Nästa års avtalsrörelsen handlar om villkoren för 1,1 miljoner anställda inom framför allt regioner och kommuner. I slutet av december kommer förhandlingspositionerna för Sveriges kommuner och regioner och facken ta form.
Arbetsvärlden kan berätta att de sifferlösa avtalen kommer att ifrågasättas. Förhandlingarna för anställda i kommuner och regioner sker dessutom i en komplicerad situation med ekonomiskt underskott, besparingar, varsel om uppsägning och personalbrist.
Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo konstaterar att det inte blir någon enkel avtalsrörelse. Den kommer präglas av både dålig ekonomi och problem med kompetensförsörjningen.
− Men jag tror inte att parterna i vår kommer stjälpa vår avtalsmodell, säger hon.
Samtidigt pekar hon på att det finns ett starkt medlemstryck i förbund med sifferlösa avtal och det ser ut att vara en förändring på gång i Sveriges Lärare i riktning från sifferlösa till siffersatta avtal. Och hon uppfattar det som att arbetsgivarna i SKR också diskuterar om värdet av sifferlösa avtal.
Sifferlösa avtal kan överges
I våras kunde Arbetsvärlden berätta att det lokala löneutfallet för medlemmarna i Vårdförbundet, Sveriges Lärare och Vision var lägre än märkets nivå. Alla tre facken har sifferlösa avtal.
Sifferlösa avtal
Ett sifferlöst avtal är ett centralt kollektivavtal mellan fack och arbetsgivarorganisation där garanterad löneökning inte spikas. Istället sker förhandlingen om hur mycket lönen ska öka på arbetsplatsen.
Systemet är omhuldat av arbetsgivarna. Svenskt Näringsliv har uttryckt att de önskar att sifferlösa avtal ska omfatta hela den svenska arbetsmarknaden.
Från den fackliga sidan så är omfamnandet delat. Medan arbetarsidan hittills undvikit den, är det en vanligare konstruktion hos tjänstemännen. Hur framgångsrikt det blir korrelerar generellt med hur attraktiv din yrkeskategori är på arbetsmarknaden.
Hittills har rörelsen på tjänstemannasidan gått mot allt högre andel sifferlösa avtal och nöjdhet med dessa. Men i den senare avtalsrörelser har nöjdheten tagit en hård smäll. I inflationstider fick sjuksköterskor, lärare och socialsekreterare se sig omsprungna av arbetskamrater med fler lönesiffror i avtalen.
Hos Sveriges Lärare är missnöjet stort med de sifferlösa avtalen. Årets lönerevision gav löneökningar på ungefär 3 procent vilket är en dryg procentenhet under industrins lönepåslag för i år.
− Löneutfallet är väldigt oroande och det gör det svårare att rekrytera lärare. Avtalet levererar inte när vi har hög inflation och kostnadskris i kommunerna, säger Mathias Åström, förhandlingschef hos Sveriges Lärare.
Han berättar att förbundet övergivit de sifferlösa avtalen med de privata arbetsgivarna. Nästa års avtalsrörelse kommer dock att handla om de kommunalt anställda lärarna, som är runt 80 procent av fackets medlemmar.
Mathias Åström vill inte förväg säga att Sveriges Lärare kommer begära att få siffror i avtalet med SKR, men han tillägger:
− Vi brukar vara konsekventa.
I en intervju med Ekot i Sveriges Radios P1 är Åsa Fahlén mer bestämd. Hon säger att facket diskuterar att överge sifferlösa avtal eftersom de inte verkar fungera i en höginflationsekonomi. Tanken är i så fall att skapa garantier för att inte hamna under märket.
Även hos Vision är alltså årets lokala lönepåslag lägre än märket. Biträdande förhandlingschef Oskar Pettersson berättar att alla resultat inte är insamlade. Hans bild är dock att löneökningarna ligger mellan 2 och 4 procent.
− Många medlemmar är missnöjda.
Han säger att Vision nu förbereder nästa avtalsrörelse och i den diskussionen är lönefrågan extra stor.
− Vi utvärderar vilket avtal som är bäst. Det som varit bra tidigare kanske inte är det den här gången, säger han.
Inget beslutat hos Vårdförbundet
Vårdförbundets förhandlingschef Annelie Söderberg säger att det ser ut som löneökningarna ligger runt 3 procent, men hon säger också att man ännu inte vet det samlade resultatet. Hon pekar särskilt ut regionerna i Dalarna, Jämtland-Härjedalen och Kronoberg som givit särskilt låga påslag medan regionen i Halland ligger ordentligt över industrins löneökningar.
