Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Hot om generalstrejk i Frankrike Foto: AP Photo/Claude Paris
Arbetare och studenter demonstrerar tillsammans i Marseilles den 9 mars i år.

Hot om generalstrejk i Frankrike

Arbetsrätt Den franska socialistregeringen tampas nu med en opposition utanför parlamentet. Studenter och fack protesterar högljutt mot en ny arbetslag. De hävdar att den regerande vänstern bara förvärrar krisen.
Fabrice Angeï, CGT.

Fabrice Angeï, CGT. Foto: CGT

– Socialistregeringen är alldeles för arbetsgivarvänlig, säger Fabrice Angeï, som är ansvarig för arbetsrättsfrågor hos den fackliga centralorganisationen CGT.

Tillsammans med flera andra fackliga centralorganisationer har CGT varslat om generalstrejk på torsdag den 31 mars.

Arbetsmarknadsministern Myriam El Khomri har presenterat flera förändringar av arbetslagstiftningen. Paketet börjar manglas av Parlamentet den här veckan.

Hundratusentals demonstrerar mot lagen

Tanken bakom är att mer flexibilitet och enklare uppsägningsregler ska göra att arbetsgivarna vågar nyanställa. Trots upprepade löften om motsatsen har arbetslösheten i landet fortsatt att stiga, alltsedan socialisten François Hollande tillträdde som president 2012.

Facken har haft stora svårigheter med att mobilisera under de senaste åren.

Men i början av mars demonstrerade mellan 224 000 och 500 000 personer (polisens, respektive fackens siffror) mot den nya lagen.

– Ja, det här är verkligen droppen som får bägaren att rinna över, säger Fabrice Angeï.

Lokala avtal ska trumfa lagstiftningen

I framtiden ska bland annat fack och företagsledningar kunna besluta om sämre villkor än de som står i arbetslagstiftningen. Fram tills nu har lokala avtal, utom i specifika undantagsfall, bara kunnat förbättra lagstadgade regler.

– Det är oacceptabelt. Det betyder att man kan tvingas att arbeta mer för att tjäna mindre, säger Fabrice Angeï.

Motståndarna hävdar att regeringen inte tar hänsyn till att facken är ytterst svaga på många arbetsplatser.

Ett annat stort tvisteämne är ekonomiska uppsägningar. Fram tills nu har en multinationell koncerns totala resultat ingått i beräkningen när arbetsgivaren vill ta till ekonomiska uppsägningar. I framtiden räcker det att koncernens filial i Frankrike har sämre resultat.

Anser att lönerna måste höjas

Efter de stora demonstrationerna i början av mars har regeringen ändrat sig på flera punkter. Det gör att några av de större fackliga centralorganisationerna drar sig ur kampen.

Men andra fortsätter att kräva att hela lagpaketet dras tillbaka. CGT vill att arbetsmarknadspolitiken får en ny inriktning, och anser att arbetslösheten bara kan minska om man satsar på att öka efterfrågan, bland annat genom att höja lönerna. Och inte tvärtom.

– Åtstramningspolitiken leder till ruin. Löntagare ska konkurrera med varandra genom sämre villkor. De som drabbas värst är kvinnor och unga, säger Fabrice Angeï.

Studenters engagemang avgörande

Flera studentorganisationer deltar också i oppositionen mot lagpaketet.

– Hälften av alla studenter arbetar för att finansiera sina studier. Nu vill man att vi ska bli prekära på livstid, säger Martin Bontemps som är vice ordförande i studentfacket UNEF.

De sistnämndas engagemang i protesterna kan vara avgörande för resultatet.

Tidigare regeringar har tvingats ge vika när ungdomarna ger sig ut på gatorna.

De nya lagstiftningsförslagen

Frankrike har 65,5 miljoner invånare. Nästan 3,6 miljoner personer är arbetslösa, vilket motsvarar cirka 10 procent av den arbetsföra befolkningen.

Loi Travail, Arbetslagen, kallas också för El Khomri-lagen efter arbetsmarknadsministern Myriam El Khomri.

Den innehåller flera förändringar som syftar till att göra den franska arbetsmarknaden mer smidig, med målet att minska arbetslösheten.

Den främsta innebär att arbetsmarknadens parter ska kunna teckna avtal som innebär sämre villkor för löntagarna än vad som står i lagen. Idag råder en hierarkisk ordning där arbetslagen står högst, därefter kommer branschavtal och längst ner överenskommelser inom företagen. Den ordningen ställs alltså på huvudet.

Men det ska finnas facklig majoritet för att ett lokalt avtal ska kunna ge löntagarna sämre villkor än vad som står i lagen.

+ Expandera

Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan