Något förvånande konstaterar Långtidsutredningen 2015 i sitt slutbetänkande som kom på tisdagen, att strukturomvandling och tillväxt kommer att utvecklas i ungefär samma takt i Sverige under de kommande 45 åren som de har gjort bakåt i tiden.
– Man kan få bilden av att strukturomvandlingen går fortare och fortare. Men det vi har hittat tyder på att förändringstakten snarare är konstant över tid, sade projektledare Helene Forslind när slutbetänkandet presenterades vid en presskonferens.
Fattigpensionärer på efterkälken
Långtidsutredningen räknar alltså med att även tillväxten kommer följa det vanliga mönstret över tid. Men det finns utmaningar för framtidens tillväxt: ett ökat underskott i de offentliga finanserna och växande skillnader mellan olika grupper i befolkningen.
En ökande skillnad finns mellan framför allt de fattigaste pensionärerna och de som arbetar. Det svenska systemet för grundpensionen gör att inkomstskillnaderna blir allt större mellan pensionärer och den arbetande befolkningen. Detta späs på genom att andelen utrikes födda kommer att öka även bland pensionärerna, och de har ofta inte hunnit arbeta lika många år som inrikes födda.
”Arbetsmiljöarbetet viktigt”
Långtidsutredningens svar på utmaningarna handlar i första hand om att fler behöver arbeta, och arbeta längre. Potentialen finns bland äldre och bland utrikes födda. Medellivslängden kommer att fortsätta stiga fram till 2060, och vi är friska längre upp i åldrarna. Trots ekonomiska incitament för äldre att arbeta räcker det inte som lockbete, konstaterade Helen Forslind på presskonferensen.
– Vår slutsats är att vi behöver göra arbetet i sig mer attraktivt så att fler känner arbetsglädje. Det offentliga har en begränsad roll i det – det är framför allt arbetsmarknadens parter som kan styra det här på arbetsplatserna. Men det är viktig se till att arbetsmiljöarbetet bedrivs, och att skapa regler som ökar möjligheterna till deltidsarbete.
Äldre behöver kunna byta karriär
Slutsatserna är att en av de viktigaste faktorerna att det måste finnas möjligheter för äldre att fortbilda sig och utbilda sig senare i arbetslivet, både för att kunna byta arbetsuppgifter och för att byta karriär. Att höja olika åldersgränser, som den så kallade 67-årsregeln, är viktiga åtgärder, liksom att förändra normbildningen kring när man ska gå i pension.
Arbetsmiljöarbetet har backat
Unionens senaste Arbetsmiljöbarometer som kom på torsdagen visar att den psykosociala arbetsmiljön är den sämsta på de tio år som barometern har gjorts, samtidigt som det systematiska arbetsmiljöarbetet har gått bakåt de senaste åren.
Den årliga Arbetsmiljöbarometern är den tionde i sitt slag, och drygt 2 700 arbetsmiljöombud har svarat på hur de upplever arbetsplatsens arbetsmiljö.