Japansk toppekonom: Staten måste kompensera för äldreboomen Japans åldrande befolkning har fått både långvariga och omfattande effekter på landets ekonomi, berättar tidigare vice riksbankschefen Kiyohiko Nishimura för Arbetsvärlden. Arkivbild: Janerik Henriksson/SCANPIX /TT

Japansk toppekonom: Staten måste kompensera för äldreboomen

Demografi Japan har länge tampats med en åldrande befolkning, något som även Sverige står inför. Arbetsvärlden har träffat Japans främste expert på området, den tidigare vice riksbankschefen Kiyohiko Nishimura. Han menar att staten behöver skapa sociala investeringsfonder för att kompensera effekterna av en åldrande ekonomi.
Margaret von Platen, Göran Lidgren
14 okt 2019 | 08:26
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0

En av Japans toppekonomer, tidigare vice centralbankschefen Kiyohiko Nishimura. Foto: Margaret von Platen

Tidigare vice centralbankschefen i Japan, numera ordförande för den japanska statistiska centralbyrån, professor emeritus Kiyohiko Nishimura har nyligen varit i Sverige som inbjuden talare på Fastighets-Nytts konferens. Ett av ämnena var om den svenska ekonomin närmar sig ett japanskt scenario, det vill säga att den rör sig sidledes med låg inflation, låg tillväxt och en evigt låg ränta.

Arbetsvärlden fick en exklusiv intervju med professor Nishimura efter konferensen.

Vice centralbankschef efter finanskrisen

Nishimura var vice centralbankchef mellan 2008 och 2013. Det var då finansmarknaderna var som mest oroliga. Nikkei-index som stod som högst 1989 föll efter Lehman-kraschen 2007 handlöst och är i dag fortfarande 45 procent lägre än för 30 år sedan.

Fastighetspriserna har inte heller kommit upp till samma toppnivåer som 1990. Då värderades de kejserliga residensen i Tokyo till lika mycket som delstaten Kalifornien. I dag är fastighetspriserna 65 procent lägre än på 1990-talet.

Japanska centralbankens korta ränta är -0,1 procent och den tioåriga räntan ligger just på nollstrecket. I ett sådant lågränte-klimat är det ofrånkomligt att priserna på tillgångar trissas upp – och att sparkapitalet i högre grad söker sig till börsaktier och till alternativa investeringar för att få en avkastning. Men detta innebär också ett högre risktagande.

Marknaderna verkar räkna med fortsatt låga räntor. Men de verkar inte förstå att företagens vinster påverkas om tillväxten bromsar in

I dag talas det om en förestående lågkonjunktur, tror Nishimura då att ett det vore möjligt med ett lika stort börsfall som 2008?

– Börsen skulle kunna falla 20–25 procent. Den kan även falla 50 procent, det vore mindre troligt men inte omöjligt, säger han.

– Marknaderna verkar räkna med fortsatt låga räntor. Men de verkar inte förstå att företagens vinster påverkas om tillväxten bromsar in. Centralbankerna kommer inte att kunna stävja den volatilitet som då drabbar de reala vinsterna.

Åldrande befolkning hämmar tillväxt

Kiyohiko Nishimura är en av de 2 500 gäster som är inbjudna till kejsare Naruhitos kröning senare i oktober, en ära som är få förunnad. I sitt hemland är han välkänd, inte minst i sin nuvarande roll som ordförande för Japans statistiska centralbyrån. Han avslöjade nyligen att denna räknat fel på de japanska löneökningarna vilket har återverkat på ett antal nyckeltal.

I Japan har andelen äldre över 65 år i relation till andelen arbetsföra ökat till drygt 45 procent

Men hans specialområde är hur en åldrad befolkning kan påverka ekonomin. I Japan har andelen äldre över 65 år i relation till andelen arbetsföra (20–64 år) ökat från cirka 20 procent år 1990 till drygt 45 procent 2014. Flera länder följer i Japans fotspår, bland andra Korea och Kina.

Den åldrande befolkningen hämmar tillväxten:

– De låga räntorna skulle också kunna vara ett uttryck för detta, säger han.

Han tror att finansmarknaderna så småningom kommer att tvingas ner:

– Aktiemarknaderna kan då komma att anpassa sig till räntemarknaderna, men när detta händer och under vilka omständigheter är svårt att förutse.

Pensioner utsatta för större risk

De finansiella institutionerna lever på att låna in kort och låna ut långt. Skillnaden mellan korta och långa räntor är institutionernas levebröd.

