Fler föräldramånader gav unga kvinnor lägre ingångslön Rapportförfattarna har jämfört utvecklingen i branscher med olika andel unga kvinnor vid reformtillfället, före 1989 års reform fram till 1996. Det visar sig att glappet i ingångslöner ökat mer i branscher med hög andel unga kvinnor, medan nyanställningar och befordringar sjunkit.. Foto. Hasse Holmberg

Fler föräldramånader gav unga kvinnor lägre ingångslön

Föräldraförsäkringen När föräldraförsäkringen utökades med 3 månader fick unga kvinnor drastiskt sämre villkor på arbetsmarknaden. Det visar en ny rapport från IFAU, där forskare granskat 1989 års reform.
16 nov 2020

Institutet för arbetsmarknadsundersökningar, IFAU, har kartlagt hur företag påverkades ekonomiskt av att föräldraförsäkringen utökades med tre månader 1989, och hur det i sin tur kan ha påverkat villkoren på arbetsmarknaden för kvinnor i fertil ålder. Forskarna har tittat på ingångslöner och på hur företag i allmänhet ställde sig till nyanställningar och befordringar.

– Arbetsgivaren vet kanske ingenting om ifall en specifik individ kommer att vara föräldraledig i framtiden, men kan dra slutsatser baserat på hur det ser ut generellt för kvinnor i fertil ålder. Vi ville helt enkelt titta på hur företag hanterar en grupp som har högre förväntad frånvaro, säger Arizo Karimi, en av författarna till rapporten.

Sommaren 1989 fick svenska föräldrar rätt till 15 månaders betald föräldraledighet, i stället för de tidigare 12. De som framför allt tog del av den utökade möjligheten till ledighet var kvinnor. I snitt tog män ut 10 av de extra 90 dagarna.

Ökade lönekostnader för företag

Genom att gå igenom offentlig data om företag med minst en kvinna anställd har forskarna kunnat se hur de använt sig av olika strategier för att täcka upp förlorad arbetskraft på grund av föräldraledighet, både genom att använda vikarier och genom att kollegor får en högre arbetsbörda.

– Vi har velat kvantifiera vad det innebär ekonomiskt för företag att kvinnor är borta på föräldraledighet, säger Arizo Karimi.

För de företag som hade en kvinna anställd som fick barn 1989 ökade lönekostnaderna i snitt med 0,6 procent de följande åren.

– Det vi kan se är att oavsett vad företagen sätter in för åtgärder – om de anställer en vikarie eller överlåter kvinnans arbetsuppgifter på hennes kollegor – innebar förlängd föräldraledighet ökade kostnader.

Det finns därför också anledning att tro att reformen skulle göra att företag skulle bli mindre benägna att anställa kvinnor i fertil ålder. Någonting som forskarnas siffror också pekar på.

Färre nyanställningar och lägre ingångslöner

Rapportförfattarna har jämfört utvecklingen i branscher med olika andel unga kvinnor vid reformtillfället, före 1989 års reform fram till 1996. Det visar sig att glappet i ingångslöner ökat mer i branscher med hög andel unga kvinnor, medan nyanställningar och befordringar sjunkit.

Skillnaderna i ingångslön mellan kvinnor och män i de här branscherna ökade med 3 till 4 procent under perioden. Lönegapet i stort mellan branscher med en lägre andel anställda yngre kvinnor ökade 1989 och gick sedan aldrig tillbaka. I en bransch med en genomsnittlig andel kvinnor i fertil ålder ökade lönegapet 2 procent i snitt.

1990 hade antalet nyanställningar av kvinnor i fertil ålder i snitt sjunkit med 2 procent i branscher som hade en genomsnittlig andel yngre kvinnor anställda, även om det såg bättre ut i slutet av den period som forskarna tittat på.

Arizo Karimi säger att man dock naturligtvis måste ta hänsyn till att skillnaderna också kan ha andra orsaker, inte minst borde finanskrisen i början av 1990-talet ha haft stor påverkan.

Pappamånad kan ha fått betydelse

Efter de tre extra månaderna 1989 har ett antal fler reformer av föräldraförsäkringen genomförts, bland annat de två så kallade ”pappamånaderna”. Det finns anledning att tro att den typen av reformer skulle kunna ha inneburit en skillnad om man studerar motsvarande siffror för senare år, säger Arizo Karimi.

– I takt med att män tar ut mer föräldraledighet så uppdateras också arbetsgivarnas förväntningar på anställdas framtida ledighet. Så rent teoretiskt borde det minska risken för statistisk diskriminering.

Snedfördelning av vab påverkar arbetsgivares beteende

En reform som idag diskuteras främst är införandet av en så kallad ”familjevecka” eller ”familjedagspenning”. Regeringen har lagt fram ett förslag om att fem dagar per år och vårdnadshavare ska kunna tas ut av de som har ett eller flera barn mellan 6 och 14 år. Dagarna ska bara kunna användas när förskola eller skola är stängd, det vill säga för lov, utvecklingssamtal och studiedagar.

Arizo Karimi säger att hon inte kan uttala sig specifikt om just förslaget om famljevecka, men att sett ur företags perspektiv så är det stor skillnad på ledighet i samband med barnets födsel och sådan som eventuellt kommer senare.

– Sammanhängande föräldraledighet kan företag organisera och planera inför, medan till exempel vab kan vara svårare att hantera. Det kan eventuellt också leda till konsekvenser för jämställdheten på arbetsmarknaden om det är en väldigt skev fördelning av den typen av ledighet mellan kvinnor och män.

Det finns anledning att tro att all typ av ledighet som kommer i och med att arbetstagarna skaffar barn påverkar hur företag ser på att anställa kvinnor i fertil ålder.

– En viss typ av reformer som ger stor flexibilitet för arbetstagaren är kanske inte alltid så optimala ur ett arbetsgivarperspektiv.

16 nov 2020
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan