Sverige har idag flera handelsavtal som ger utländska investerare möjlighet att stämma Sverige i specialdomstolar. Avtalen skulle kunna göra det kostsamt att förbjuda vinster i välfärden och skärpa miljöregler. Om riksdagen beslutar om vinstförbud i skolan finns en risk att Sverige stäms på miljardbelopp.
− Kännedomen om avtalen är låg. När Sverige blir stämt är det nästan ingen som förstår vad som händer. Och det verkar som våra folkvalda underskattar riskerna avtalen innebär för Sverige, säger Rikard Allvin, som skrivit boken ”Frihandels fångar”.
− Jag tycker avtalen behöver diskuteras för de kan påverka beslut om bland annat klimat, miljö och vinster i välfärden.
60-70 avtal med investeringsskydd
Sverige har 60-70 äldre handelsavtal med investeringsskydd. Nyare avtal genom EU har Sverige med Kanada, Singapore, Vietnam och Japan. De innehåller förutom investeringsskydd även bestämmelser om vilka sektorer som är öppna för marknadslösningar och regler om framtida lagstiftning.
Tvistelösningen i avtalen ska ofta ske enligt ISDS - Investor-State Dispute Settlement -, som är ett skiljedomsförfarande. Det innebär att investeraren och landet utser varsin domare och de två kommer överens om en tredje. Dessa tre är skiljenämnden som fattar beslut om eventuellt skadestånd.
EU försöker reformera systemet genom att skapa en ny permanent domstol för den här sortens tvister.
Rikard Allvin är utredare och har varit sakkunnig för Miljöpartiet i EU-parlamentet. Han har skrivit rapporter bland annat för LO, Naturskyddsföreningen och IOGT-NTO.
Det handlar om handelsavtal med investeringsskydd och i nyare avtal finns ofta bestämmelser som låser fast genomförda avregleringar och regler för samarbete om kommande lagstiftning.
− Det är inte riktigt vad man väntar sig av handelsavtal. Snarare än frihandel handlar det om att låsa fast en marknadsliberal politik, säger Rikard Allvin.
Allt fler stämningar
Mellan 1987 och 2020 stämde någon utländsk investerare ett land i 1104 fall och de har gått till skiljenämnd enligt ISDS. Av dem har 740 avgjorts. I 37 procent av fallen vann staten, den stämmande investeraren vann i 29 procent, runt 20 procent ledde till förlikning och då är resultatet ofta inte offentligt. Resten av stämningsärendena har avbrutits eller ledde till att investeraren inte fick något skadestånd trots att landet ifråga brutit mot någon bestämmelse.
Enligt den kända statistiken har 124 länder stämts och det är Spanien och Venezuela som stämts oftast under tiden 2011-2020. De stämmande investerarna här hemma i första hand i USA och Holland under åren 2011-2020.
Under 2020 skedde flest stämningar enligt Energistadgefördraget. Stämningar var 7 och Vattenfall använde tidigare Energistadgeavtalet för att stämma Tyskland.
Antalet stämningar ökar. 2020 skedde det högsta antalet hittills - 68 - och huvuddelen av dem bygger på avtal tecknade på 90-talet och tidigare.
Källa: FN-organet UNCTAD, som sysslar med handel och utveckling. UNCTAD påpekar att statistiken bygger på officiella källor och att det finns stämningar som UNCTAD inte har med i statistiken.
Investeringsskyddet i avtalen innebär att utländska investerare är skyddade mot indirekt expropriering och garanteras skälig och rättvis behandling. Om någon utländsk investerare tycker att Sverige eller något annat land bryter mot dessa regler kan investeraren stämma landet. Målet avgörs då i en skiljenämnd, som inrättas för varje nytt ärende. Skiljenämnden kan utdöma skadestånd. I många fall är arbetet i skiljenämnden inte offentligt.
Vattenfall fick 15 mdr från tyska staten
Kinesiska Huawei har stämt Sverige för att bolaget utestängs från byggandet av 5G-nätet. Och utlandsägda Internationella engelska skolan skulle troligen kunna stämma Sverige om det blir stopp för vinstuttag från skolor.
Tidigare har Vattenfall stämt Tyskland för att landet stängt två av Vattenfalls kärnkraftverk efter katastrofen i Fukushima. Tyskland tvingas betala 15 miljarder kronor till Vattenfall.
Inga skadestånd för brott mot fackliga rättigheter
Men om någon part bryter mot fackliga rättigheter eller miljöregler finns inga skadestånd. Då kan det handla om dialog. En expertpanel kan tillsättas och den kan göra ett uttalande.
I handelsavtalet mellan EU och Sydkorea från 2011 finns regler om att Sydkorea ska ansluta sig till ILO-konventioner och stärka fackliga rättigheter. Sydkorea levde inte alls upp till detta. EU sammankallade 2019 en expertpanel, som kom fram till att Sydkorea brutit mot handelsavtalet och rekommenderade att Sydkorea skulle ändra sin arbetsrättsliga lagstiftning.
