Trots att invandringen har minskat under de senaste åren fortsätter integrationsdebatten att rasa i Sverige. Integrationen i sig är fortfarande en stor utmaning för Sveriges regering och för svenskarna själva.
Fortfarande är det så att uppskattningsvis 40 procent av det totala antalet flyktingar i Sverige har en yrkesexamen enligt Migrationsverket. Ändå möter många invandrare hinder på arbetsmarknaden. Högutbildade invandrare löper större risk att antingen vara arbetslösa eller ha ett arbete med lägre kvalifikationsgrad än deras utbildningsnivå jämfört med motsvarande infödda svenskar.
Även om Sverige har stor arbetskraftsbrist inom många sektorer, som hälso- och sjukvård, teknik, IT och utbildning, är rekryteringen av högutbildade invandrare inom professionerna av liten omfattning. Det är av många skäl, men i slutändan kan problemen sammanfattas i två stora områden.
Det verkar som om flyktingarna är de som kommer att betala priset för misslyckandet i det svenska systemet.
Det första problemområdet är bristen på ett socialt nätverk, kunskap och kommunikation mellan högutbildade invandrare och den offentliga respektive privata sektorn. Det andra är diskriminering, som hindrar ett stort antal högutbildade invandrare från att ta sig in på yrkesområden med brist på arbetskraft.
Lägre utbildade invandrare har det inte mycket lättare, enligt professorn Lars Calmfors, som säger att integrationsproblemen i Sverige sticker ut i en nordisk jämförelse. Calmfors föreslår att en av lösningarna för att öka sysselsättningen är att skapa nya enkla jobb med betydligt lägre minimilöner.
Det verkar som om flyktingarna är de som kommer att betala priset för misslyckandet i det svenska systemet. Arbetsförmedlingen misslyckades med att vara nätverket mellan arbetsgivarna och de anställda.
Fackförbund och arbetsgivare i Sverige har träffat avtal som ska göra det möjligt för företag att betala lägre lön till nyanlända invandrare och långtidsarbetslösa, etableringsjobb. Staten ska fylla på upp till kollektivavtalad lägstalön. Denna lösning, om den genomförs i praktiken, kan få många företag att anställa invandrare. Men samtidigt kommer det att skapa många andra problem i det svenska samhället.
Det kommer att leda till att företag anställer fler invandrare än svenskar och inte baserat på kvalifikationer utan baserat på att de kan betala en låg lön.
Fler svenskar upptäcker att de blir arbetslösa vilket leder till mer hat och diskriminering av invandrare, vilket i sin tur kommer att leda till att de extrema högerpartierna växer.
Att betala låga löner skapar en fattig, etnifierad klass i det svenska samhället som redan lider av ökade levnadskostnader. Det kommer att leda till mer segregering.
I stället för att komma överens om att betala nyanlända lägre löner, borde fack och arbetsgivare avtala om att varje företag måste anställa mellan 3 och 5 procent invandrare.
Den bästa lösningen är att upprätthålla Affirmative action, positiv särbehandling, något som har varit framgångsrikt i USA. Affirmative action är en politik som på olika sätt stöder minoriteter som tidigare har drabbats av diskriminering (och även fortsättningsvis kan pågå) inom områden som utbildning, sysselsättning eller bostäder.
Affirmative action säkerställer att sökande anställs och anställda behandlas utan hänsyn till ras, färg eller nationella ursprung.
I stället för att komma överens om att betala nyanlända lägre löner, borde fack och arbetsgivare avtala om att varje företag måste anställa mellan 3 och 5 procent invandrare. Det skulle lösa problemet utan att påverka den svenska sysselsättningen.
Om detta genomförs på den svenska marknaden kommer det att minska diskrimineringen av arbetskraften bland minoriteterna i Sverige, och uppmuntra företag att se till att anställa invandrare med både högre och lägre utbildning. Företag skulle utveckla sina nätverk för att hitta de bästa kandidaterna, inte baserat på lägre löner utan baserat på de kvalifikationer som kandidaterna har. Detta kommer att säkerställa lika sysselsättning mellan svenskar och invandrare.
Vi trodde på de svenska värderingarna om jämlikhet och mänskliga rättigheter. Att införa en lag där nyanlända får en lägre lön är orättvist
Affirmative action kan:
- Ge lika möjligheter på den svenska arbetsmarknaden, baserat på representativitet och kompetens;
- Tvinga företag att fatta rättvisa beslut. Många studier visar att de som har svenska namn oftare kallas till anställningsintervjuer jämfört med de som har arabiska namn eller namn med rötter i andra kulturella eller etniska grupper. Med Affirmative action kommer arbetsgivarna undanröja sina fördomar;
- Få arbetsgivare att bygga sina nätverk i syfte att hitta den perfekta matchningen, och få de högutbildade flyktingarna och arbetsmarknaden att mötas på halva vägen;
- Minska arbetslösheten bland flyktingar och bidra till att integrera dem rättvist i det svenska samhället.
Som invandrare flydde vi till Sverige – vi trodde på de svenska värderingarna om jämlikhet och mänskliga rättigheter. Att införa en lag där nyanlända får en lägre lön är orättvist, och strider mot rätten till likabehandling.