Var ska man börja, så här dagen efter det tyska valet?
Europas största ekonomi gick till val, men redan innan rösterna hade avlagts var många tyskar ganska säkra på hur det skulle gå. Även partiernas valarbetare. Frågan var snarare vem som skulle klara spärren och hur rösterna skulle fördela sig mellan Kristdemokraterna, CDU och Socialdemokraterna, SPD.
Att CDU skulle bli största parti och Friedrich Merz förbundskansler var givet. Styrkeförhållandena var frågan.
Det är en konstig valrörelse sa socialdemokratiska valarbetare. Det känns ”weird”.
Trafikljuskoalitionen sprack i november. På ekonomiska frågor. Socialdemokraterna, liberaler (FDP) och De gröna hade en plan för Tyskland – men efter Rysslands invasion av Ukraina blev helt andra frågor aktuella.
Det tyska bultande industrihjärtat slår inte längre hårt och regelbundet.
Och några få månader senare är det val. Många valmöten har flyttat inomhus, luften vibrerar inte av valkänsla. Men tongångarna är desto hårdare i debatter och i media.
Tyskland har många utmaningar. Det tyska bultande industrihjärtat slår inte längre hårt och regelbundet. Bilindustrin hackar. Tyskland har haft en krympande ekonomi i tre år. Behovet av investeringar är gigantiska. I infrastruktur, i kraftnät, i energiproduktion. 3 miljoner tyskar är arbetslösa. Och när Tyskland går dåligt, då påverkar det Europa och Sverige.
Den fackliga centralorganisationen DGB pekar på de enorma behov som finns, men ett skuldankare som begränsar möjligheterna.
En stor grupp människor är fattiga, trots att de har arbete.
Rysslands invasion av Ukraina för tre år sedan satte säkerhetsläget på kartan, vilket också varit en stor fråga i valet. Men att den ryska gasen ströps abrupt påverkade tysk industri något oerhört. Inflationsvågen över världen påverkar tyska hushåll. Det är, precis som i många andra länder, dyrare att leva. En stor grupp människor är fattiga, trots att de har arbete.
Säkerhet, ekonomi men också migration var valets frågor. Ett antal attentat har skett i Tyskland av asylsökande som skulle ha lämnat landet. Men mönstret att migration och invandring är stora frågor känns igen.
Det har också gynnat Alternative für Deutschland, AfD. Ett högerextremt parti som fördubblat sitt väljarstöd från 2021. Nu röstar strax över 20 procent på dem. Och AfD är starkast bland arbetarna.
Efter trafikljuskoalitionen i mitten har ytterkanterna vuxit. Vänsterpopulistiska BSW kom inte in, men det var med minsta möjliga marginal. Die Linke, vänstern, ökade, till och med stort i Berlin. Människor ville ha förändring.
När inga investeringar görs får det konsekvenser längre fram.
Det går inte heller att prata om tyska valet utan att ta upp brandväggen. Överenskommelsen om att inte låta högerextrema partier få inflytande, en princip som CDU:s Merz utmanade i februari när han lade fram migrationsförslag som han visste att AfD kunde stödja. Förslaget föll. Brandväggen höll, men visade på sprickor. Och det är en stor sak i Tyskland. Som alltid präglas av sin historia.
Nu ser politiska strateger framför sig att Merz kommer att förändra migrationspolitiken ganska rejält under sin första tid som kansler.
Hade de mindre partierna FDP och BSW kommit in, då hade regeringsbildningen blivit svårare. Nu ser det ut som att CDU och SDP kan skapa en ny koalition. Att det måste gå snabbt, är trycket utifrån, givet säkerhetsläget. Men det kommer sannolikt inte att bli lätt.
Nu är frågan för många hur Tyskland ska kunna resa sig igen, inte minst ekonomiskt. Partierna funderar på hur AfD:s framfart ska kunna hejdas.
Men ingen järnväg har någonsin byggt sig själv, inget kraftnät heller. När inga investeringar görs då får det konsekvenser längre fram. I form av förlorade jobb, minskad konkurrenskraft och ett svårare läge för hushållen.
Säkerhetsläget är svårt i Europa. Ungefär 50 procent av tyskarna angav det som anledning till sin röst.
Europa behöver en stabil regering i Tyskland. Kan det formas en ny allians för demokrati?