Pandemin splittrar den nordiska arbetsmarknaden De stängda gränserna mellan de nordiska länderna har skadat den nordiska arbetsmarknaden. Foto: Johan Nilsson / TT / Kod 50090

Pandemin splittrar den nordiska arbetsmarknaden

Norden En stängd gräns där militär och polis patrullerar båda sidor är ett dråpslag mot planerna på en fullt integrerad arbetsmarknad i Norden 2030. – Många lär tänka sig väldigt noga för innan de tar ett jobb på andra sidan gränsen, säger verksamhetsledare Trond Erik Grundt på Grensetjänsten i Eda.
Börge Nilsson
4 jun 2021

Grensetjänsten är ett svensk-norskt informationskontor som ska bidra till ökad rörlighet mellan länderna och undanröja olika typer av gränshinder.

Kontoret ligger precis på gränsen.

– Förr var det bara ett streck på kartan. Ingen har betraktat det här som en gräns utan sökt jobb där det har passat bäst.

På nordiska ministerrådets möte i Reykjavik den 20 augusti 2019 antog statsministrarna målet att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region år 2030.

Sen kom pandemin.

– Att sitta här och se grönklädda patrullera gränsen på båda sidor är egentligen en helt otänkbar tanke. 2021 hände det likaväl. Gränsen har varit mer eller mindre stängd i 16 månader, säger Trond Erik Grundt.

Svårare att hitta kvalificerad arbetskraft

Men allt blir inte som det var förr bara för att pandemin går över. Social skam- och skuldbeläggning, ilska mot politiker och en svårt sviktande tillit får följder för framtiden, tror Trond Erik Grundt.

Trond Erik Grundt är verksamhetsledare på Grensetjänsten i Eda.

– Att man inte varit välkommen i grannlandet är ett jättestort steg tillbaka för samarbetet inom Norden. Vi har mycket jobb framför oss om Norden ska vara världens mest integrerade region 2030.

Ett fåtal framsteg har skett i pandemins spår.

– På rekordtid skapade norska myndigheter appar och andra digitala verktyg som det annars hade tagit år att utveckla, säger Trond Erik Grundt.

Minskad gränspendling ger färre valmöjligheter för enskilda och svårare att hitta kvalificerad arbetskraft för arbetsgivarna.

Gränsen har varit mer eller mindre stängd i 16 månader

Redan före pandemin hade antalet pendlare minskat, visar siffror som Arbetsvärlden tagit fram. Toppnoteringen på 2010-talet var 2013, då 31 026 svenskar pendlade till Norge. 2017 hade antalet nästan halverats till 17 398. Senare uppgifter finns inte. Trots fokus på nordiskt samarbete har statistikmyndigheterna i de olika länderna inte lyckats få fram användbar statistik.

Norra Sverige är särskilt drabbat

För trafiken över gränsen till Finland finns bara uppgifter från 2015.

– Vi brukar säga att det är 2 500 till 3 000 som arbetspendlar dagligen bara här i Tornedalen. Men vi bara gissar, vi vet inte. Vi behöver verkligen de siffrorna, säger Päivi Koivupalo som är koordinator på Nordkalottens gränstjänst i tvillingstäderna Haparanda/Torneå.

Päivi Koivupalo är koordinator på Nordkalottens gränstjänst i tvillingstäderna Haparanda/Torneå.

De flaggar redan upp i Danmark att de kommer att behöva väldigt mycket mer arbetskraft när hela servicesektorn ska igång

Hon bor i Haparanda, jobbar i Torneå och passerar gränsen flera gånger om dagen. Här har situationen varit likadan som längs norska gränsen.

– Det har varit jättesvårt. Många har tvingats stanna hemma utan lön eller annan ersättning.

Problemen uppstod redan i mars 2020 när bara anställda inom samhällsviktiga yrken som sjukvård, transporter och logistik släpptes in i Finland.

– Mobiliteten riskerar att minska. Det finns en rädsla för att det också i framtiden ska komma begränsningar som gör det svårare att ta sig över gränsen.

Det är särskilt allvarligt för norra Sverige.

– Norrbotten och Västerbotten är landets hetaste områden som bara ropar efter arbetskraft, säger Päivi Koivupalo.

Stort behov av arbetskraft i Köpenhamn

Även över Öresund har trafiken mojnat, trots att arbetspendlare hela tiden har kunnat ta sig över om de testat negativt för covid.

– I runda slängar brukar vi ha 15 000 svenska gränspendlare som jobbar i Danmark och 2 000 danskar som jobbar i Sverige. Men under pandemin har många sagts upp eftersom en stor del av de 15 000 arbetat i servicesektorn, säger Malin Dahl som är verksamhetsansvarig på Øresunddirekt.

Att man inte varit välkommen i grannlandet är ett jättestort steg tillbaka för samarbetet inom Norden

Malin Dahl, verksamhetsansvarig på Øresunddirekt.

Även Malin Dahl tror att effekterna kommer att sitta i. Många som fått nytt jobb i Sverige drar sig för att börja pendla till Danmark igen.

Men alla är inte avskräckta och när samhället öppnar igen kommer efterfrågan att bli extrem.

– De flaggar redan upp i Danmark att de kommer att behöva väldigt mycket mer arbetskraft när hela servicesektorn ska igång med restauranger, hotell och hela Kastrup. De har redan svårt att rekrytera inom vissa områden.

Att Köpenhamn är ett storstadsområde gör också att enskilda kan få bättre fart på sin karriär genom att ta sig över sundet.

– Där finns huvudkontor för stora företag och kluster inom life science. Vi har inte sett några tecken på att det ska minska, säger Malin Dahl.

Börge Nilsson
4 jun 2021
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan