I onsdags var det den sista dagen för motioner mot regeringens förslag om ett stärkt meddelarskydd för privatanställda i offentligt finansierad vård, skola och omsorg. Ingen motion kom in, vilket innebär att förslaget går igenom i riksdagen efter nyår.
I stora drag går den lagen ut på att införa ett meddelarskydd för anställda som liknar det grundlagsskydd för offentliganställda som larmar. Skyddet omfattar privatanställda men bara inom offentligfinansierad vård, skola och omsorg, och innebär att anställda får läcka uppgifter för offentliggörande, till exempel publicering i medier.
Den som meddelar sig med media har rätt att vara anonym, och arbetsgivare får inte efterforska källan.
– Det är ett allmänintresse att få veta hur skattemedel används. Genom meddelarskydd kan anställda meddela sig om i princip allt som inte omfattas av sekretess. Man behöver inte fundera över hur allvarliga missförhållandena är. Och så har man ett skydd mot den man meddelar sig till – medierna – att få vara anonym, säger Lise Donovan, chefsjurist på TCO.
Lise Donovan, TCO.
TCO ville att fler skulle omfattas
Men det finns luckor i förslaget. För det första omfattar lagförslaget bara vård, skola och omsorg. TCO har, liksom ST, redan när lagrådsremissen kom påpekat att det är viktigt att motsvarande meddelarskydd också finns till exempel inom allmänna kommunikationer.
Andra brister gäller sanktionsmöjligheterna mot arbetsgivare som bryter mot det här meddelarskyddet.
– För väldigt allvarliga repressalier, som uppsägning, från arbetsgivaren mot anställda som har larmat finns straffpåföljder mot arbetsgivarna. Men för mindre repressalier som försämrad löneutveckling och utebliven kompetensutveckling saknas det sanktionsmöjligheter, säger Lise Donovan, chefsjurist på TCO.
TCO har drivit frågan om att det borde finnas möjlighet till skadestånd, men regeringen gick inte med på det.
Svåra gränsdragningar mot visselblåsarlag
Redan den 1 januari börjar en ny visselblåsarlag att gälla i Sverige. Privata arbetsgivare som straffar anställda som har larmat om allvarliga missförhållanden med repressalier får betala skadestånd till den som har drabbats.
Missförhållandena måste vara allvarliga, den anställda ska ha tagit upp problemet med arbetsgivaren innan man larmar media och sanktionerna mot arbetsgivaren görs först när skadan redan är skedd, alltså när repressalierna mot anställda är gjorda.
I visselblåsarlagen finns däremot till skillnad från i meddelarskyddet skadestånd.
Det kommer att bli så att både visselblåsarlagen och lagen om meddelarskydd ibland kan tillämpas samtidigt vid larm om allvarliga missförhållanden mellan samma anställd och arbetsgivare, om den anställda efteråt utsätts för repressalier, enligt Lise Donovan.
– Lagarna utesluter inte varandra, vilket är bra, och kan innebära att den som använder sig av sitt meddelarskydd kan få skadestånd grundat på visselblåsarlagen, om den lagens förutsättning är uppfyllda.
”Regeringen har velat att meddelarskyddslagen ska ligga så nära grundlagens meddelarskydd som möjligt, och omfatta så mycket information som möjligt, och det är bra. Det gäller även bland annat företagshemligheter.”
Lise Donovan säger att det finns problem med gränsdragningen. I en del större företag bedrivs olika verksamheter och kanske är bara vissa delar offentligt finansierade. Det är då bara de delarna som omfattas av meddelarskyddet.
– Regeringen har velat att meddelarskyddslagen ska ligga så nära grundlagens meddelarskydd som möjligt, och omfatta så mycket information som möjligt, och det är bra. Det gäller även bland annat företagshemligheter.
Olika utredningar korsar varandra
I remissrundan har Advokatsamfundet velat att just den frågan ska utredas vidare, samma sak gäller Svenskt näringsliv. Men där har regeringen satt ner foten.
Samtidigt pågår andra utredningar med koppling till det nya meddelarskyddet.
–Nu i efterhand kan man konstatera att det hade varit klokt om regeringen från början hade tagit alla frågor i ett samlat grepp, med alla berörda departement, säger Lise Donovan. Men nu ligger också utredningen om Insynen i välfärden på remiss (utredningen kan du läsa här), remisstiden går ut i februari. De skulle bara titta på offentlighetsprincipen men de har också lagt ett förslag om meddelarskydd på delvis samma område som det i propositionen.
Den 17 maj kommer ytterligare en utredning, om skyddet för företagshemligheter.