− Det här är orimligt. Vi är en kvinnodominerad sektor och det här innebär att gapet mellan våra medlemmar och män med yrken med motsvarande svårighetsgrad och utbildning ökar, säger förhandlingschefen.
Hon säger att många är missnöjda.
− Det ser ut som helheten hamnar lägre än märkets löneökningar och det är inte ansvarsfullt av arbetsgivaren särskilt ett år som detta när allt blir dyrare.
Annelie Söderberg tror att en effekt blir att en del medlemmar söker sig till andra arbetsgivare.
Hon berättar att Vårdförbundets styrelse inte har beslutat om kraven i avtalsrörelsen och därmed inte tagit ställning till det sifferlösa avtalets framtid.
− Men det är klart att löneutvecklingen i år aktualiserar diskussionen. Vi ser att märket skyddar reallönen. Det gör inte marknadskrafterna och sifferlösa avtal, säger hon.
Vårdförbundets ordförande Sineva Ribero säger till Ekot i Sveriges Radios P1 att facket inte tror att märket gynnar medlemmar utan att det blir ett tak för löneökningarna. Hon tillägger att märket inte kan gälla för kvinnor i vården, vars lön halkar efter.
Avtal som krockkudde
Fackens motpart SKR:s förhandlingschef Jeanette Hedberg kommenterar de sifferlösa avtalen.
− Hur facken väljer att gå fram i förhandlingarna med detta återstår att se. Vi får värdera det som kommer, menar hon.
− Det gäller att se över tid. Det går inte bara att titta på ett år. Flera yrkesgrupper har haft en löneutveckling över märket.
Jeanette Hedberg tar barnmorskor och sjuksköterskor som exempel. Deras årliga löneökningar har de senaste 15 åren legat på 3-4 procent i genomsnitt medan märket givit runt 2 procent.
På det svarar Vårdförbundets förhandlingschef att barnmorskor och sjuksköterskor haft en god löneutveckling men de är ännu inte i fatt motsvarande manligt dominerade yrken.
− Det verkar som arbetsgivaren vill använda sifferlösa avtal som en krockkudde, säger Anneli Söderberg.
”Facken bör ta hänsyn till ekonomiska läget”
SKR:s förhandlingschef Jeanette Hedberg säger att underskottet i kommuner och regioner nästa år kommer att bli 31 miljarder kronor. I regionerna motsvarar underskottet 6 procent av kostnaderna.
− Förutsättningarna för avtalsrörelsen är minst sagt utmanande. Vi har ett tufft ekonomiskt läge samtidigt som vi har brist på arbetskraft.
Underskottet i kommuner och regioner
− I skolan blir effekten att ännu fler barn inte får det stöd de behöver. En satsning på skolan är en investering med makalös avkastning och det är ett vaccin mot brottslighet. Nu låter regeringen bli att göra detta. Effekten är att regeringen med öppna ögon tar en ökad fängelsekostnad, säger förhandlingschef Mathias Åström på Sveriges lärare. − Situationen blir paradoxal. Det finns ett anställningsstopp samtidigt som det är svårt att hitta nya medarbetare. När väl en pressad arbetsplats väl försöker nyanställa så finns det inte längre en attraktiv arbetsplats att anställa till, säger Visions förhandlingschef Oskar Pettersson. − Underskottet kan leda till neddragning av personal och det medför att arbetsmiljön blir ännu sämre. Det leder också till försämrad patientsäkerhet och längre vårdköer, säger Vårdförbundets Annelie Söderberg
Underskottet beror enligt hennes mening bland annat på inflationen, som gör inköp dyrare och ökar kostnaderna för pensioner. Dessutom stiger kostnaderna för hyror och räntor. Jeanette Hedberg säger att underskottet kommer att leda till både besparingar och varsel i en del kommuner och regioner. Hon pekar på att bland annat Karolinska sjukhuset, regionen i Sörmland och regionen i Östergötland som redan varslat anställda om uppsägning.
− Situationen kräver att vi och facken fokuserar på rätt saker så att vi kan behålla och rekrytera personal, förbättra arbetsmiljön och samtidigt ta hänsyn till det ekonomiska läget, säger hon.
SKR:s förhandlingschef säger att SKR tidigare kommit överens med facken om möjligheter att förlänga arbetslivet, gör det lättare att arbeta heltid, högre avsättningar till pension, bättre möjligheter att studera och förbättringar av arbetsmiljön.