Enligt Nishimura innebär detta att institutionerna tar allt större risker för att uppnå en vettig avkastning. Det gör dem mer sårbara

Men differensen mellan statsobligationernas långa och korta räntor minskar hela tiden. Därmed avtar skillnaden mellan de långa utlåningsräntorna och de korta räntorna som institutionerna lånar till. Enligt Nishimura innebär detta att institutionerna tar allt större risker för att uppnå en vettig avkastning. Det gör dem mer sårbara, till exempel om deras kunder skulle gå i konkurs vid en konjunkturnedgång. Bland andra kommer pensionsfonder och försäkringsbolag att ha en svagare ställning när marknaderna vänder neråt.

– Det är fel att öka sitt risktagande när framtida avkastningar blir mer osäkra, säger Nishimura. Centralbankerna försöker att gynna investeringar. Men den låga räntan är inte hållbar i längden eftersom den är negativ för sparandet. En längre livslängd kräver att människor sparar mer.

Han anser att vid något tillfälle måste centralbankerna tänka på strukturella reformer.

– De kan inte tänka bara på att den aggregerade efterfrågan ska växa.

Ojämlikhet skapar problem

Nishimura är kritisk till att gapet mellan rika och fattiga ökar, framförallt mellan förmögna japaner och de japaner som tidigare tillhörde medelklassen. Hans egen familj hade inte några tillgångar och fadern gick bort när Nishimura var 15 år. Men trots att en akademisk karriär då ansågs som en onödig lyx satsade Nishimura på en sådan. Han säger att han i dag är osäker på om han hade haft råd att välja en akademisk bana.

Japans arbetsmarknad

Mellan 1990 och 2014 var Japan ganska ensamt om att ha en snabbt åldrande befolkning. Framöver väntas dock många länder möta samma utveckling, till exempel Tyskland, USA, Kina och Sydkorea.

Kiyohiko Nishimura menar att företagens åtstramningar för att komma åt skulder har lett till att unga haft svårt att komma in på arbetsmarknaden, i dag är dessa 40 plussar en förlorad generation. De ökade kostnaderna för en äldre befolkning har lett till färre satsningar för den yngre befolkningen och, i kombination med lägre tillväxtförväntningar, till lägre inkomster för yngre.

+ Expandera
Har Japan fastnat i en evig nollräntefälla?

– I ett samhälle med en åldrande befolkning blir det allt svårare att finna goda investeringsmöjligheter.  Därför finns inte heller lånebehoven trots att låneräntorna ligger på noll. Detta har varit Japans historia de två senaste decennierna och därmed sitter Japan fast i den lägre banan.

– Flera andra ekonomier, som tidigare inte har haft en åldrande befolkning, har nu samma utveckling som Japan. Och bristen på investeringsmöjligheter kommer att upplevas av många länder. Så fällan är inte bara japansk utan kanske också europeisk inom en snar framtid.

Lägre räntor uppmuntrar även dåliga framtida investeringar. Den för med sig en fastighets- och aktiemarknadsboom

Har nollräntan varit positiv för Japan på något sätt?

– Ja, för den reala ekonomin, men bara på kort sikt. Lägre räntor uppmuntrar även dåliga framtida investeringar. Den för med sig en fastighets- och aktiemarknadsboom vilken är positiv för ekonomin. Men denna boom blir kortvarig om hyror och vinster inte ökar som förväntat. En grundläggande karakteristik hos ett åldrande samhälle är bristen på investeringsmöjligheter. Det är ett långvarigt strukturellt problem som inte korrigeras av en kort aggregerad efterfrågepolicy, som att sänka räntorna så att dessa blir ytterligare negativa.

Staten måste skapa sysselsättning

Du som varit elev till den mest framstående keynesianska professorn James Tobin talar ofta om socialt ansvarstagande. Vad menar du?

– Bristen på investeringsmöjligheter betyder även brist på möjligheter att skapa sysselsättning. Privata investeringar brukar skapa arbeten. En åldrande ekonomi saknar privata möjligheter att skapa arbeten som ger arbetstagarna både erfarenhet och möjlighet att starta en ny karriär. Vi behöver därför ett ekonomiskt system som inte bara grundar sig på privata vinster. Det är vad jag kallar för en social ansvarsinvestering. Innan jag blev centralbankschef framförde jag behovet av ”Socially-Oriented Investment Trusts”.

Vem ska starta dessa sociala investeringsfonder?

– Tyvärr finns dessa inte på regeringens agenda. Men så småningom kommer den att inse behovet av att föra fram socialt ansvarsfulla investeringar. Detta för att erbjuda nya karriärutsikter för yngre men även för medelålders arbetstagare från en tynande medelklass. För att få fram finansiering kan vissa skattesatser behöva ändras. Eventuellt behöver vi ett mer direkt sätt att omfördela resurser och även ändra beskattningen. Just nu finns många loopholes (kryphål, reds anm) för rika människor att undvika skatt, en helt improduktiv sysselsättning.

