Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Sverige kan behöva fler karensregler för politiker Filippa Reinfeldt, tidigare moderat landstingsråd gick några månader senare till privata vårdjätten Aleris där hon blir affärsutvecklare Foto: Magnus Hjalmarson Neideman / SvD / TT

Krönika Sverige kan behöva fler karensregler för politiker

Sverige bör överväga karensregler för politiker på kommunal och regional nivå om vi ska förhindra korruption, skriver professor Jonas Vlachos.
20 Jun 2018

När korruption kommer på tal dyker ofta bilden av tjocka kuvert som byter ägare i ett mörkt rum, gärna fyllt av cigarrök, upp. I verkligen är emellertid frågan om korruption betydligt mer komplicerad. Den handlar bland annat om ett givande och tagande av tjänster och gentjänster på subtila sätt som kanske inte alltid är uppenbara ens för de berörda parterna.

I den amerikanska debatten lyfts ofta problematiken kring svängdörrar mellan personal på reglerande myndigheter och de företag som regleras. Sådana svängdörrar har ett värde, inte minst då de gör att myndigheterna får tillgång till värdefull kompetens som enbart kan uppnås genom praktisk erfarenhet. Samtidigt blir utrymmet för intressekonflikter stort och en ny studie visar övertygande att sådana kan få stora praktiska konsekvenser.

Med hjälp av detaljerad individdata undersöker studien det amerikanska patentverket och resultaten är slående. Handläggare visar sig vara betydligt generösare i bedömningen av ansökningar från företag som de senare får jobb hos. Liknande generositet gäller också företag som ligger i närheten av de där handläggarna i framtiden får anställning vilket tyder på att det är just framtida möjligheter till jobb som påverkar beteendet, snarare än en direkt överenskommelse med ett specifikt företag.

Vad som ytterligare driver hem poängen är att handläggarna gör generösare bedömningar under perioder när möjliga arbetsgivare anställer mycket personal och handläggarna är dessutom generösare mot företag i närheten av de universitet där handläggarna studerat; det vill säga platser dit man sannolikt kan tänka sig att flytta. Att det verkligen är ökad generositet som ligger bakom bedömningarna visas av att de patent som beviljas åt framtida arbetsgivare enligt allmänt vedertagna mått är av betydligt lägre kvalitet än andra.

När tidigare socialminister Göran Hägglund gick till Aleris och tidigare statsmininister Göran Persson till JKL väckte det debatt. Foto: Marc Femenia TT och Tomas Oneborg SvD/TT.

Även om studien gäller det amerikanska patentverket så har den betydelse även i andra sammanhang och den visar att den svenska diskussionen om karensperioder för politiker är alltför snäv. Det alltmer privatiserade utförandet av offentliga tjänster följs ofta av krav på allt striktare uppföljning och kontroll. De som ska utföra denna kontroll är emellertid människor med privata intressen som inte alltid stämmer överens med respektive myndighets.

Dessutom kan inte bara regelverkets tillämpning utan även dess utformning påverkas av möjligheten till framtida karriärer inom de områden som myndigheterna ansvarar för. Då mycket av statens områdesexpertis finns just i myndigheterna har dessa en central roll för utformningen av lagstiftning, regler och naturligtvis hur dessa i slutändan används. Om högre tjänstemän låter sitt arbete påverkas av andra hänsyn än vad som är bäst för verksamheten är det allvarligt.

Att tjänstemän på både lägre och högre nivåer rör sig mellan myndigheter och privata intressen är inte lätt att hantera dels då det knappast går att förbjuda, dels då sådan rörlighet också har sina positiva sidor. Däremot innebär det att behovet av att säkerställa myndigheternas integritet blir allt viktigare – och svårare. De svenska myndigheterna har på pappret en självständig ställning gentemot politiken och även om denna självständighet ofta ifrågasätts så finns nu även nya intressekonflikter att ta hänsyn till.

Nyligen har regeringen föreslagit karensregler för statsråd och statssekreterare. Några regler för politiker på kommunal och regional nivå finns däremot inte och inte heller för andra statstjänstemän. Frågan är om inte det behövs, på GD- och möjligen även ledningsgruppsnivå. Sådana regler kostar och inskränker de anställdas rättigheter men arbetet med att hålla myndigheterna fria från intressekonflikter börjar gissningsvis i toppen. Arbetsplatser med patos och integritet blir också attraktiva för anställda med just dessa egenskaper. Vad som hursomhelst torde stå klart är att korruptionsbekämpning inte kan inskränkas till jakten på tjocka kuvert i solkiga miljöer.

20 Jun 2018
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

News
De viktigaste nyheterna en gång i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.