De svenska regionernas och kommunernas kostnader har skenat under de senaste åren. 2024 förutspås bli ett krisår för vården i landet när nu allt fler regioner förväntas gå in i ett akut ekonomiskt krisläge. Nu varslar region Östergötland 900 anställda i ett försök att lindra det underskott på 1,7 miljarder kronor som regionen dras med.
– Det är ett beklagligt men tyvärr oundvikligt beslut. Region Östergötland är i ett extremt utmanande ekonomiskt läge, säger regionstyrelsens moderata ordförande Marie Morell i ett pressmeddelande.
De 900 tjänsterna som nu ska bort gäller flera regionala verksamheter, men också hälso- och sjukvården vars underskott 2023 landade på minus över en och en halv miljard kronor. Däremot görs undantag i varslen för sjuksköterskor och läkare, yrkeskategorier som till skillnad från många andra i regionen inte har ökat under de senaste åren. Det kommer de heller inte att göra under 2024 då regionen lagt anställningstopp.
I pressmeddelandet noterar dock regionen att varken förra årets besparingsåtgärder eller nu varslen kommer räcka för att få budgetten i balans.
Varslen i Östergötland följer storvarsel i region Sörmland och region Värmland. Där varslades 700 i september, respektive 750 anställda i december förra året. Och fler regioner väntas få gå samma öde till mötes.
Krisläget har höjt det politiska trycket på regeringen, som i budgetten visserligen tillskjutit pengar, men långt ifrån tillräckligt för att täcka regionernas skenande underskott. Framförallt har statsminister Ulf Kristersson (M) fått det hett om öronen sedan hans tidigare löfte om att inga uppsägningar ska ske i vården, nu har fått omformuleras.
Under en presskonferens under tisdagen pressades KD-ledaren Ebba Busch om statsministerns löfte och oppositionens gemensamma krav på ytterligare tillskjutna statliga pengar. Hon försäkrade då att pengar kommer att skjutas till.
– Vi jobbar på ett vårdpaket för hur vi kan stötta regionerna ekonomiskt i den här tuffa tiden, men också strukturellt, sade hon på pressträffen i riskdagen, rapporterar Aftonbladet.
Men både hon och Liberalernas ekonomiska talesperson Cecilia Rönn riktade samtidigt en känga mot landets krisande regioner. En del av ansvaret bär de själva genom felaktiga prioriteringar, som ”storstilade badhus” som Cecilia Rönn uttryckte det.
– Det är några regioner som har en ganska tuff hemläxa att göra i att se över sina prioriteringar. Vi ser varsel på patientnära personal, men inte på mer politikerstyrd, administrativ personal – och det är en ganska märklig prioritering, sade Ebba Busch på tisdagen enligt Aftonbladet.