Tidigare JK: ”Märkligt att Huawei kan stämma Sverige”
Anna Skarhed
Anna Skarhed var justitiekansler mellan 2009-2018 och hon har suttit i Högsta Domstolen. Hon deltog på en presentation av Rikard Allvins bok.
− Jag utgår från mig själv. Jag har arbetat som jurist i 40 år. Det är kanske lite pinsamt men första gången ett ärende som rörde investeringsskydd dök upp på JK 2015 var jag överraskad. Jag hade aldrig hört talas om sådana avtal, säger hon.
− Jag tror inte särskilt många känner till det här. Det är svåra och komplicerade avtal och jag tror att de går under radar, tillägger hon.
I ärenden som rör investeringsskydd för utländska företag är JK statens advokat och den instans som driver Sveriges talan. Nu när kinesiska Huawei stämt Sverige är det JK som pratar för Sverige. Men JK är en liten myndighet. För målet mot Huawei har JK även anlitat en engelsk och en svensk advokatbyrå.
Anna Skarhed reagerar mot att det är en skiljenämnd som ska avgöra mål som rör investeringsskydd för utländska företag. Det är en sluten process utan offentlighet. Beslutet i skiljenämnden går inte att överklaga annat än om det gjorts några formella fel.
− Jag förstår att företagen inte vill visa upp sig, men som gammal domare gillar jag det inte. Det är inte tillfredställande. Skattepengar kan försvinna i hemliga processer, säger Anna Skarhed.
Hon tycker att det största problemet är att politikers agerande kan påverkas av risken för skadestånd. Dessutom reagerar hon mot att företagen har ett så stark skydd medan skattebetalarna står för all risk.
Anna Skarhed är förvånad över tystnaden. Hon tycker att det är konstigt att ansvariga politiker inte problematiserat avtalen.
− Det känns oroväckande. Det finns ingen öppen debatt. Det är märkligt att Huawei ens kan stämma Sverige, säger hon.
− Jag kan inte förstå att en socialdemokratisk regering tycker att investeringsskyddsavtalen är oproblematiska, tillägger hon.
Listning av sektorer som är öppna för marknadslösningar kan ske på olika sätt i handelsavtalen. I de största avtalen har EU och Sverige valt en listningsteknik som innebär att genomförda avregleringar ofta är låsta i avtalet. Om Sverige exempelvis avreglerar alkoholmonopolet går det inte att återreglera utan att bryta mot avtalet.
Rikard Allvin påpekar dock att avtalen inte förbjuder politiska förändringar.
− Politiker kan fatta vilka beslut de vill men det kan bli kostsamt och tidsödande. Det gör att avtalen gör det svårare att lägga om politik, säger han.
Bestämmelserna om framtida lagstiftning i handelsavtalen tror Rikard Allvin kan vara tidsödande och onödig.
− När till exempel arbetsmiljöregler eller klimatåtgärder ses genom handelsögon riskerar lagstiftningen bli urvattnad, säger Rikard Allvin.
Svenskt näringsliv: Avtalen hindrar inte politikerna
Anna Stellinger sitter i Svenskt Näringslivs ledning och hon är chef för internationella och EU-frågor. Hon var tidigare generaldirektör för Kommerskollegium. I ett debattinlägg i Svenska Dagbladet skriver hon bland annat att det är osant att frihandelsavtalen hindrar politiker från att fatta ”nödvändiga och modiga beslut på miljöområdet.”
Tidigare statssekreterare: ”Påverkar inte politikerna”
Lotta Fogde
Lotta Fogde var tidigare stats-sekreterare (S) och hon arbetade bland annat med handelsavtal. Hon är numera journalist. Även hon deltog på presentationen av boken. Hon påpekar att hon inte företräder regeringen utan hon har sin egen uppfattning.
Lotta Fogde tror inte att EU inom överskådlig tid kommer att ingå några fler avtal med investeringsskydd, listning av sektorer som är öppna för marknadslösning och reglering av framtida lagstiftning. Och det beror enligt henne på att Europa-parlamentet numera ska godkänna sådana avtal.
− Det är en fullständig game-changer. Jag finner det osannolikt att parlamentet godkänner fler sådana handelsavtal eftersom det finns så olika uppfattningar i parlamentet, säger hon.
Lotta Fogde pekar på att få handelsavtal godkänts av parlamentet sedan Ceta-avtalet med Kanada började gälla 2017.
Hon delar mycket av den kritik som Rikard Allvin för fram mot skiljdedomsförfarandet.
− Det kan förbättras, men jag är inte lika orolig som Rikard Allvin för hur stor skada avtalen kan orsaka i Sverige.
Hon tänker sig att systemet ger utrymme för att utse personer som förstår det politiska sammanhanget. Hon tar som exempel att riksdagen sätter stopp för att aktiebolag ska få äga skolor. Om då Engelska skolan stämmer Sverige för uteblivna vinster tror Lotta Fogde inte alls att det är säkert att Engelska skolan får något överdrivet stort skadestånd eftersom det i Sverige i flera år funnits en diskussion som ifrågasätter vinster i välfärden och skolan haft möjlighet att väga in detta i sina affärsbedömningar.
