Det är inte sant att den svenska offentliga skulden fortsätter minska om vi inför ett balansmål istället för dagens överskottsmål. Det skriver Konjunkturinstitutets generaldirektör Albin Kainelainen på nätverket Linked in.
Tvärtom kan skulden öka till uppemot 40 procent av BNP jämfört med dagens 34.
Ett sådant balansmål för statsfinanserna är på gång, enligt en parlamentarisk utredning.
Albin Kainelainen reagerar på en krönika av Andreas Cervenka som plockar upp ett uttalande av Swedbankekonomen Andreas Wallström där han hävdar att den offentliga skulden minskar med ett balansmål.
– Jag ville belysa att ett balansmål kan fortfarande betyda att den offentliga skulden ökar, säger Albin Kainelanen till Arbetsvärlden.
Konjunkturinstitutets prognoser pekar på att den offentliga skulden närmar sig 40 procent av BNP till 2050 med ett balansmål.
Pensionerna går plus
Förklaringen är att de offentliga finanserna inkluderar pensionssystemet. Och där räknar Konjunkturinstitutet med ett överskott.
– Överskottet är ganska stort för pensionen – vi tror att det kommer vara en procent av BNP om ett par år. Eftersom vi är fler som arbetar än som är pensionärer så får man hela tiden överskott.
Konjunkturinstitutet bedömer att kommunerna för att klara sitt balansmål kommer att gå med 0,3 procents underskott av BNP. Det gör att staten för att nå ett balansmål kan gå med 0,7 procents underskott av BNP, vilket alltså skulle kunna öka den offentliga skulden som procent av BNP.
Betyder det här att de som vill att Sverige ska låna och investera mer brister i analysen? Det vill inte Albin Kainelainen hålla med om.
– Missförståndet påverkar inte den slutsatsen. Om man tänker att staten borde låna lite mer så kan man ändå komma till den slutsatsen, säger han.
