De varma orden om Stefan Löfven är många från såväl partivänner som från politiska motståndare. Trots osäkert parlamentariskt läge har Stefan Löfven skickligt lyckats regera Sverige utifrån förutsättningarna. Hans strategiska förmåga har överraskat motståndarna och splittringen av borgerligheten och Alliansen har varit hans främsta seger. En seger som dock samtidigt kan bli en fälla för Socialdemokraterna när centerpartistisk och liberal politik vattnat ur socialdemokratin och lämnat ett splittrat LO.
Stefan Löfven har aldrig normaliserat SD:s högerradikalism och arbetat aktivt mot antisemitism och antiziganism. Liberalernas Birgitta Ohlsson skriver på Facebook ”Att han utan att det når mediernas brus tillsammans med hustrun Ulla ringer till, bryr sig och tar med Förintelsens överlevare på små utflykter säger mycket om den människa han är.” Många talar också om Stefan Löfvens ödmjukhet, och den tidigare talskrivaren Daniel Swedin på Arbetet formulerar träffande hur Löfven stod för ”arbetets värde och vad det betyder för en människa att ha en uppgift”.
Efter år av republikansk dominans lyckas Clinton göra demokratisk politik attraktiv.
En ny partiledares främsta uppgift torde bli att locka yngre väljare till Socialdemokraternas åldrande väljarskara. Samtidigt lär alla politiska rörelser drömma om ledaren som lyckas göra partiets traditionella ideologi till center för diskussionen och valbar igen. Att det inte ska handla om höger eller vänster, utan att grundvärderingarna helt enkelt ska bli populära. Att samtalet ska flytta dit man vill ha det. Någon som gör socialdemokratin sexig igen.
I sin bok om livet i vita huset ”Ett förlovat land” beskriver Barack Obama sin beundran för Bill Clinton för att han lyckades göra just detta. Efter år av republikansk dominans lyckas Clinton (trots en del triangulering som Obama vänder sig emot), göra demokratisk politik attraktiv.
En partiledare är inte mer än människa men ska ändå vara en förtroendeingivande statsministerkandidat samtidigt som hen ska vara en slug politiker, god kommunikatör, någon som entusiasmerar väljarna, som de kan identifiera sig med och tycka om. Min sambo tror dessutom att socialdemokraterna är ett parti som behöver en ledare som ser ut att kunna hantera en innebandyklubba. Jag ska låta vara osagt vem av kandidaterna som det pekar på.
Kommer den nya partiledaren vara lika mån som Stefan Löfven har varit att ta en budget i hamn och regera vidare fram till valet? Eller väljer hen hellre oppositionsrollen? Om läget kring budgeten hittills varit osäkert så växte den osäkerheten just rejält.
Sverige står inför en återstart efter coronapandemin som tagit många jobb och snabbat på digitaliseringen. Klimatfrågan brinner bokstavligen i knutarna. Fackens roll blir att värna flexibilitet genom att bygga kunskap och trygghet. Inför höstbudgeten facken kommer fortsätta driva budgetfrågorna om bibehållen a-kassa, förbättra sjukförsäkring och fler studieplatser för långtidsarbetslösa. Men det riskerar att bli ytterligare en stökig höst i svensk politik.