− Kollektivavtalen kommer dock inte ensamt lösa de utmaningar som kommuner och regioner står inför, men avtalen är en viktig pusselbit.
Märket är måttstocken
Arbetsgivarna i SKR utgår från märket i sina diskussioner med facket.
Avtalsrörelsen 2024
Avtalsrörelsen 2024 omfattar 56 kollektivavtal och det handlar om villkoren för 1,1 miljoner anställda inom framför allt regioner och kommuner.
SKR och Sobona, som är de kommunala företagens arbetsgivarorganisation, är arbetsgivarparterna. På den fackliga sidan finns Kommunal, Vårdförbundet, Vision, Sveriges Lärare, Läkarförbundet och samt Akademikeralliansen med 16 Sacoförbund.
Kommuner och regioner har drygt en miljon anställda medan Solona företräder företag med runt 100 000 anställda.
Huvuddelen av avtalen löper ut sista mars. I slutet av december kommer SKR och facken presentera vad de vill i avtalsrörelsen och förhandlingarna sätter igång efter nyår.
Källa: Medlingsinstitutet
− Precis som övrig arbetsmarknad förhåller vi oss till märket, som har stor betydelse för stabiliteten på arbetsmarknaden och bidrar till att hålla inflationen nere, säger Jeanette Hedberg.
Mathias Åström hos Sveriges Lärare säger att märket spelar stor roll och tillägger:
− Med eller utan siffror i avtalen så är märket den mätsticka som finns.
Även Visions biträdande förhandlingschef Oskar Pettersson betonar märkets betydelse för svensk arbetsmarknad.
− Det har en viktig roll och ger reformutrymmet, säger han.
Vill minska gapet till männen
Annelie Söderberg hos Vårdförbundet säger att förbundsstyrelsen inte beslutat om några avtalskrav ännu.
− Om löneökningarna i år blir 1 procentenhet lägre än märket behöver vi ett påslag nästa år som är drygt 1,5 procentenheter högre än märkets löneökningar för att minska lönegapet till de manligt dominerade yrkena, säger hon.
Utbrändhet och flexibilitet
Facken har även krav vid sidan av lönen. Sveriges Lärares Mathias Åström förklarar att arbetsbelastningen är den andra stora frågan för Sveriges Lärare. Han beskriver det som att verksamheten är mästare på att producera sjukskrivna och utbrända lärare.
Hur långt blir avtalet?
− Min ryggmärgsreflex är att långa avtal ger bättre planeringsförutsättningar men samtidigt behöver vi förhålla oss till det osedvanligt besvärliga läget − inte minst när det gäller ekonomi. Så det återstår att se hur lång avtalsperioden blir, säger SKR:s Jeanette Hedberg.
− Ju bättre avtal desto längre period, säger Mathias Åström hos Sveriges lärare och tillägger att det kan vara ett argument att vara i takt med industrin.
− Ett kort avtal kan vara att föredra eftersom det kan vara en fördel med korta avtal i en orolig tid, säger Visions Oskar Petterson.
Vårdförbundets förhandlingschef säger att avtalets längd beror på resultatet.
För Vision är arbetstider och klimatfrågan viktiga frågor. Oskar Pettersson berättar att arbetstidsfrågan handlar om flexibilitet och krav på förkortad arbetstid. Vision vill dessutom arbeta med förändringar av den kommunala verksamheten så att den minskar klimatpåverkan.
För Vårdförbundet är arbetsmiljön, arbetstider och schemaläggning stora frågor för medlemmarna i avtalsrörelsen. Vårdförbundets medlemmar arbetar dygnet runt och årets alla dagar.
− Arbetet är pressat och det är väldigt mycket patientnära tid. Det behövs också tid för återhämtning, för att äta och gå på toaletten, för att fylla på sina kunskaper, för att prata med chefen och för att prata med kollegor.
Kommunal prioriterar sysselsättningsgrad
LO-förbundet Kommunal representerar nästan hälften av de anställda i kommuner och regioner. I ett mejlsvar skriver Kommunals presstjänst att Kommunal prioriterar lön, sysselsättningsgrad och arbetstid i den kommande avtalsrörelsen. Kommunal har inte sifferlösa avtal.
LO-förbundet står upp för märkets normering och utgår i förhandlingarna från att det ska bli ett ettårigt avtal.