Socialdemokraterna gick till kyrkoval med en klassisk skrämselkampanj mot Sverigedemokraterna. Sannolikt gjorde man kalkylen att mobilisering till ett val med relativt lågt valdeltagande sker bäst med negativa budskap. Ska folk upp ur sofforna krävs ett rejält hot. Man kunde nästan få intrycket att Sverigedemokraterna var jämbördiga med kyrkans största parti. Men mandatfördelningen slutade med 70 mandat åt Socialdemokraterna och 19 åt Sverigedemokraterna som således backade från sina 24 mandat sedan valet 2017. Kan den här motgången betyda att framgångssagan för Sverigedemokraterna är på väg att ta slut? Att partiet är på tillbakagång även i val till riksdagen?
Sverigedemokraterna har gått som en raket sedan de kom in i riksdagen 2010. Från knappa 6 procent av rösterna 2010 till 17,5 procent 2018. Partiet har följt med i en europeisk trend efter finanskrisen 2008/9 där högerradikala partier ökat kraftigt. Gamla masspartier har istället smält ihop och som en konsekvens har parlamenten blivit alltmer fragmenterade och svårstyrda. Vilket i sin tur kan ha spätt på missnöjet med politiker ytterligare.
Det är nästan märkligt hur exakt Sverigedemokraterna följt en europeisk utveckling.
Det är nästan märkligt hur exakt Sverigedemokraterna följt en europeisk utveckling där stödet för denna typ av missnöjespartier, eller syndabockspartier, låg kring 5 procent före krisen, för att två val senare ligga mellan 15 och 20 procent. Ta Österrikes Frihetsparti, Dansk Folkeparti eller Norges Fremskrittsparti som exempel. Till dessa redan existerande partier på högerkanten har nya partier sällat sig som Ukip, Femstjärnerörelsen och Sannfinländarna. Medan Östeuropa fått riktiga masspartier på den konservativa, nationalistiska högerkanten som Fidesz och Lag och rättvisa i Polen.
Enligt historisk forskning brukar högerradikala partiers väljarstöd stiga med cirka 30 procent efter finanskriser. Toppen nås efter fem år. Men efter tio år är det oklart om effekten av finanskrisen håller i sig och resultaten är mer slumpmässiga. När vi ser på Poll of polls för svensk opinion är det tydligt att Sverigedemokraterna nådde en topp 2016, det vill säga sju år efter finanskrisens genomslag 2009. Men partiet har inte minskat sedan dess utan legat kvar relativt oförändrat på nivån från 2016 med en svag uppåttrend. Det som hänt är istället att Moderaterna försvagats något. Men i själva verket är väljarstödet för de flesta partier och block förvånansvärt stabilt sedan 2016.
Kanske suddas Sverigedemokraterna ut i takt med att effekterna av finanskrisen bleknar. Liksom deras europeiska kollegor börjat göra.
Coronakrisen tycks inte alls ha haft den effekt som finanskriser traditionellt har i att blåsa upp högerradikala partier. Om vi tittar på Tyskland som haft hårda restriktioner och skarpa protester, så går AfD, som förra valet fick nära 13 procent av rösterna, mot 11 procent i söndagens val, enligt poll of polls.
En utblick över de partier som liknar SD ger ett liknande besked: österrikiska Frihetspartiet kollapsade i senaste valet från 26 procent till 16 procent i och med Ibizaaffären. Mindre dramatiskt, men ändå en tydlig trend är att norska Fremskrittspartiet tappade från 15 till knappt 12 procents väljarstöd i förra veckans norska val. Dansk Folkeparti tappade från 21 procent till knappa 9 procent i senaste valet 2019.
Lägg till detta hur lite Sverigedemokraterna haft att säga om coronakrisen och att den senaste uppmärksamheten kring partiet handlade om att Jimmie Åkesson skänkte en kryddstark korv till statsministern i avskedsgåva. Kanske suddas Sverigedemokraterna ut i takt med att effekterna av finanskrisen bleknar. Liksom deras europeiska kollegor börjat göra.