– Nu är det slut på centraliseringen till Stockholm.
Så presenterar statsminister Stefan Löfven (S) bakgrunden till dagens besked om att regeringen i morgon tar formellt beslut om utlokalisering av sju myndigheter, i helhet eller delvis, från Stockholm.
Enligt Stefan Löfven hade den tidigare alliansregeringen en ”stockholmsfixering” som har minskat möjligheten att bo och arbeta i andra delar av landet än Stockholm. Statsministern har också under en tid gjort en turné runt om i landet på temat sammanhållning, och på onsdagens presskonferens återkommer han vid flera tillfällen till detta motiv till utlokaliseringen:
– Det här är inte en arbetsmarknadsåtgärd, utan en åtgärd för att ta tillvara kompetensen i hela landet och att hålla samman hela landet.
”Har dragit lärdom”
Onsdagens presskonferens hölls i Katrineholm, som nu ska få delar av Strålsäkerhetsmyndigheten utlokaliserade till sig.
Civilminister Ardalan Shekarabi berättade att regeringen har dragit lärdom av tidigare utlokaliseringar. Bakom det aktuella beslutet ligger en analys av pendlingsmöjligheter, som i Katrineholms fall, och möjligheten att skapa kluster. Därför skulle också de kommande utlokaliseringarna gå smidigare än de tidigare fallen, som har följts upp av Riksrevisionen och Statskontoret.
Det faktum att man inte har skickat pengar till myndigheterna för flyttkostnaderna gör mig orolig
Men på fackförbundet ST, som organiserar många av de statliga tjänstemän som nu måste besluta om de kan flytta med, menar ordförande Britta Lejon att regeringen inte alls har gjort någon tillräcklig analys.
Tidigare uppföljningar av utlokaliseringar har visat att varje utlokaliserat jobb kostar över en miljon kronor, och enligt Britta Lejon har de utlokaliseringar som pågår just nu – bland annat av E-hälsomyndigheten till Kalmar – inte inneburit några kompensationer till myndigheterna.
– Man har inte fått ett öre i kompensation, regeringen säger att myndigheterna får lösa det själva. Det faktum att man inte har skickat pengar till myndigheterna för flyttkostnaderna gör mig orolig för att man gör neddragningar på annan personal i stället. Myndighetsflytt kostar pengar, och får man inte kompensation för det måste pengarna tas någon annanstans. I staten är personalkostnaden den stora budgetposten.
Danskt exempel förskräcker
Britta Lejon berättar också att ST har följt hur det har gått i Danmark.
– Danskarna började ett år före Sverige med utlokaliseringarna, och inte heller där har myndigheterna fått extra anslag för det. Där har effekten blivit just nedskärningar på personal. Så jag är orolig för det händer även i Sverige, säger hon.
Det handlar inte om att det saknas kompetens utan om att det tar tid att få systemet att rulla på den nya orten
En av orsakerna till de höga kostnaderna är att få anställda följer med myndigheterna när de utlokaliseras. Statskontoret och Riksrevisionen visade i sina rapporter att det kan ta flera år innan verksamheten fungerar på samma nivå som före utlokaliseringen.
– Jag blir orolig för verksamheterna på de här myndigheterna. Det handlar inte om att det saknas kompetens utan om att det tar tid att få systemet att rulla på den nya orten.
Två av 70-tal anställda följer med
Just nu pågår flytten av E-hälsomyndigheten, till Kalmar. Enligt ST är det just nu bara två av totalt ett sjuttiotal anställda som kommer att följa med till Kalmar på den myndighet som ansvarar nationellt för bland annat IT-infrastrukturen för läkemedelshantering.
Samma bild har ST av situationen för Fastighetsmäklarmyndighetens utlokalisering till Karlstad – där har alla i personalen uppgett att de inte vill flytta med.