Lågkonjunktur skapar bestående regionala klyftor Ekonomiska kriser slår olika hårt mot olika regioner, med ihållande låga sysselsättnings- och inkomstnivåer i de värst drabbade områdena till följd. Foto: Jessica Gow / TT / Kod 10070

Lågkonjunktur skapar bestående regionala klyftor

Lågkonjuktur Enligt en ny studie från IFAU medförde finanskrisen såväl som 90-talskrisen ihållande inkomstskillnader mellan individer bosatta i olika delar av landet. "Personer från hårdare drabbade kommuner har halkat efter", säger Martin Nybom, en av forskarna bakom rapporten.

Den ekonomiska återhämtningen går betydligt långsammare i vissa delar av Sverige än andra.

I en rapport från Nordea som publicerades tidigare under våren framgick att den ekonomiska normaliseringen i Stockholm och Uppsala – där arbetslösheten stigit som mest under pandemin – går trögare än i de nordligaste och sydligaste delarna av landet, och att huvudstadsregionen sannolikt skulle få rikets lägsta tillväxt under 2021.

Skillnaderna beror i hög grad på att coronakrisen drabbat olika sektorer i varierande grad. Exempelvis har servicenäringen i Stockholm fått sig en rejäl törn, medan industrierna i södra Norrland drabbats mindre hårt än vad som var fallet under finanskrisen, och fordonsindustrin i Västsverige och Småland har redan kommit tillbaka till förkrisnivåer.

De två forskarna Mattias Engdahl och Martin Nybom, verksamma vid IFAU, håller för sannolikt att dessa regionala skillnader kommer att sätta sina spår på människors liv under lång tid framöver.

Det spelar roll var man bor

Mot bakgrund av krisen av den nuvarande krisen har de i rapporten ”Ekonomiska kriser får långsiktiga konsekvenser” jämfört regioner som i olika grad drabbats av 90-talskrisen och finanskrisen.

Utifrån detta kan de konstatera att det spelar stor roll var man lever när en kris slår till, och att detta tenderar att påverka ens position på arbetsmarknaden under lång tid därefter.

Effekterna av en lågkonjunktur kan vara väldigt ihållande

– Personer från hårdare drabbade kommuner halkade efter, och trots att konjunkturen återhämtade sig så kan man se att de här människornas arbetsliv långsiktigt påverkades till det sämre, säger Martin Nybom.

Rapporten visar att 90-talskrisen ledde till bestående skillnader mellan personer som bodde i kommuner där sysselsättningen sjönk som mest – som Ronneby och Hultsfred där sysselsättningen i samband med detta föll med ungefär 13,5 procent – och personer som bodde områden som drabbades mindre hårt.

Båda kriserna medförde inkomstglapp

Personer från de hårdare drabbade arbetsmarknadsregionerna hade lägre inkomster och var sysselsatta i lägre grad i upp till femton år efter att 90-talskrisen utlöstes.

Enligt studien återhämtade sig sysselsättningen snabbare efter finanskrisen än efter 90-talskrisen, och personerna som bodde i de hårdast drabbade områdena under finanskrisen har lika hög sysselsättningsgrad i dag som personer från andra områden.

Men vad gäller skillnaderna i inkomstnivåer mellan olika arbetsmarknader så är dessa storleksmässigt likvärdiga och om man jämför 90-talskrisen och finanskrisen.

Man kan se att de här människornas arbetsliv långsiktigt påverkades till det sämre

Sedan tidigare är det väl belagt att personer som etablerar sig på arbetsmarknaden under kristider klarar sig sämre på lång sikt och uppnår lägre inkomstnivåer än de som inleder sina karriärer under mindre ekonomiskt instabila perioder.

Mattias Engdahl säger att hans och Martin Nyboms studie kompletterar den här bilden.

– Genom det här angreppssättet där vi undersöker geografiska skillnader kan vi se att även mer etablerade arbetstagare påverkas av kriser på lång sikt, och att effekterna av en lågkonjunktur kan vara väldigt ihållande.

– Dessutom kan man också se att de negativa effekterna av att förlora jobbet under en lågkonjunktur är större än vad de annars är, att det tar längre tid att komma i kapp under sådana förhållanden.

Expansiv finanspolitik kan dämpa effekterna

När det kommer till coronakrisen säger Martin Nybom att det finns fog för att anta att folks inkomstnivåer kommer att variera i enlighet med de nämnda mönstren långt efter att pandemin har nått sitt slut.

Enligt forskarna är dock coronakrisen till sin natur annorlunda än 90-tals- och finanskrisen.

Bland annat på så vis att krisen inneburit nya krav och möjligheter till distansarbete, och att finanspolitiken varit så pass expansiv att det skulle kunna mindre krisens effekter i jämförelse med de två andra. Och att kvinnor, till skillnad från under de två tidigare kriserna, drabbats hårdare än män, vilket internationella studier visar.

Men som forskarna slår fast i rapporten påminner coronakrisen om tidigare lågkonjunkturer såtillvida att det är personer med lägre utbildning och svagare ställning på arbetsmarknaden som på kort sikt kommer att drabbas hårdast.

Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan