läsning

Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Hämtar fler artiklar