Nästa år höjs åldersgränsen till 62 år för att börja ta ut allmän pension och riktåldern för garantipension planeras att höjas till 66 år 2024. Men i praktiken har pensionsåldern blivit allt mer spridd både nedåt och uppåt på den svenska arbetsmarknaden. Statistik från Pensionsmyndigheten visar att allt fler börjar ta ut pension tidigt samtidigt som fler väljer att gå i pension senare i livet.
Samtidigt skiljer sig förutsättningarna att själv välja när man ska gå i pension.
En ny rapport från Inspektionen för socialförsäkringen visar att den som är frisk och har ett stimulerande arbete med stora möjligheter att anpassa arbetstiden, ofta har stora möjligheter att jobba länge upp i åldern.
ISF:s analyser visar också att personer med påfrestande arbetsförhållanden ofta går tidigt i pension, medan de som själva kan styra över sitt arbete blir kvar längre i arbetslivet.
Eller så måste man fortsätta arbeta heltid fram till 65 års ålder för att klara ekonomin. De som går i pension vid just 65 år är oftare de med lägst inkomst. Runt en femtedel i undersökningen fortsätter också arbeta 65 av huvudsakligen ekonomiska skäl.
Har frågat 65–76-åringar
– Vi ser ganska tydligt att allt som har med påfrestande arbetsmiljö att göra påverkar beslut om att gå tidigare i pension. Av de som inte kan jobba till 65 anger 48 procent hälsoskäl, och något färre anger stress.
Det berättar Stefanie König, projektledare för rapporten. Analyserna bygger på enkäter med 12 000 personer i 65–76 år om deras beslut att gå i pension. Enkäten gjordes 2014, långt innan beslut om höjd pensionsålder tagits, och svaren har efteråt kopplats ihop med registerdata om inkomster och yrken.
Inspektionens slutsats är att besluten om pension påverkas starkt av både arbetsvillkor, arbetsmiljö och möjligheten att gå ner i arbetstid.
– Drivkrafterna i pensionssystemet gör att vissa kan och vill arbeta längre, medan andra har inte förmågan att jobba längre. Och det kan leda till en större ojämlikhet utifrån hur pensionssystemet är uppbyggt.
Samtidigt, konstaterar hon, finns ett stegvis höjande av pensionsåldern. När garantipensionsåldern höjs är det en högre andel som måste jobba längre.
Stress får lärare och socialsekreterare att gå i pension
Även bland tjänstemannagrupper finns arbetsmiljörelaterade motiv för att gå i pension: stress. Kvinnor anger det i högre utsträckning än män, och vissa yrkesgrupper är överrepresenterade: lärare inom förskola och grundskola, präster, psykologer och socialsekreterare.
– Det är yrken där man har många sociala kontakter i arbetet, med elever, klienter och patienter, säger Stefanie König. Stress som motiv till att gå i pension är däremot mindre vanligt där man jobbar mycket med kontorsarbete.
Det finns också en tjänstemannagrupp som har något högre sannolikhet för tidig pension än lågkvalificerade yrken, en grupp som inkluderar poliser och tull-, taxerings- och socialförsäkringstjänstemän.
Det finns verkligen stora indikationer på behovet av en stegvis pensionering.
Vad var mest förvånande i undersökningen, tycker du?
– Att det var så pass många som gick ner i arbetstid till deltid. Det finns verkligen stora indikationer på behovet av en stegvis pensionering. Det är också en indikation på att man kanske måste tänka om i systemet när det gäller möjligheterna att gå ner i arbetstid.
En fjärdedel av alla som arbetar efter 65 uppger att de skulle vilja minska sin arbetstid. Och nästan hälften av de som arbetat heltid vid 64 års ålder hade gått ner på deltid efter 65 år.
– Också bland de som kan tänka sig komma tillbaka efter att ha gått i pension anger de allra flesta deltidsarbete som förutsättning, säger Stefanie König.
Framför allt verkar möjligheten att gå ner i arbetstid vara en viktig förutsättning för att förlänga arbetslivet.
– Vi ser att om man har pressande arbetsförhållanden före 65, men fortsätter att jobba i alla fall, så tycker många att arbetsförhållandena förbättras. Och kanske hänger det ihop med förändringen av arbetstiden.
Stöd från arbetsgivaren
En majoritet av de som fortsatt att arbeta efter 65 uppger att uppmuntran och stöd från arbetsgivaren har varit en bidragande orsak.
– Där ser vi faktiskt att de som gått ner till deltid från heltid oftare än andra svarar att de fick stöd av arbetsgivaren att fortsätta jobba. Det kan hänga ihop med någon sorts förhandling om att kunna gå ner i tid för att stanna. Däremot har vi inte undersökt anpassningen av arbetsuppgifter i samband med stöd av arbetsgivaren.
Det finns också en mindre andel som svarar att de gått i pension för att de känt sig motarbetade av sina arbetsgivare.
En grupp som inkluderar politiker, verkställande direktörer eller verkschefer har störst sannolikhet att gå i tidig pension
Bara två grupper i undersökningen har signifikant större sannolikhet att gå i pension tidigt jämfört med de som arbetar inom okvalificerade yrken. En grupp som inkluderar politiker, verkställande direktörer eller verkschefer har störst sannolikhet att gå i tidig pension.