Regeringen annonserade under veckan att man vill avveckla den så kallade ebo-lagen, det vill säga lagen om eget boende, med hänvisning till denna lett till ökad segregation och ojämlikhet.
Lagen, som kom till stånd 1994, har medfört att nyanlända har möjlighet att välja bort Migrationsverket anläggningsboenden och i stället ordna boende på egen hand utan förlora rätten till dagersättning under asyltiden.
Vad som är centralt om man ska avskaffa ebo-lagen är att man måste veta vad alternativet är
Men enligt migrationsminister Anders Ygeman (S) har detta resulterat i att många asylsökande bosatt sig i socioekonomiskt utsatta områden i storstadsområdena, vilket han menar försvårat integrationen.
Kan bli av med dagsersättning
Vad som ska ersätta ebo-lagen är i dagsläget inte klart. Men Anders Ygeman har öppnat för att asylsökande som framledes väljer bort Migrationsverkets boenden kan komma att bli av med sin dagsersättning såväl som rätten att arbeta under asyltiden.
Enligt Henrik Andersson, forskare i nationalekonomi vid Institutet för bostads- och urbanforskning, är det troligt att den etniska bostadssegregationen kan komma att minska om möjligheten för asylsökande att ordna boende på egen hand dras tillbaka. Däremot ställer han sig skeptisk till att ett avskaffande av ebo-lagen kan komma att resultera i positiva arbetsmarknadseffekter.
– Det gamla systemet, som kallades Hela Sverige-strategin och som gick ut på att nyanlända hänvisades till lägenheter i kommuner som kontrakterats av det gamla Invandrarverket, infördes för att det blev ett stort tryck i storstadsregionerna under 80-talets ökade asylinvandring. Systemet var som mest aktivt under 1988 till 1991, och innan det senare bröt samman till följd av den stora invandringen under Balkankrigen så var det ganska effektivt i den meningen att faktiskt lyckades med att strategiskt placera ut människor i landet, säger Henrik Andersson och fortsätter:
Jag har svårt att se hur avskaffandet av lagen skulle vara en mirakelkur när det kommer till arbetsmarknadseffekter
– Problemet var att även fast tanken delvis var att placera nyanlända i kommuner där man bedömde att de hade större chanser att få jobb så blev det oftast så människorna hamnade där det fanns lediga bostäder, och att det kanske inte var på just de platserna arbetsmarknaden var som hetast. Vilket innebar att det var svårt för många av de som utplacerades att hitta jobb och att de ändå flyttade därifrån efter några år, säger han.
Kortsiktigt negativa arbetsmarknadseffekter
Henrik Andersson säger att även om tanken med ett avskaffande av ebo-lagen handlar om att bryta den etniska bostadssegregationen så finns det en risk att detta kortsiktigt kan innebära negativa arbetsmarknadseffekter. Detta eftersom de nätverk bland den nyanländes landsmän kan ge personen information om ett första jobb eller hur man startar ett eget företag.
Däremot säger han att det finns evidens som visar att man som nyanländ har sämre förutsättningar att lära sig det nya språket om man bosätter sig bland ens landsmän på en plats där det finns få inhemskt födda. Och just bemästrandet av språket är en viktig nyckel till att på sikt etablera sig på arbetsmarknaden.
Grundproblemet kvarstår att det råder stor bostadsbrist på de platser där de flesta jobben finns
– Vad som är centralt om man ska avskaffa ebo-lagen är att man måste veta vad alternativet är. Vi har förvisso i dag mer förfinande metoder för att utplacera folk i dag än tidigare, till exempel genom algoritmbaserade metoder, men grundproblemet kvarstår att det råder stor bostadsbrist på de platser där de flesta jobben finns, säger Henrik Andersson och fortsätter:
– Sedan är kanske inte arbetsmarknadsutfallet den fråga som är mest prioriterad av regeringen i det här fallet, utan det handlar kanske snarare om att avlasta kommuner med hög segregation. Men om man vill att åtgärden ska leda till jobb måste man vara väldigt noggrann med exakt hur utplaceringen av nyanlända ska se ut, säger han.
Måste ett avskaffande av ebo-lagen ackompanjeras av ett ökat bostadsbyggande i attraktiva regioner för att åtgärden ska ha en god arbetsmarknadseffekt?
– Kanske inte nödvändigtvis. Men jag har svårt att se hur avskaffandet av lagen skulle vara en mirakelkur när det kommer till arbetsmarknadseffekter. Blir en person placerad på en plats där det inte finns några jobb kommer personen med all sannolikhet ändå förr eller senare flytta därifrån, säger Henrik Andersson.