Det går trögt att komma framåt i förhandlingarna om TTIP, det transatlantiska handelsavtalet mellan EU och USA. Opinionen mot avtalet har också blivit allt större sedan Greenpeace härom veckan läckte en stor mängd förhandlingsdokument.
Samtidigt fortsätter ett flertal intresseorganisationer att komma med inspel om vad som borde inkluderas i avtalet. En av dem är den europabaserade fackliga samorganisationen Eurocadres (Rådet för europeiska chefer och specialister, som organiserar närmare sex miljoner befattningshavare) som tycker att en att en rörlighetsöverenskommelse ska skrivas in i avtalet, någonting som de anser bör intressera såväl förhandlingsparterna, som arbetstagar- och arbetsgivarorganisationerna.
Rörlighetsöverenskommelsen skulle enligt Eurocadres förslag utformas så att 100 000 högutbildade arbetstagare från EU-länderna ges rätt att tillfälligt jobba i USA och vice versa. Förslaget skulle förbättra möjligheterna på arbetsmarknaden, och i sin förlängning höja produktionen och öka handeln, menar Eurocadres. Vilket är själva idén med TTIP. Att behovet av kvalificerad arbetskraft är stort understryks av kommissionens uppskattning att Europa redan 2020 kommer att ha ett underskott på 825 000 arbetstagare inom IT och kommunikation.
Ökad rörlighet för svenska arbetstagare
Vilken betydelse skulle då en rörlighetsöverenskommelse få för Sverige? Fackförbundet Unionen med drygt 620 000 medlemmar organiserar flera yrkesgrupper som Eurocadres förslag riktar sig till. Förbundets internationella sekreterare Magnus Kjellsson säger att Unionen ställer sig positivt till handelsavtalet i sig och tror att det finns sätt för avtalet att kunna bidra till ökad rörlighet.
Magnus Kjellsson, Unionen.
– Vi tror att en kvot på 100 000 är bra för den enskilde medarbetaren, för konkurrenskraften och innovationen. Men en grundläggande princip är att det inte ska förekomma social dumpning.
Han pekar på en liknande överenskommelse mellan USA och Australien från 2005, där även maka/make ges möjlighet att jobba.
Sociala skyddsregler får inte utarmas
Rörlighet måste alltid, understryker Magnus Kjellsson, samspela med och respektera spelregler, avtal och lagar i de länder där hen jobbar. Samtidigt tror han inte att frågor om social dumpning är ett problem när det gäller arbeten för högre utbildade tjänstemän.
– Men oavsett det ser vi det som en självklarhet att sociala skrivningar säkras för att det ska fungera på ett bra sätt.
Med sociala skrivningar syftar Magnus Kjellsson på bland annat ILO-konventionerna, till exempel den om förenings- och organisationsfrihet – som USA inte ratificerat (USA har bara ratificerat två av åtta kärnkonventioner).
– Sociala skyddsregler får inte utarmas av ett handelsavtal, vare sig ur ett miljöperspektiv eller för anställda, eller ur ett socialt perspektiv, säger Magnus Kjellsson.
Handelsavtal, tillägger han, ska för att bli bra inte bara ha en företagsdimension, utan också en mänsklig dimension.
– Generellt borde det vara en hygienfaktor i alla internationella handelsavtal att erkänna de grundläggande ILO-konventionerna.
Skulle kunna ha betydelse för forskning och utveckling
För Unionens del skulle 100 000 utbytesjobb definitivt spela en roll för yrkesgrupper inom främst IT- och telcom-branscherna och högteknologi.
– Läkemedelsindustrin är också intressant när det gäller USA
Så ger han ett aktuellt exempel där ett rörlighetsavtal skulle varit bra: Volvos blivande fabrik i South Carolina.
– När det arbetet ska planläggas och projekteras är givetvis ett antal tjänstemän delaktiga.
Likadant när forsknings- och utvecklingsavdelningar byggs upp.
Den globala arbetsmarknadens rörlighet är intressant ur ett individuellt medlemsperspektiv och samtidigt ekonomiskt gynnsamt för utvecklingen menar han.
– Arbetstagare utvecklas, skapar innovationer och genererar lönsamheter. Det hänger ihop. Influenser, input och samarbeten från många håll gynnar utveckling och ökar förståelsen för varandra på ett positivt sätt.
Förslag om visumtvång ligger på bordet
Så kommer Unionen då lyfta fram förslaget om en rörlighetsöverenskommelse?
– Det är ett förslag vi får titta djupare på. Initialt är vi som sagt väldigt positiva.
Samtidigt som Eurocadres framför sitt förslag om en rörlighetsöverenskommelse överväger kommissionen att införa visumtvång för USA-medborgare som reser till EU. Skälet är ett EU-direktiv om ömsesidig visumbefrielse. Då USA vidhåller visum för EU-medborgare kommer nu parlamentet och rådet senast den 12 juli att uttala sig om att införa visum för USA-medborgare. Därefter fattar kommissionen beslut.