”Efter tre arbetsdagar har det blivit tydligt att skolledningen inte vidareutvecklat smittskyddsåtgärderna sedan i våras, trots flera brister samt en mängd nya forskningsrapporter om Corona som kommit under sommaren”.
Det skriver en högstadielärare, som vill vara anonym, i ett mejl till Arbetsvärlden.
Även andra lärare vittnar om att skolbänkarna i dag står lika tätt i klassrummen som i våras. Och i vissa skolor till och med ökar antalet elever när alla platser ska fyllas.
I veckan öppnar också gymnasieskolorna. Även där kan det bli trångt. Även om inslag av distansundervisning förekommer.
Möter 33 gymnasieelever
En gymnasielärare i Stockholm, som också hon vill vara anonym, vittnar om att eleverna i andra och tredje årskursen kommer att vara på skolan varannan vecka. Själv kommer hon att möta 33 elever i klassrummet utan annat skydd än extra handsprit, uppger hon.
– Vi undervisar inte barn, men unga vuxna. Vi står helt utan skydd. Elever kommer inte att bära munskydd. Att hålla två meter mellan elever är totalt omöjligt. Vilken annan jobb grupp är utsatta som vi, utan något skydd alls? Det känns som lärare är som engångsbestick i plast, säger hon.
På sin hemsida uppmanar Lärarförbundet sina medlemmar att inte acceptera att rekommendationer om social distansering inte kan hållas i skolan. Man anser att arbetsgivarna ska hyra in extra lokaler om så krävs.
Det var många grundskollärare som brast ut i skratt under presskonferensen då det sades att gymnasieskolan skulle lära av grundskolan. Vi har ju i princip inte gjort något.
I förra veckan skrev tre administratörer för Facebookgruppen #Lärarupproret – grundskollärarna Christine Hellsten Kerslow, Lillemor Marlowe och Samuel Byström – brev till utbildningsminister Anna Ekström (S), partiledarna i riksdagen och Folkhälsomyndigheten.
”Låt dem som vill arbeta på distans”
I brevet uttrycker de krav på att Sverige ska göra mer som i andra länder; följa riktlinjer från EU:s smittskyddsmyndighet, ECDC, och WHO, som anser att munskydd bör användas i skolorna.
– Barn kommer trängas i klassrum med uppåt 30 elever eller fler, det kommer inte att gå att upprätthålla en meter mellan dem, säger Christine Hellsten Kerslow, om läget.
Elever och lärare, som av olika skäl vill arbeta via distansundervisning, bör få möjlighet att göra det och att hälften av all undervisning bör kunna ges på distans, anser de.
De vill också införa läroplikt istället för skolplikt och tillåta hemundervisning. Under söndagen hade runt 450 lärare ställt sig bakom kraven på Facebook eller namninsamlingssidor.
Anna Ekström hänvisar till kommunerna
Utbildningsminister Anna Ekström (S) uppger för Arbetsvärlden att hon tagit del av brevet och lärarnas krav. Hon bollar ansvaret vidare.
”Regeringen har skapat handlingsutrymme för att skolans huvudmän ska kunna organisera verksamheten på ett smittsäkert sätt. Det är viktigt att både vägen till skolan och vistelsen i skolans lokaler är trygg för alla”, uppger hon i en skriftlig kommentar.
Och likaså rekommenderade KI:s rektor Ole Petter Ottersen rekommenderade nyligen elever och personal att använda munskydd på campus.
Men statsepidemiolog Anders Tegnell avvisade på söndagen återigen munskydd som en nationell rekommendation i olika medier.
– Vi följer så klart utvecklingen. Jag tror att det är väldigt farligt att tro att munskydd är räddningen, när det är avstånd mellan personer som är det, säger han till TT.
I en artikel i Expressen på lördagen uppgav han också att:
– Vi har inte sett några utbrott i svenska skolor. Lärare är enligt vad vi har erfarenhet av mindre drabbade än andra riskgrupper.
Folkhälsomyndighetens slutsatser i dess studie om lärarnas sjuklighet i förhållande till andra yrkesgrupper fick i somras kritik, vilket Arbetsvärlden tidigare rapporterat om.
Kritik mot FHM:s studie
Jonas Björk, professor i epidemiologi på Lunds universitet, kritiserar nu en studie som jämför antalet smittade barn och unga upp till 19 år i svenska och finska skolor, och som gjorts av FMH och dess finska motsvarighet THL. Sverige höll i våras grundskolor öppna medan Finland stängde sina under ett par månader.
Enligt Folkhälsomyndigheten visar statistiken att öppna skolor inte påverkar sjukligheten hos barn. Men Jonas Björk anser att man inte kan dra någon säker slutsats:
– Testningen av barnen skiljer sig väldigt mycket åt mellan länderna. Barn har nämligen inte varit prioriterade att testa; och många svenska barn och unga fick exempelvis inte testa sig förrän i slutet av maj, såvida de inte var svårt sjuka. Och det finns inga resultat från slumpmässiga urval, vilket annars hade kunnat minska osäkerheten, säger han till Arbetsvärlden.