AI minskar fast inkomst och sänker tillväxten initialt

Dessutom, hävdar Nishimura, har den nya informationsteknologin och AI visat sig missgynna vanliga löntagare eller medelkvalificerade löntagare. AI väntas ersätta en rad ”programmerbara” jobb och det oberoende hur komplicerade de är.

– Detta kommer att minska arbetstagarens förväntade fasta inkomst, och tvinga honom att spara i stället för att konsumera. Det leder i sin tur till en minskad tillväxt. Dessutom blir den sammanlagda efterfrågan svår att stimulera. Ålderspyramiden och AI påverkar båda den strukturella efterfrågan.

Nishimura tillhör de ekonomer som tror att medelkvalificerade löntagare i framtiden kommer att grupperas med de okvalificerade löntagarna.

–  Följden blir att det generella lönetrycket uppåt avtar. Men eftersom de nya okvalificerade arbetarna är lättare att sysselsätta kommer arbetsmarknaden, när ekonomin väl vänder, att återhämta sig snabbare än tidigare. AI kommer att öka produktiviteten generellt och hårdast kommer de i ”middle management” att drabbas. Mellancheferna kommer att få det tuffast och förlora flest arbetstillfällen.

1993 råkade båda länderna ut för en fastighetsbubbla som sprack. Därefter har japanerna snabbt åldrats vilket svenskarna inte har, bland annat på grund av ett inflöde av migranter.

Vad ser du för likheter mellan Sverige och Japan?

Sveriges åldrande befolkning

I dag bor drygt 10 miljoner personer i Sverige. Omkring 57 procent av dem beräknas vara mellan 20-64 år (2019) och i arbetsför ålder. Övriga 43 procent utgörs av barn och unga under 20 år samt av äldre över 64 år. Försörjningskvoten är 76.

Andelen äldre över 64 år förväntas 2070 öka till nära 25 procent av befolkningen och bli större än andelen under 20. Det här skulle innebära att den demografiska försörjningskvoten stiger från dagens 76 till 88.

+ Expandera
– 1993 råkade båda länderna ut för en fastighetsbubbla som sprack. Därefter har japanerna snabbt åldrats vilket svenskarna inte har, bland annat på grund av ett inflöde av migranter. Just nu har Japan ett problem med en förlorad generation som endast kan få låglönejobb. Sverige verkar ha samma problem med en generation invandrare och låglönejobb.”

Vilket råd ger du Riksbankschefen i Sverige?

– Se utvecklingen på längre sikt i stället för att fokusera på en kortsiktig efterfrågepolicy. Det kanske inte är önskvärt att bara koncentrera sig på räntan.

– Det är politiskt känsligt men de långsiktiga konsekvenserna av en kortsiktigt efterfrågepolicy måste diskuteras!

Japan genom 40 år

1980

På 1980-talet sjönk inflationen kraftigt i Japan för att hamna runt 0 procent 1987.
Perioden 1955–1970 hade den mest gynnsamma tillväxten i Japans historia och även 1980 i jämförelse med vad som blev senare. Andelen befolkning i arbetsför ålder till unga och gamla var 2,3. Utsikterna för konsumtion var ljusa och ekonomin expanderade genom hela 1980-talet.

1990

Under 1990-talet förändrades demografin. En åldrande befolkning, en avtagande tillväxttakt och en fastighetsbubbla som brast utmärkte den japanska ekonomin.

1993 hade Japan världens högsta fastighetspriser. Arbetarna hade inte råd med anständigt boende.

Justeringen av fastighetspriserna när bubblan sprack fick den reala inflationstakten att sjunka. Nikkei-index kraschade. Det exakta skälet till att bubblan sprack är än i dag okänt. Först verkade det bara vara en korrektion av aktiemarknaderna som även efter medförde att fastighetsbubblan sprack efter ett år. Brist på handling hos regeringen och centralbanken förstärkte och fördjupade kraschen.

2000

Nu är fastighetspriserna högre igen, nästan lika höga som i Hongkong och Vancouver. De drivs till en del av den utländska efterfrågan, bland annat kinesisk.

2000-talet har präglats av insatser från den japanska centralbanken och ekonomin återhämtar sig långsamt. Fastighetspriserna i Tokyo är 1/3-del av vad de brukade vara på 1990-talet. Japan ligger på den lägre änden av tillväxttakten men den ökar med hjälp av ICT och fastighetsmarknaden. Japan har ett strukturellt efterfrågeproblem som dessutom minskar därför att befolkningstillväxten minskar.

+ Expandera
Margaret von Platen, Göran Lidgren
14 okt 2019 | 08:26

Relaterad läsning

Kommentera
Kommentera
Hämtar fler artiklar
Få koll på de senaste nyheterna och åsikterna om arbetsmarknaden!
Nyhetsbrev