Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Få jobb efter ett år med introduktionsavtal för unga Foto: Rebecka Uhlin / SvD / TT
Filip Carlson har gått elprogrammet och jobbar som lärling ett år - ett så kallat YA-jobb.

Få jobb efter ett år med introduktionsavtal för unga

I dag är det exakt ett år sedan förra regeringen införde yrkesintroduktionsjobb för unga. Färsk statistik från Arbetsförmedlingen visar att resultatet av är skralt: 902 jobb under hela 2014. Arbetsvärldens genomgång visar att antalet nya jobb är ännu mindre: Många spikades långt innan satsningen kom.
15 jan 2015

Den förra regeringen har framhållit yrkesintroduktionsanställningarna – de så kallade YA-jobben för ungdomar upp till 25 år – som centrala för att få fler ungdomar i jobb. Den nya rödgröna regeringen har hittills valt att behålla modellen.

I dag är det ett år sedan det statliga stödet infördes, och resultatet är skralt. Den uppföljning som Arbetsförmedlingen har tagit fram för Arbetsvärldens räkning visar att 902 YA-jobb har beviljats stöd till och med sista december 2014.

Men Arbetsvärldens genomgång av den nya statistiken visar att resultatet i nya jobb för unga i verkligheten är ännu lägre. I det totala antalet YA-jobb ingår hundratals anställningar som var planerade långt innan stödet från staten infördes.

De flesta av alla YA-jobb finns också inom kollektivavtal som parterna själva har slutit på egna initiativ, innan politikerna plockade upp idén.

Många finns i Volvos satsning som beslutades 2011

Antalet yrkesintroduktionsanställningar domineras under det första året av tre större avtal (se statistiken nedan):

  • Ett avtal från 2010 mellan IF Metall och Teknikarbetsgivarna som rör 469 anställningar.
  • Ett avtal som bygger på det traditionella lärlingsavtalet mellan Svenska Elektrikerförbundet och Installatörsorganisationen EIO och omfattar 197 personer.
  • Ett av Kommunals två avtal med Sveriges Kommuner och Landsting som omfattar 110 personer. I september 2014 slopades åldersgränsen 25 år för anställningar enligt detta avtal.

De 469 jobben på avtalet mellan IF Metall och Teknikarbetsgivarna motsvarar fler än hälften av alla YA-jobb på hela den svenska arbetsmarknaden. Men enligt uppgift från IF Metall motsvaras i princip alla dessa av ungdomar som anställts i Volvos egen industriintroduktion, Volvosteget.

Enligt Volvos egen webbsida för satsningen skapades den 2011, långt innan det statliga stödet kom. Volvos mål har också varit att varje år plocka in minst 400 nya ungdomar och anställa dem under ett år inom Volvosteget. I anställningen finns inga garantier om tillsvidareanställning efter Volvosteget.

”YA-jobb ingen arbetsmarknadsåtgärd”

Thomas Rehn, IF Metall. Foto: IF Metall.

Thomas Rehn, IF Metall. Foto: IF Metall.

Förebilden till yrkesintroduktionsavtalet är avtalet mellan IF Metall och Teknikföretagarna som slöts hösten 2010.
– I vårt avtal är ungdomsjobben bara en del av ett helt kollektivavtalspaket för att hantera följderna i industrin av finanskrisen 2008, säger ombudsmannen Thomas Rehn som har arbetat med avtalet för IF Metalls räkning.
– När det finns efterfrågan på arbetskraft är det ett perfekt system för kompetensförsörjning som gör det möjligt att plocka in ungdomar. Men Yrkesintroduktionsanställningar är ingen arbetsmarknadsåtgärd mot ungdomsarbetslösheten – det går inte att trycka på en knapp och skapa jobb som inte finns.
Därför, menar han, kan man inte säga att YA-avtalen ska omfatta 30 000–40 000 ungdomar.
– Det är behovsstyrt: finns det ingen efterfrågan på arbetskraft från arbetsgivarna blir det heller inte fler som anställs.

Annelie Borgström, IF Metall.

Detsamma säger Annelie Borgström, som numera är ansvarig för förbundets information om YA-jobben.
– Vi har det här avtalet med arbetsgivarna oavsett statliga pengar. För industrin handlar det om att hitta rätt människor som ska få en bra utbildningsplan. Vi från IF Metall har inte puffat för just det ekonomiska stödet.
Annelie Borgström tror att det kommer ta tid innan YA-jobben tar fart på allvar.
– Jag får fler och fler förfrågningar. Men det är Volvo som har tecknat de flesta anställningsavtalen hittills.

