Facken: Var är helhetsgreppet om vidareutbildningen? Långt ifrån tillräckligt för att tjänstemännen ska kunna utbilda sig mitt i livet, tycker bland andra TCO:s utredare Åsa Odin Ekman och Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand. Fotocollage, Foto: Anders Wiklund/TT med flera.

Facken: Var är helhetsgreppet om vidareutbildningen?

Budget 2020 Vallöften och januariavtalet ökade förväntningarna på reformer för vidareutbildning och kompetensutveckling för yrkesverksamma. Men nu konstaterar flera tjänstemannaförbund att det saknas riktiga satsningar i budgeten 2020, framför allt inom högskolan.
19 sep 2019 | 15:13
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0

Alla tycks vara överens om att behovet är stort av att öka möjligheterna för yrkesverksamma att både vidareutbilda och kompetensutveckla sig, inte minst för den framtida kompetensförsörjningen.

Men man har inte levererat någonting för högskolan i den här budgeten.

Trots det återstår mycket för att på riktigt förändra förutsättningarna. Det menar i alla fall flera tjänstemannafack efter att regeringen presenterat budgetpropositionen för 2020 i sin helhet på onsdagen.

Januariavtalet om omställning

Punkt 14:

Möjligheterna till omställning förstärks och arbetsgivarnas behov av arbetskraft med rätt
utbildning förbättras. Kunskapslyftet byggs ut, inklusive högskola, yrkeshögskola,
vuxenutbildning och yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning. Möjligheten att
vidareutbilda sig eller omskola sig högre upp i åldrarna utökas. Ge mer generösa
villkor för detta inom studiemedelssystemet. (Senast från BP21) Utvecklingstid i
upp till ett år införs (från BP20) för att möjliggöra kompetensutveckling hos den
enskilde.

Under punkt 20, om Arbetsrätten moderniseras, står om Las-utredningen att den "ska föreslå hur arbetsgivarens ansvar för kompetensutveckling och
den anställdes omställningsförmåga stärks".

+ Expandera
– Det finns vissa skrivningar i januariavtalet som gör att vi kan förvänta oss steg framåt när det gäller vidareutbildning och omställning, säger TCO:s utbildningspolitiska utredare Åsa Odin Ekman till Arbetsvärlden. Vi kan se att man har tagit vissa steg, framför allt med Yrkeshögskolan. Men man har inte levererat någonting för högskolan i den här budgeten.

Satsning på Yrkeshögskolan

Yrkeshögskolan får i budgetförslaget fler utbildningsplatser, en mindre satsning görs även på fler enstaka kurser på YH och på validering. Det möter många positiva reaktioner, och Unionen som länge har arbetat för en utveckling av Yrkeshögskolan så att fler kan skräddarsy egna vidareutbildningar applåderar satsningen.

Några miljoner föreslås gå till att utveckla metodiken i distansutbildningar, både på Yrkeshögskolan och i högskolan. Det är en utbildningsform som lockar inte minst yrkesaktiva.

En fortsatt satsning på lärarlyftet finns också med i budgetförslaget för att fler ska kunna komplettera sina utbildningar för att få lärarbehörighet.

Många upplever att inte tiden räcker till för både studier och arbete. Lärarna måste ges de förutsättningar som krävs för att den här satsningen ska göra skillnad

Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand å sin sida lyfter upp bristen på tid och möjligheter i det vardagliga arbetet för sina grupper att utnyttja de föreslagna platserna i lärarlyftet.

– Många upplever att inte tiden räcker till för både studier och arbete. Lärarna måste ges de förutsättningar som krävs för att den här satsningen ska göra skillnad, säger hon.

Vi efterlyser även fler platser inom kompletterande utbildningar och distansutbildningar

Akademikerförbundet SSR konstaterar att det är bra att regeringen satsar på fler utbildningsplatser inom högre utbildning.

”24 000 nya platser enbart inom lärar-, vård och ingenjörsyrken räcker dock inte. Sverige måste konkurrera med kompetens och fler personer bör ges möjlighet till högre utbildning. Det behövs för att svara emot de allt större krav på kvalificerad kompetens som finns på svensk arbetsmarknad. Vi efterlyser även fler platser inom kompletterande utbildningar och distansutbildningar i form av fristående kurser.” skriver man i en kommentar till budgeten.

Inget om fler lärcentra

Många förbund konstaterar att pusselbitar saknas för att helheten ska gå ihop. Här finns till exempel  ingen satsning på fler lärcentra så att utbildningarna i högre grad blir tillgängliga i hela landet, konstaterar TCO:s Åsa Odin Ekman.

Just nu utreds bland annat justerade åldersgränser i studiemedelssystemet, helt enligt januariavtalet (se faktarutan ovan). Utredningen ska lämna sitt förslag i oktober och regeringens plan är att genomföra förändringar i nästa budget, 2021. Men enligt Åsa Odin Ekman är direktiven alltför smala för att på allvar förändra möjligheten för den som vill studera mitt i livet.

– Det är bra att justera åldersgränserna, men man behöver även se över ersättningsnivån, den är väldigt låg för att yrkesverksamma ska klara sig på det.

Risker med utvecklingstid

Ett omdebatterat inslag i regeringens budget är så kallad utvecklingstid, som har drivits igenom av Miljöpartiet och som i debatten anklagats för att vara en återkomst av det tidigare friåret.

– Det är bra att ambitionen är att tiden ska gå till kompetensutveckling och vidareutbildning, i stället för bara ledighet, säger Åsa Odin Ekman. Men vi ser risker med att den delen av kompetensutvecklingen som arbetsgivaren egentligen ansvarar för att ge på arbetstid, kommer att ingå i utvecklingstiden. Det är svårt att styra om det krävs ett godkännande av arbetsgivaren.

Det riskerar därmed att bli en arbetsgivarsubvention med en svagare rätt för individen att ta studieledigt än vad som finns i den lagstadgade rätten att ta tjänstledigt för studier.

– Vi ser ett behov av att ta ett helhetsgrepp om kompetensutveckling och vidareutbildning. Vi är oroliga för att utvecklingstiden ska tränga ut de andra åtgärder som behövs, som utbudet av utbildningar och ett bättre utformat studiemedel för yrkesverksamma..

Det som behövs är partslösningar för att få till bättre möjligheter till omställning och karriärbyte mitt i livet

Inte heller Unionen ser utvecklingstid som någon lösning för tjänstemännen. Ersättningen är för låg och fokus på bristyrken är för snävt, menar Unionens chefsekonom Katarina Lundahl i en kommentar till budgeten.

– Det som behövs är partslösningar för att få till bättre möjligheter till omställning och karriärbyte mitt i livet, säger hon.

– Det är dags att komma till skott med vidareutbildningen, det förväntar vi oss under den här mandatperioden, säger Åsa Odin Ekman. Vi ser som sagt att frågorna finns med i januariavtalet, men ska man lösa det krävs mycket större åtgärder än vad vi ser nu.

Några av regeringens satsningar 2020

Regeringen ökar resurserna till kunskapslyftet i budgetpropositionen för 2020. Här finns satsning på fler platser på samhällsviktiga utbildningar och kompetensutveckling för lärare. För 2020 innebär lyftet bland annat 16 000 platser på Yrkeshögskolan och 24 000 utbildningsplatser på högskolan.

I budgetpropositionen för 2020 föreslås en satsning på att utveckla och förbättra metoderna för distansutbildningarna inom högre utbildning. Det är ett steg i arbetet med att öka möjligheterna att studera i hela landet. 7 miljoner kronor föreslås fördelas till lärosäten under 2020. För åren 2021–2022 beräknas 15 miljoner kronor per år tillföras för satsningen.

Fler enstaka kurser ska kunna ges inom Yrkeshögskolan, som får 13 miljoner 2020, därefter 25 miljoner årligen.

Nya modeller för branschvalidering ska utvecklas på Yrkeshögskolan, som får 10 miljoner kronor 2020.

Det ska bli enklare för högskoleutbildade att sadla om och bli lärare, och för lärarassistenter att kompetensutveckla sig, och arbetsintegrerad utbildning införs. Vidareutbildning av obehöriga lärare (VAL) och särskild kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) är satsningar som pågått sedan några år.

Regeringen vill också skapa ett nationellt professionsprogram för lärare och skolledare, med bland annat ett strukturerat utbud av kompetensutveckling kommer att höja lärar- och förskolläraryrkets status: Men programmet föreslås starta först 2021.

+ Expandera
19 sep 2019 | 15:13
Om skribenten
Tf chefredaktör

Relaterad läsning

Kommentera
Kommentera
Hämtar fler artiklar
Få koll på de senaste nyheterna och åsikterna om arbetsmarknaden!
Nyhetsbrev