Det är lätt att klaga på politiker. Hat och hot mot folkvalda ökar på nätet och förtroendet är på väg nedåt. Siffror från SIFO och Göteborgs universitet visar att andelen medborgare som säger sig ha ett ”ganska stort” eller ”mycket stort” förtroende för Sveriges riksdag föll från 40 procent år 2015 till 33 procent år 2016. För partierna är läget ännu värre: där har mindre än en femtedel av medborgarna ”ganska stort” eller ”mycket stort” förtroende (Förtroendebarometern, TNS Sifo AB, Göteborgs universitet)
Studien bygger på unikt datamaterial från SCB om samtliga politiker under de senaste 30 åren.
Saklig kritik mot politiker är en självklar del av ett öppet och demokratiskt samhälle. Men det händer att kritik bygger på felaktigheter, som exempelvis att politikerna är en elitistisk grupp med låg kompetens – personer som inte skulle kunna nå framgång i andra sammanhang.
I en studie som utkommer i nästa nummer av Quarterly Journal of Economics (här finns en svensk kortversion) kartlägger jag och mina medförfattare vilka människor som blir politiker i Sverige. Studien bygger på ett unikt datamaterial från SCB med information om samtliga politiker som ställt upp i kommunal- eller riksdagsval under de senaste 30 åren. Vi har också tillgång till samma data för befolkningen som helhet. Det gör att vi kan undersöka likheter och skillnader mellan politikerna och befolkningen, exempelvis när det gäller kompetens och klassbakgrund.
Den genomsnittliga politikern är mer kompetent än den genomsnittliga medborgaren, och det med bred marginal
Vi mäter kompetens på olika sätt. Dels genom prestationer på militära mönstringsprov, dels genom politikerns framgångar på den privata arbetsmarknaden jämfört med personer i snarlik ålder och med snarlik utbildning, yrkesgrupp och boendekommun. Oavsett mått kan vi konstatera att den genomsnittliga politikern är mer kompetent än den genomsnittliga medborgaren, och det med bred marginal. Vi ser också högre kompetens bland högre uppsatta politiker. Ju högre position och mer makt, desto högre kompetens. Vi kan också se att inom familjer är det oftast det mest kompetenta av syskonen som blir politiker.
Socialdemokraterna drar in kompetenta från medel- och arbetarklassen, Moderaterna från höginkomsttagarhem
När vi undersöker politikernas klassbakgrund finner vi ytterligare tecken på en väl fungerande demokrati. De politiska partierna öppnar dörren för kompetenta personer med olika klassbakgrund att bli folkvalda. Socialdemokraterna drar in kompetenta personer från medel- och arbetarklassen. Moderaterna drar in kompetens från höginkomsttagarhem. Faktum är att, när vi jämför inkomsterna bland föräldrarna till dagens politiker med inkomstfördelningen i befolkningen – båda mätta år 1979 – ser vi en nästan exakt spegelbild. Politikerna kommer från alla delar av inkomstfördelningen och deras klassbakgrund verkar i stort sett spegla befolkningens.
Vi behöver värna om demokratin, våra partier och våra politiker så att fler vågar sig in i politiken
När vi presenterar vår forskning i internationella akademiska sammanhang är gensvaret från publiken ofta en kombination av förvåning över resultaten och en beundran av den svenska demokratin. Kompetenta politiker och bred social representation förvånar akademiker från länder som Italien och USA. Frågan är hur detta kan skyddas och utvecklas till att bli ännu bättre. Vi behöver värna om demokratin, våra partier och våra politiker så att fler vågar ta steget in i politiken i framtiden!