Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn

Utredningen vill indexera a-kassetaket men M är tveksamma

Socialförsäkringsutredningen För att undvika att arbetslöshetsförsäkringen eroderas i framtiden bör den indexeras, menar socialförsäkringsutredningen. Men Moderaternas partiledare Anna Kinberg Batra säger till Arbetsvärlden att Moderaterna är tveksamma till indexering.
5 mar 2015

Sedan i början av 1990-talet har a-kassetaket sänkts i flera etapper, höjts och sedan delvis sänkts igen. I praktiken har taket i arbetslöshetsförsäkringen har inte höjts på 13 år. Allt detta har skett utan koppling till löneutveckling eller prisutveckling med undantag för några år i början av 1990-talet (se separat faktaruta).

”Det kan ifrågasättas om en sådan utveckling ligger i linje med de ambitioner som präglar lagstiftningen på det området”.

Indexering på 1990-talet

I modern tid har indexering av a-kassan funnits under en kort period, i början av 1990-talet.

1989 infördes nya regler för arbetslöshetskassorna, bland annat skulle den högsta dagpenningen fastställas med hänsyn till löneutvecklingen för industriarbetare. Också arbetslösa skulle få rätt att ta del av ett förbättrat löneläge så därför infördes samtidigt en indexering av a-kassetaket som började gälla 1990.

Men den djupa 1990-talskrisen kom i vägen och 1994 togs indexeringen bort, samtidigt som ersättningsnivåerna sänktes och karensregler återinfördes.

+ Expandera

Så uttrycker nu den parlamentariska socialförsäkringsutredningen det faktum att arbetslöshetsförsäkringen för varje år som går täcker allt mindre av inkomstbortfallet för de försäkrade. De fortsätter: Frågan om höjningar av taket i a-kassan blir därför samtidigt en fråga om vem som på sikt ska ha det huvudsakliga ansvaret för försäkringen vid arbetslöshet eftersom uteblivna höjningar ökar kraven på kompletterande försäkringar.

Utredningen vill ha en indexering

I slutbetänkandet finns inget tydligt detaljerat förslag om att verkligen höja taket – det har den parlamentariska kommittén lämnat över helt och hållet till riksdag och regering – men här finns längre resonemang om vad som behöver göras om försäkringen inte ska urholkas i framtiden. Resonemanget slutar i en bedömning från utredningen att: ”För att undvika att arbetslöshetsförsäkringen i framtiden urholkas, bör principen fastslås att taket i a-kassan indexregleras.”

Handels tidigare ordförande Lars-Anders Häggström satt på (S)-mandat i utredningen.   Foto: Maja Suslin/ SCANPIX

Handels tidigare ordförande Lars-Anders Häggström.
Foto: Maja Suslin/ SCANPIX

Lars-Anders Häggström, före detta ordförande för Handels, har suttit som LO-representant på ett (S)-mandat i den parlamentariska utredningen. Han menar att det finns formuleringar i slutbetänkandet som är glädjande: att arbetslöshetsförsäkringen ska tillförsäkra en standardtrygghet.

–Det är en viktig signal som ger arbetslöshetsförsäkringen en legitimitet. Menar man allvar med det skulle det tala för att en höjning av taket går igenom i riksdagen. Dessutom är utredningen enig om en indexreglering, säger Lars-Anders Häggström. Så det borde finnas enighet i riksdagen om det.

På frågan om han verkligen är säker på det, svarar han:
–Som man brukar säga: politik är det möjligas konst.

”Vi är tveksamma till indexering, det kan vara svårt att hantera budgetmässigt”

Anna Kinberg Batra säger i dag att (M) är tveksamma till indexeringen. Foto: Lars Pehrson / SvD / TT

Anna Kinberg Batra, Moderaterna. Foto: Lars Pehrson / SvD / TT

Men när Arbetsvärlden ställer frågan direkt till Moderaternas partiledare Anna Kinberg Batra finns ingen tydlig enighet:
–Vi är tveksamma till indexering, det kan vara svårt att hantera budgetmässigt, säger Anna Kinberg Batra.

Indexering för hållbarhetens skull

Oskar Nordström Skans är professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet och ledamot i Finanspolitiska rådet. Han var också huvudsekreterare för Långtidsutredningen 2011 som hade i uppdrag att föreslå modeller för hållbara arbetslöshetsförsäkringar.

Några sätt att indexera a-kassan

Socialförsäkringsutredningen föreslår varken när indexeringen borde införas eller från vilken nivå det skulle ske. Inte heller finns något ställningstagande för hur indexeringen av a-kassan borde se ut. Men ett par alternativ finns som exempel i betänkandet:

  • A-kassetaket följer inflationen automatiskt. Men när inflationen ökar kraftigt kan de offentliga kostnaderna skena. Därför behövs en spärr, exempelvis Riksbankens inflationsmål som nu är 2 procent.
  • I stället för en strikt indexering kan politikerna försöka göra en bred överenskommelse om hur stor andel av arbetskraften/försäkringstagarna som ska få en viss nivå. Då får regeringen i uppgift att justera taket i a-kassan så att den andelen består. Skulle det uppstå en djup ekonomisk kris skapar den här modellen ett större handlingsutrymme än om indexeringen vore automatisk. Den typen av överenskommelse finns om den statliga skatten.

Källa: SOU 2015:21, Mer trygghet och bättre försäkring.

+ Expandera

Han säger till Arbetsvärlden att han verkligen hoppas att utredningen nu blir en grund för att börja indexera arbetslöshetsförsäkringen.

–Man kan höja ersättningarna, men om man verkligen vill ha en hållbar försäkring behöver den indexregleras. Och helst skulle jag vilja se att alla fasta belopp i försäkringen indexerades. Om man inte börjar indexera beloppen kommer hela betydelsen av försäkringen över tiden att förändras i grunden.

”Det har skett en förändring som kommit lite bakvägen och försäkringen eroderas utan att man har fört upp frågan på agendan.”

Han säger att systemet faktiskt ska betyda samma sak hela tiden. Försäkringens betydelse har förändrats i små steg när höjningarna har uteblivit.

–Det är det som är problemet. Det har skett en förändring som kommit lite bakvägen och försäkringen eroderas utan att man har fört upp frågan på agendan. De som sedan höjer taket kan slå sig för bröstet och säga: ”titta, nu förstärkte vi” fast det egentligen bara var för att kompensera lite för inflationen. Eller så kan man säga att det inte är bra att höja a-kassan. Det här skapar en skevhet i systemet.

Svårare att förutsäga framtida kostnader

Det finns också andra konsekvenser av att diskussionen mer handlar om kronor än om systemets hållbarhet.

–För att veta hur kostnader kopplade till arbetslöshetsförsäkringen utvecklas framöver vill man att de ska betyda samma sak fram i tiden som de gör i dag.

När utredningen presenterades på måndagen ställdes frågan på presskonferensen om det finns någon prislapp på vad exempelvis indexeringen skulle kosta. Utredningens huvudsekreterare Ingemar Eriksson svarade då:

–Alla de saker som är bedömningar har ingen prislapp. Eftersom det fortfarande inte är preciserat hur indexregleringen ska utformas, har vi inte någon prislapp för det.

5 mar 2015
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan