Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Öppet kontor gör inte medarbetaren stor Historiken bakom kontorslandskapens massiva framväxt är enkel. Det handlar om pengar. Ytor kostar, skriver Birgitta Ohlsson. Foto: Fredrik Sandberg / TT

Krönika Öppet kontor gör inte medarbetaren stor

Krönika Motargumenten mot öppna kontorslandskap är många och att spara in pengar på yta kan straffa sig vad gäller såväl trivsel som produktivitet. Hjärnforskaren Katarina Gospics har visat att störande ljud kan sänka prestationen med ända upp till 66 procent, skriver Birgitta Ohlsson.
8 maj 2019

Samma visa varje morgon. Sönderstressad efter att ha lämnat barnen på skolan kring 08:00 på morgonen rusar hon till kontoret i finansbranschen. ”Det är lite som barnleken hela havet stormar”, förklarar hon andfått.

Ja, hon blir både uppjagad och uppgiven när hon berättar hur det är att jaga en arbetsplats i det öppna kontorslandskapet varje arbetsdag. Att aldrig hinna göra sitt skrivbord till sitt alldeles egna med något foto på familjen, fylla favoritvasen på bordet med några blommor från trädgården som sprider trevnad arbetsveckan lång eller småburkarna med handkräm vid tangentbordet. Allt det där som hemtrevligt boar in en arbetsplats. Lite av en själv fastän på jobbet.

Kontoren formar också våra beteenden.

Hon beskriver hur hon kommer i dålig stämning direkt efter att inte hunnit fram i tid. Stressen att hoppa runt på tillfälliga sittplatser när luckor uppstår. Eller triumfen de dagar hon inte lämnar på skolan utan kan vara på kontoret strax efter 07:00 och hinna knipa en fönsterplats. En vanlig berättelse kring debatten om de öppna kontorslandskapens – med eller utan fasta arbetsstationer – vara eller inte vara.

Visst finns de andra historierna också. Han som fullkomligt älskar pulsen kontorslandskapen skapar. Att chefen inte längre sitter bakom tjocka stängda dörrar utan mer tillgängligt. Att det lättare går att utbyta idéer med kollegor tvärs över rummet. Att han skärper sig med arbetsuppgifter, då det inte går att slösurfa vid datorn med en kollega i arbetslaget sittandes strax bakom.

Vi är många med åsikter kring kontorslandskap. För tjugo år sedan när jag arbetade på tidning var jag ambivalent. Jag störde mig på hur öppenheten gjorde att mer seniora kollegor tog sig friheten att småprata just när de såg att man jobbade stenhårt mot en deadline. Men samtidigt att ibland på en del redaktioner sitta instängd som i en liten kvadratisk bur och knappt ana när kollegor skulle gå på lunch främjade inte heller gemenskapen.

Kontoren formar också våra beteenden. Som minister hade jag i praktiken nästan alltid öppen dörr in till mitt rum på Rosenbad. Jag brukade kila förbi hos kollegorna i korridoren och informera dem om jag behövde stänga dörren för att koncentrera mig på något större tal eller längre telefonsamtal. Mitt sista år som riksdagsledamot hade jag däremot alltid stängd dörr in till mitt rum. Vår relation till kollegor och huruvida vi känner oss inbjudna till gemenskapen eller inte påverkar även det.

Historiken bakom kontorslandskapens massiva framväxt är enkel. Det handlar om pengar. Ytor kostar. Enligt enskilda uppskattningar kan företag, myndigheter och organisationer få ner lokalkostnader med upp till 50 procent, när kostnad för förvaltning och hyra minskar. En av de största anledningarna till att friskolor lyckats pressa kostnader var länge att de använde utrymmen mer effektivt än de kommunala dito.

De hävdade från sin forskning att de öppna kontoren främjade sexism

Och förespråkarna för kontorslandskap brukar just hävda att det är kostnadseffektivt och främjar kommunikation. Stressforskningsinstitutets studier har faktiskt visat att de som sitter i öppna landskap har färre konflikter, mailar mindre ofta, gillar sina chefer mer och får en bättre gemenskap.

Men motargumenten är också många. För vad säger forskningen ytterligare om kontorslandskap? En dansk rikstäckande studie visar att de som sitter i större kontorslandskap har fler sjukdagar per år än de med enskilt kontor. Hjärnforskaren Katarina Gospic har visat att störande ljud kan sänka prestationen med ända upp till 66 procent. Frans Mossberg, forskare vid Ljudmiljöcentrum på Lunds universitet, menar att det kan ta upp till 25 minuter att återfå koncentrationen när någon har blivit störd.  Och det finns även en genusaspekt. Två brittiska forskare; Alison Hirst på Angelina Ruskin University och Christin Schwabenland från University of Bedfordshire ägnade tre år att studera när 1 100 kommunanställda flyttade från egna rum till en stor öppen yta. De hävdade från sin forskning att de öppna kontoren främjade sexism. Många kvinnor vantrivdes, kände sig uttittade av manliga kollegor, vilket påverkade deras självförtroende negativt och likaså dynamiken på arbetsplatsen.

Studier bland medarbetare visar att nästan hälften anser att det är bäst med ett eget kontor. På plats nummer två kommer att ha delat kontor och kontorslandskap i mindre format. De stora kontorslandskapen är minst populära skriver Aram Seddigh, som forskat i arbets- och organisationspsykologi, vid Stressforskningsinstitutet. Kanske är lagom bäst. I alla fall här.

8 maj 2019
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

News
De viktigaste nyheterna en gång i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.