Enligt Anders Tegnell rör den viktigaste jämförelsen den lilla mängd barn som har varit svårt sjuka i Sverige och Finland.
”Och där är siffrorna väldigt lika mellan de två länderna”, säger han enligt Vetenskapsradion.
– Här har vi ju liksom barn som är sjuka i två länder som är väldigt lika varandra befolkningsmässigt, sjukdomsmässigt och på olika sätt med varandra. Hur många som då testas är inte relevant eftersom alla som läggs in i sjukvården med covid-19-symptom testas.
Också här haltar jämförelsen, kontrar Jonas Björk. Enligt FHM:s och THL:s studie lades en ung person in på intensiven i Finland under den undersökta perioden, medan antalet i Sverige var 14 stycken.
– Korrigerat för att Finland har hälften så stor befolkning, har Sverige ändå sju gånger fler fall. Samtidigt är antalet på tok för litet för att man ska kunna dra några säkra slutsatser, säger han.
Stor frånvaro i våras
Enligt SVT:s kartläggning i maj var som mest över hälften av eleverna och även många lärare i grundskolan frånvarande i Stockholm, Södermanland och Östergötland, regioner som alla drabbats hårt av coronavirusets härjningar.
Också Arbetsvärldens granskning i juni visar att virusutbrott förekom i offentliga och privata grundskolor i Stockholm under våren.
Lärare berättar
Så här berättar lärare om skolstarten för Arbetsvärlden. De har alla valt att vara anonyma.
Grundskollärare i Skåne
”För att minska risken för smitta så har vårdnadshavare och personal fått information om vikten av att elever och personal är symptomfria i skolan. Vårdnadshavare får inte gå in och hämta och lämna elever och de allra flesta följer det. I övrigt består anpassningar av att vi har fått handsprit på personaltoaletterna och städerskan städar lite extra. Våra moderna, fina klassrum är byggda för klasser med ca 20 elever, men vi har bra ventilation så i de flesta klassrum är det snarare runt 25 elever så det är ju väldigt trångt framförallt på mellanstadiet där eleverna är större. Samma sak gäller matsalens kapacitet, eleverna sitter lika tätt som förut, det finns inga avstånd i köerna. Många lärare är uppgivna, det är ändå så trångt i klassrummen så varför krångla till det i matsalen, dessutom vet de hur tajt lunchschemat är. /…/
Är väldigt tacksam om någon lyfter hur vi har det i grundskolan. Det handlar just nu mycket om oron i gymnasieskolan. Det var många grundskollärare som brast ut i skratt under presskonferensen då det sades att gymnasieskolan skulle lära av grundskolan. Vi har ju i princip inte gjort något.”.
Vi ska uppmana dem att tvätta händerna efter varje rast. That’s it.
Högstadielärare i Stockholm
/…/ efter tre arbetsdagar har det blivit tydligt att skolledningen inte vidareutvecklat smittskyddsåtgärderna sedan i våras, trots flera brister samt en mängd nya forskningsrapporter om Corona som kommit under sommaren. /…/ Exempelvis har all personal, långt över 100 personer, haft gemensamma föreläsningar och konferenser i skolans aula.
Grundskollärare i Skåne
På skolan där jag arbetar har väldigt lite gjorts för att anpassa. Varje lärare har själva på eget initiativ flyttat/möblerat bänkar i klassrummet för att eleverna ska ha avstånd. Varje lärare påminner sina elever att tvätta händerna. Föräldramöten inställda under hösten, eventuellt kommer utvecklingssamtal att erbjudas digitalt.
Från skolledningen kallade man alla lärare från tre skolor till info/uppstartsmöte med frukostsamkväm med cirka 50 lärare i en mindre skolmatsal. Trots att Skolverket tydligt gått ut med att man inte bör samla många lärare på möten samtidigt.”
Grundskollärare
”Vi hade för många elever i klassrummen redan innan covid 19 och de sitter tätt, tätt intill varandra nu också. Ute på rasterna sprider de ut sig men det är omöjligt för oss få vuxna att få dem att hålla avstånd då de gärna leker många tillsammans. På idrotten är de ute och de får inte duscha eller byta om till den.
/…/ Då vi är en mindre skola får vi lov att köpa in vissa tjänster som språkundervisning i åk 6, slöjd och hemkunskap. Då ska eleverna bussas till andra, större skolor och där få undervisning av andra lärare. Vi har möjligtvis handsprit någonstans på skolan men vet inte var.”
Grundskollärare
”Jag vill gärna inte bli namngiven men jag jobbar på en skola där man fullständigt struntar i att vidta åtgärder. Man anser att eleverna är klängiga och kramiga med varandra ändå, så att de ska sitta med distans etc. är "löjligt". Vi ska uppmana dem att tvätta händerna efter varje rast. That’s it.”