– De flesta håller med om att det är fel att betala för sex, men det är inte alltid lätt att vara den som riskerar att skapa dålig stämning genom att säga ifrån till vänner eller kollegor, säger Sofie Kindahl, utredare Nationella samordningen mot prostitution och människohandel (NSPM), som är en del av Jämställdhetsmyndigheten i en kommentar.
I dag, onsdagen den 18 oktober, är EU:s dag mot människohandel. Och handel med människor för sexuella ändamål är den vanligaste formen av människohandel.
En av tio män har köpt sex
- Bland vuxna män i Sverige har ungefär en av tio någon gång betalat för sexuella tjänster.
- Bland unga, 16–29 år, har 5 procent av killarna någon gång gett ersättning för sexuella handlingar.
- Ersättningen kan vara pengar men även andra sådant som exempelvis alkohol, cigaretter, narkotika, resor, gåvor, mat eller boende.
- Runt 1 av 100 gymnasieelever har svarat att de har erfarenhet av att få ersättning för sexuella handlingar.
Jämställdhetsmyndigheten väljer nu att fokusera på kolleger och kompisar. Tidigare kampanjer har oftast vänt sig till sexköparna själva.
Att vara utsatt spelar mindre roll
– Tanken är att förebygga att sexköpet sker från första början. Forskning visar att omgivningens reaktioner har stor betydelse. Den som betalar är ofta mer orolig för de sociala konsekvenserna än för att det är olagligt eller att personen i prostitution är utsatt, säger Sofie Kindahl.
Vanligt att köpa sex på tjänsteresa
Och enligt henne har arbetsplatsen en viktig roll att spela här. För många sexköp sker i samband med tjänsteresor.
8 av 10 män som betalat för sex uppger att de gjort det utomlands, ofta i samband med just företagsresor.
Enligt myndigheten bör sexköp lyftas som en arbetsmiljöfråga. Det ska också finnas en policy mot sexköp.
Och man bör också se över arbetsgivarens rutiner och policies för arrangemang, hotellbokningar och tjänstresor.