Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Flyktingar ger tillväxt nu – sedan hänger det på integrationen Flyktingströmmen påverkar just nu både inflation, jobb och tillväxt. På bilden Stockholms Centralstation i september 2015. Foto: Jonas Ekströmer/TT.

Flyktingar ger tillväxt nu – sedan hänger det på integrationen

Flyktingar Regeringen lånar pengar till flyktingmottagandet, konsumtionen ökar och enligt riksbankschefen får det även inflationen att stiga. Flyktingströmmen ger skjuts åt svensk tillväxt just nu. Men på sikt handlar det om att integrationen fungerar.
12 Nov 2015

De stora flyktingströmmarna har på mycket kort tid förändrat de grundläggande förutsättningarna för svensk ekonomi. På torsdagseftermiddagen överlämnade finansminister Magdalena Andersson (S) en extra ändringsbudget för 2015 till riksdagen som innebär att staten nu lånar till ett engångsbelopp på nästan 11 miljarder för kostnader i samband med den stora flyktingströmmen just nu.

Finansminister Magdalena Andersson. Foto: Christine Olsson/TT.

Finansminister Magdalena Andersson presenterade en lånefinansierad extra ändringsbudget för flyktingkostnaderna 2015. Foto: Christine Olsson/TT.

Ändringsbudgeten bygger på den blocköverskridande överenskommelsen som gjordes mellan allianspartierna och regeringen för några veckor sedan. Enligt finansministern själv är det en ovanlig åtgärd, senast användes metoden under finanskrisen 2008–09.

Mest till kommunerna

Pengarna går till kommuner, landsting, Migrationsverket och det civila samhället. Större delen, 8,3 miljarder, fördelas till kommunerna för mottagandet av nyanlända och ensamkommande barn. 1,5 miljarder går till landstingen, 961 miljoner till Migrationsverket och 200 miljoner till civilsamhället.

Just nu sitter många analytiker på myndigheter, institut, organisationer och banker och försöker räkna ut vilka effekter flyktingströmmen får för Sveriges ekonomi. Regeringen fick nyligen en helt reviderad befolkningsprognos (se statistiken nedan) från SCB som visar att befolkningen i Sverige kommer att växa snabbt de kommande åren, också genom ett ökat födelsetal eftersom nyanlända bidrar med ett stor tillskott i de yngre ålderskullarna.

Skjuts för inflationen?

Riksbankschefen Stefan Ingves. Foto: Marcus Ericsson/TT.

Riksbankschefen Stefan Ingves. Foto: Marcus Ericsson/TT.

Det här innebär också att svensk ekonomi växer. Riksbankschefen Stefan Ingves berättade i dag för riksdagens finansutskott att de stora flyktingströmmarna också har effekt på inflationen, men hur mycket är oklart – Riksbanken har inte hunnit få med flyktingströmmens effekter i sina egna beräkningar.

Det har däremot Swedbanks makroekonomer, som med veckans konjunkturprognos gör ett försök att speciellt analysera invandringens effekter för svensk ekonomi. Banken förutspår ett hopp upp i tillväxtkurvan för Sveriges BNP under de närmaste åren, med 0,7 procentenheter nästa år och 0,5 procentenheter 2017 enbart på grund av de ökade flyktingströmmarna.

De ger en ljus bild av ekonomin på kort sikt. Högre konsumtion både privat och offentligt ökar antalet sysselsatta, arbetslösheten sjunker och Riksbanken får hjälp på traven med en något högre inflation än annars – Swedbankekonomerna uppskattar invandringens effekter till 0,2 procentenheter högre inflation per år de kommande åren. Torsdagens färska inflationssiffra för oktober månad från SCB visar att inflationen fortfarande bara når 0,1 procent.

Tror på lägre arbetslöshet

Effekterna på arbetsmarknaden spås minska arbetslösheten med så mycket som 1 procentenhet per år 2016 och 2017, och sysselsättningen späs på med ytterligare 85 000 nya jobb under dessa år. Makroekonomerna tror också att lönerna kommer att öka med ytterligare 0,2 procentenheter om året under den här perioden.

”På kort sikt kommer kreativ budgethantering att vara en stor del av regeringskansliets arbete.”

Men den plötsliga expansionen i svensk ekonomi orsakar också problem. Matchningsproblemen på arbetsmarknaden ökar när tillgången på arbetskraft med kvalificerad kompetenser sinar, löneglidningen ökar, skatter behöver höjas samtidigt som offentlig verksamhet tvingas kompensera expansionen genom besparingar i kvalitet.

”På kort sikt kommer kreativ budgethantering att vara en stor del av regeringskansliets arbete för att försöka tidigarelägga och senarelägga större statliga utbetalningar till 2015 respektive 2017 för att minska risken att utgiftstaket spräcks nästa år” skriver Swedbankekonomerna. De bedömer att det kommer att vara politiskt svårt att kraftigt minska statens utgifter, och tror att det därför kommer ytterligare blocköverskridande överenskommelser för att finansiera kostnaderna genom ökad upplåning och från biståndsbudgeten.

Kan minska försörjningsbördan

På lite längre sikt hänger den framtida tillväxten på hur väl Sverige kan ta emot de nyanlända i jobb och skola. Rätt hanterat innebär den stora invandringen mycket positiva effekter på försörjningsbördan i Sverige, skriver Swedbank i makroanalysen – medelåldern bland de nyanlända är 25 år, jämfört med 40-45 år bland den inrikes födda befolkningen, skriver Swedbank. Hur den potentialen kan utnyttjas hänger på etableringen på arbetsmarknaden.

Här menar Swedbank att regeringen genom breda överenskommelser behöver gå vidare med ett reformpaket för arbetsmarknaden. Allra viktigast är att ta tillvara kompetensen hos nyanlända både snabbare och i större omfattning än hittills, men även att se över kostnaderna för att anställa nyanlända och öka rörligheten på arbetsmarknaden, bland annat genom bostadsbyggande och infrastruktursatsningar.

12 Nov 2015
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

News
De viktigaste nyheterna en gång i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.