Lotta Fogde tycker inte att det är konstigt att utländska investerare kan stämma staten. Hon anser inte att det är konstigare än att vi har privat äganderätt i Sverige och ersätter människor och företag vid expropriering vid ett till exempel ett vägbygge. Inte heller tror hon att möjligheten att stämma staten påverkar politikernas beslutsfattande. De är inte så lättpåverkade, enligt henne.
Anna Stellinger vill dock inte svara på frågor från Arbetsvärlden utan hänvisar till Kommerskollegium och Internationella handelskammaren i Stockholm. Arbetsvärlden har mejat henne frågor om bland annat om investeringsskydd för utländska investerare, utländska investerares möjlighet att stämma Sverige och om hon tror att investeringsskyddet kan påverka politiker och deras beslut. Frågorna har för hög detaljnivå, menar Anna Stellinger.
”Mer transparent idag”
Kommerskollegium är myndigheten för utrikeshandel. Uppgiften är att förbättra möjligheterna till internationell handel. Jonas Hallberg är utredare på myndigheten. Hans bild är att de nyare avtalen är mer transparenta och precisa. Han säger att investeringsskyddet finns för att locka utländska investerare och för att skydda dem. Att det går att ta upp politiska förändringar i en skiljenämnd är själva syftet med investeringsskyddet.
Tre kritiska röster om CETA
I sitt remissvar pekar Stockholms universitet på risken att svenska investerare diskrimineras i förhållande till utländska, eftersom avtalet bara skyddar utländska investerare mot diskriminering. Dessutom tar Stockholms universitet upp att länder som utsatts för den här sortens skiljedomsförfarande beskrivs som ”fright to regulate” istället för ”right to regulate”.
Kemikalieinspektionen är orolig för att det kan bli mer besvärligt att stoppa farliga kemikalier.
Naturvårdsverket befarar att EU och Sverige får sämre möjligheter att införa strängare miljöregler.
Det första ”nya” avtalet har slutits med Kanada. I det inrättas Ceta-tribunalen som ska pröva stämningar. Tribunalens domar kan överklagas i begränsad omfattning.
− Det är en missuppfattning att det saknas insyn i skiljedomsprocessen. I Ceta-avtalet finns en uttalad hänvisning till transparens. Om det saknas regler för insyn kan parterna besluta om insyn och om de inte kommer överens så bestämmer skiljenämnden om nivån på insyn.
Jonas Hallberg förklarar att tribunalen kan avgöra vad som är legitima politiska syften. Det kan dock först ske sedan tribunalen slagit fast att det skett ett brott mot frihandelsavtalet. Han tar som exempel att en utländsk investerare hävdar att hens mark exproprieras. Om tribunalen kommer fram till att en expropriation skett i strid med avtalet så tar skiljenämnden ställning till om det handlar om legitima politiska syften − till exempel bygge av en väg.
”Stämningsrisken är priset vi betalar”
Han förklarar att det är möjligt för en utländsk investerare att stämma svenska staten om politikerna begränsar vinster i välfärden.
− I ett sådant fall förbjuder skadeståndslagen ersättning för skada som uppkommer till följd av beslut av regering och riksdag. Men Europakonventionen som är en del av svensk rätt öppnar dock för skadestånd efter politiska beslut. Både svenska och utländska investerare kan begära skadestånd i Europadomstolen.
Investeringsskyddet ger dessutom den utländska investeraren ytterligare en möjlighet att stämma svenska staten.
− Det är priset vi får betala för att svenska investerare ska vara skyddade i exempelvis Kanada.
Kommerskollegiums utredare Joans Hallberg är inte helt nöjd med de äldre frihandelsavtalen med investeringsskydd.
− Min personliga uppfattning är att de borde förhandlas om eftersom de är för oprecisa till exempel när det gäller insyn, säger han.
”Vad är samhällsnyttan med avtalen?”
Rikard Allvin hävdar att handelsavtalen ökar marknadsinslagen och han tycker att marknadens expansion gör många människor till förlorare. Hans uppfattning är också att den utvecklingen bidrar till att stärka högerpopulistiska krafter eftersom han menar att allt fler förlorar på att allt mer blir en del av marknaden.
− Ingen har lyckats förklara samhällsnyttan med den här sortens handelsavtal. Företagen är redan skyddade genom lagstiftning, säger Rikard Allvin.
Hans lösning är enkel. Säg upp avtalen som innehåller investeringsskydd och som låser fast privatiseringar och ersätt dem med nya handelsavtal, som fokuserar på tullar och skillnader i tekniska standarder.
− Det är guldläge nu. Sverige står inför stora politiska förändringar i kölvattnet av klimatkris och växande klyftor. Det är helt fel läge att binda politiken i snåriga frihandelsavtal.