Många elektrikerlärlingar

Nästa avtalsområde som sticker ut är installationsbranschen med 197 YA-jobb. Den reguljära gymnasieutbildningen till elektriker bygger sedan många år på att ungdomarna måste gå färdigutbildning som lärling efter gymnasiet för att bli certifierad elektriker.

– När vi tittade på hur man har skrivit YA-jobben såg vi att det var väldigt likt vårt lärlingsavtal, berättar Elektrikerförbundets ombudsman Mikael Pettersson som har ansvaret för utbildningsavtalen. Det är så som vi har gjort i 100 år, brukar jag säga.
Mikael Pettersson tror att det är därför YA-jobben i branschen har blivit så pass många som nästan 200 under 2014 – man är van att jobba med utbildningsplaner, speciella avtal och handledare.

I praktiken är YA-jobben en vinst för branschen: de innebär att en elektrikerarbetsgivare numera kan få statsbidrag som motsvarar en hel arbetsgivaravgift samt 2 500 kronor i månaden i stöd till handledare för en elektrikerlärling.

Vi hoppas att det innebär att några till kan få anställning än annars. Men det är svårt att säga.

Har yrkesintroduktionsanställningar inneburit att fler unga har anställts?
– Vi hoppas att det innebär att några till kan få anställning än annars, säger Mikael Pettersson. Men det är svårt att säga, antalet lärlingar skiftar i vanliga fall från år till år mellan 800 och 1600, säger Mikael Pettersson.

Antal beviljade beslut om YA-stöd (=individer) från start och fram till och med 31 december 2014

Fastighetsanställdas förbund: 18
GS-facket för skogs-, trä- och grafisk bransch: 20
Handelsanställdas förbund: 15
IF Metall, exklusive avtalet med Teknikarbetsgivarna: 63
IF Metall, avtalet med Teknikarbetsgivarna: 469
Svenska Elektrikerförbundet: 197
Svenska Kommunalarbetareförbundet: 120
Totalt: 902

Källa: Arbetsförmedlingens datalager samt Arbetsförmedlingens manuella avtalshantering.

Yrkesintroduktionsanställningar

Det statliga stödet till YA-jobben är ett resultat av den förra regeringens trepartssamtal med parterna på arbetsmarknaden. Dåvarande finansministern Anders Borg inspirerades av IF Metalls avtal, som innebär att arbetslösa ungdomar som saknar industriutbildning får anställning under upp till ett år med en avtalsenlig lön på minst 75 procent samtidigt som de får utbildning/handledning in i industrijobben.

YA-jobben bygger på branschvisa kollektivavtal, eller hängavtal. De flesta avtal som skrivits ställer, till skillnad från förebilden, krav på slutförd gymnasieutbildning för att yrkesintroduktionsanställning ska bli aktuell.

Den vanligaste konstruktionen är 75 procent betalt arbete till avtalsenlig lön samt handledning/utbildning upp till25 procent av en heltid. Vissa branscher begränsar åldersgruppen.

Det statliga YA-stödet som infördes för exakt ett år sedan administreras av Arbetsförmedlingen och innebär ersättning till arbetsgivaren med en hel reguljär arbetsgivaravgift (alltså dubbelt så mycket som den faktiska arbetsgivaravgiften är för unga) samt ett bidrag till handledare på 2 500 kronor i månaden per YA-anställd ungdom 15–25 år.

+ Expandera
15 jan 2015
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Yrkesintroduktionsanställningar

Det statliga stödet till YA-jobben är ett resultat av den förra regeringens trepartssamtal med parterna på arbetsmarknaden. Dåvarande finansministern Anders Borg inspirerades av IF Metalls avtal, som innebär att arbetslösa ungdomar som saknar industriutbildning får anställning under upp till ett år med en avtalsenlig lön på minst 75 procent samtidigt som de får utbildning/handledning in i industrijobben.

YA-jobben bygger på branschvisa kollektivavtal, eller hängavtal. De flesta avtal som skrivits ställer, till skillnad från förebilden, krav på slutförd gymnasieutbildning för att yrkesintroduktionsanställning ska bli aktuell.

Den vanligaste konstruktionen är 75 procent betalt arbete till avtalsenlig lön samt handledning/utbildning upp till25 procent av en heltid. Vissa branscher begränsar åldersgruppen.

Det statliga YA-stödet som infördes för exakt ett år sedan administreras av Arbetsförmedlingen och innebär ersättning till arbetsgivaren med en hel reguljär arbetsgivaravgift (alltså dubbelt så mycket som den faktiska arbetsgivaravgiften är för unga) samt ett bidrag till handledare på 2 500 kronor i månaden per YA-anställd ungdom 15–25 år.

+ Expandera
Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan