Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn

Fack och arbetsgivare i Finland skeptiska till försök med basinkomst

Basinkomst Såväl arbetsgivarna som landsorganisationen och akademikerfacket gör tummen ned, när Finland nu ska pröva medborgarlön. Projektledaren för försöket berättar för Arbetsvärlden om varianterna som utreds.
28 jan 2016
Olli Kangas, projektledare.

Olli Kangas, projektledare.

I det regeringsprogram som Finlands center-högerregering lade fram i maj, finns inskrivet att ett försök med medborgarlön ska genomföras 2017–18.

– I november i fjol startade vi utredningsarbetet, berättar projektledaren Olli Kangas, ansvarig för samhällskontakter vid den finländska försäkringskassan FPA.

Till sitt förfogande har han en styrgrupp, bestående av bland annat ekonomer och statistiker, och med i projektet finns ett antal finländska forskningsinstitut, en företagarorganisation samt en tankesmedja.

– I slutet av mars vill regeringen ha en preliminär rapport och i november kan ett lagförslag föreligga, förklarar Kangas.

Redan nu står klart att utredningen kommer att titta på olika alternativ för vad som på fackspråk kallas basinkomst. Det handlar dels om en ”totalinkomst”-modell som skulle vara tillräckligt hög för att ersätta en stor del av de nuvarande sociala förmånerna och dels om en ”delinkomst”, vilken skulle vara på ungefär samma nivå som nuvarande arbetsmarknadsstödet (runt 600 euro).

– Den senare modellen skulle gälla personer som delvis är sysselsatta. Vi tittar också på så kallad ”negativ inkomstskatt”, det vill säga att den som ligger under en viss inkomstnivå kompenseras med skatteåterbäring, berättar Olli Kangas.

Parterna är skeptiska

När Arbetsvärlden ber de finländska arbetsmarknadsparterna om kommentarer blir dessa mestadels negativa.
Ekonom Ilkka Kaukoranta, landsorganisationen SAK:
– På pappret har ingen modell för basinkomst visat sig vara bättre än det system vi har idag. Antingen skulle det bli för dyrt eller så skulle basinkomsten vara för liten för att ersätta vårt nuvarande socialförsäkringsskydd.

Sture Fjäder, ordförande i akademikernas centralorganisation AKAVA:
Jag var rätt överraskad då den nya borgerliga regeringen tog initiativ till frågan, i en tid då staten sedan 2008 årligen tagit cirka sju miljarder euro i lån för löpande utgifter.

– Det ska inte förnekas att det finns alla skäl att reformera vårt stödsystem, som är både byråkratiskt och stelt. Däremot tror jag inte att medborgarlön är lösningen.

”Med de kunskaper vi idag har förefaller en medborgarlön som en utopi.”

Vesa Rantahalvari, sakkunnig på Finlands Näringsliv, EK:
– Med de kunskaper vi idag har förefaller en medborgarlön som en utopi. När regeringen nu har beslutat sig för ett försök måste det genomföras ordentligt, utifrån vetenskapliga kriterier och där oberoende bedömare granskar slutresultatet.

Antti Palola. Ordförande, STTK. (Tjänstemännens centralorganisation i Finland) Foto: Liisa Valonen

Antti Palola. Ordförande, STTK. (Tjänstemännens centralorganisation i Finland) Foto: Liisa Valonen

STTK, det vill säga Finlands motsvarighet till TCO, har ännu inte satt ned foten i frågan. Men ordföranden Antti Palola öppnar en dörr på glänt.
– Jag vet att många i facket är negativa till idén om en medborgarlön. Men vi måste lyssna till de så kallade tysta signalerna från samhället omkring oss. Exempelvis vet jag att speciellt de unga, som ofta har ströarbeten, är intresserade av saken.

Antti Palola är noga med att betona, att de åsikter han framför är hans högst personliga.
– F ö r en medborgarlön talar att det nuvarande socialförsäkringssystemet är rätt så komplicerat och att alltför många utan fast inkomst och lön riskerar att hamna utanför. Ett motargument är ju att det skulle passivisera folk som så att säga får pengar gratis. Därför är det viktigt att påpeka att det alltid ska vara mer lönsamt att arbeta.

En medborgarlön, eller basinkomst, skulle alltså ersätta stora delar av det förmånspaket samhället i dag erbjuder i form av olika bidrag.
– Till vårt uppdrag hör att testa en modell, antingen nationellt eller regionalt eller ute i vissa kommuner. Den får inte innebära extra kostnader för staten. Skulle så ändå bli fallet ska vi rapportera hur stora denna blir, förklarar Olli Kangas.

Splittrad politisk fråga

Susanna Ginman, chef för svenskspråkiga dagstidningen Hufvudstadsbladets ledaravdelning, påpekar för Arbetsvärlden att man i denna fråga inte kan tillämpa någon rak vänster-höger-skala.
– Partierna har vacklat litet av och an. De som entydigt är klart för basinkomst är De gröna och Vänsterförbundet (”Finlands Vänsterpartiet”). Även Centern har länge varit positiva, även om de inte nödvändigtvis omfattar samma modeller som de förstnämnda partierna.

– Jag hittar inte något om basinkomst i Sannfinländarnas partiprogram och Samlingspartiet (”Finlands moderater”) är splittrade i frågan. De som är mest kategoriskt emot är Socialdemokraterna, särskilt den fackliga falangen. Där skyr man tanken att det skulle gå att få pengar utan att göra något för dem.

28 jan 2016
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan