Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
”Euron har en bra framtid” Marita Ulvskog och Cecilia Wikström har olika åsikter om eurons framtid. Foto: Fredrik Persson/ TT

”Euron har en bra framtid”

EU 60 år Romfördraget firar 60 år i helgen. Arbetsvärlden har mött europaparlamentarikerna Cecilia Wikström (L) och Marita Ulvskog (S) för att tala om Europas och eurons framtid.
Gert Lundstedt
23 Mar 2017

I helgen högtidlighålls Romfördraget, grundbulten till dagens EU. Det är då 60 år sedan fördraget undertecknades. Ledare från alla EU:s medlemsländer kommer att vara där – utom Storbritanniens som nästa vecka lämnar in sin formella utträdesansökan. För samtidigt som unionen firar är det kris. När svenska europaparlamentsledamöter i veckan träffade svenska journalister uttryckte de flesta en djup oro för EU:s framtid. Utöver Brexit oroar de högerextrema krafterna, arbetslösheten och den ekonomiska krisen.

Men liberalernas Cecilia Wikström är försiktigt optimistisk.

Jag tror vi varit vid botten och nu sakta hackar oss uppåt. Presidentvalet i Österrike vanns inte av populister eller EU-fientliga rasister, utan av en god europé på sin trovärdighet och sin tro på EU som projekt. Och Geert Wilders vann inte en jordskredsseger häromveckan.

Inte eurons kris

Liberala krafter har vind i seglen enligt Cecilia Wikström. I februari lade hennes partikollega Guy Verhofstadt tillsammans med andra liberaler fram tre betänkanden i Europarlamentet, en framtidsvision för ett mer federalistiskt EU.

Förslagen antogs med en knapp majoritet, men vilken vidare betydelse de får är osäkert. Liberalerna hoppas de ska bli en input till den framtidsdiskussion som nu satt igång efter att kommissionen häromveckan presenterade sin Vitbok om EU:s framtid.

Så vilken fråga är då viktigast för en långtgående federalist som Cecilia Wikström?

En samordning av säkerhetspolitiken och ett närmare försvarssamarbete.

Men även föreslagen om en gemensam finansminister, att EU ges rätt att ta ut skatt och att alla medlemsländer ska ha euron som valuta är centrala frågor.

Utan ett mer integrerat ekonomiskt samarbete får EU inte ordning på ekonomin.

 ”Det har inte varit eurons kris, utan ländernas bristande ekonomiska politik”

Och eurons framtid?

Euroländerna har genomgått ett stålbad, men trots den ekonomiska krisen har euron stått sig väldigt stark om man jämför med andra ledande valutor. Det har inte varit eurons kris, utan ländernas bristande ekonomiska politik och deras ekonomiska kriser.

Nu handlar det om att genomföra viktiga strukturella reformer menar hon.

Grekland till exempel är mitt inne i det. Det är ländernas nationella ansvar. Det kan man inte skylla på euron. Euron har en bra framtid.

Hon pekar på att EU är världens största inre marknad.

Vi måste nu göra rätt prioriteringar för att klara oss i en globaliserad tid och hävda vår konkurrenskraft.

Vilken prioritering är viktigast?

Att förstärka och fördjupa samarbetet eftersom vi bara är sju procent av världens befolkning fördelade, just nu, på 28 länder. Den absoluta grundfrågan är om vi ska vi gå en gemensam väg som ibland kan vara mödosam, eller ska var och en gå sin egen väg? Det senare tror jag verkligen inte på i en tid av global konkurrens.

”Inför man samma valuta i länder med olika förutsättningar brakar det förr eller senare”

Socialdemokraten och europaparlamentarikern Marita Ulvskog delar inte de liberala framtidsvisionerna om ett mer federalistiskt EU.

Vi är mer praktiska naturer. Vi är inte uppe i de där piruetterna om hur man skulle kunna organisera med en finansminister som skulle styra över hur mycket skatter vi ska ta in och vad vi ska använda dem till. Det är viktigt att vi gör själva.

Hur ser framtiden för euron ut?

Det är inte så överraskande att det inte fungerar om man försöker införa samma valuta i länder som har helt olika förutsättningar. Då brakar det förr eller senare.

Så euron kan inte svetsa ihop EU?

Just nu är det väldigt krisigt, men det finns förstås starka krafter för att euron inte ska braka samman eftersom det får enorma konsekvenser. Men att euron skulle vara en valuta för hela Europa har jag svårt att tro. Det skulle dröja väldigt länge i så fall.

Som vice ordförande i Europaparlamentets utskott för sysselsättning och sociala frågor lyfter Marita Ulvskog istället fram arbetsmiljö och arbetsvillkor som viktiga frågor för att svetsa ihop unionen.

Jag jobbar med cancerogendirektivet. Att folk inte ska jobba i miljöer där man får cancer. Väldigt konkret.

Liksom utstationeringsdirektivet, en fortsatt högaktuell fråga. Stötestenen är de tio medlemsländerna från östra Europa som försökt stoppa direktivet.

Vi har verkligen försökt att göra allt vi kan för att det inte ska upplevas att öst utesluts från arbetsmarknaden i väst. Vi kommer att behöva dem.

Behövs människor från andra delar av EU

Hon tar som exempel Sveriges behov av att bygga 60 000 bostäder på några år.

– EU kommer fortsatt att behöva människor från andra delar. Men det är inte rimligt att de ska sämre villkor. Då kan man ta folk från Sydostasien. De går för ännu lägre lön, ännu sämre arbetsmiljö och värre arbetstider. Det är vad du gör som du ska ha betalt för, inte varifrån du kommer.

När tas beslut om utstationeringsdirektivet?

I slutet av juli. Eller i september efter sommaruppehållet.

 

 

 

Gert Lundstedt
23 Mar 2017
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

News
De viktigaste nyheterna en gång i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.