Förutsägelserna om en nedgång i konjunkturen duggar tätt. När Stanfordprofessorn i national- och finansiell ekonomi John Cochrane gästar Sverige är det för att tala om riskerna på världens marknader. Fondförvaltaren Skagen fonder anordnar seminariet där förvaltare samlas efter den senaste tidens fallande börser och förtroendeindex. Nu ställer de sig frågan: är detta början på slutet?
Ekonomen John Cochrane är kanske mest känd för sina återkommande kontroverser med en annan stjärnekonom: Paul Krugman. De två ryker med jämna mellanrum ihop om hur finanskrisen ska tolkas och om vilken roll staten ska spela i ekonomin. Om Paul Krugman är vänsterns och keynesianismens röst, som anser att staten måste stimulera ekonomin i kris, så försvarar John Cochrane fria marknader och rationella aktörer och vill begränsa statens roll.
John Cochrane besökte Stockholm med budskapet att tuffa kapitaltäckningskrav på bankerna är ett betydligt effektivare sätt än bankreglering att undvika en finanskris.
En recession startar med en gnista och sedan följer ett förlopp som förstärker nedgången, menar John Cochrane. Gnistan kan vara allt från politiska händelser som handelskrig eller något militärt. Och gnistor brukar också innehålla något finansiellt; någon låter bli att betala ett lån och som en följd exploderar något finansiellt problem som ingen har ägnat uppmärksamhet, säger Cochrane till Arbetsvärlden.
‒ Det som oroar mig är att den som inte betalar den här gången kan vara en stat. Eftersom statens resurser ska vara det som släcker elden. Men när brandstationen har brunnit ner är vi mer utsatta, säger John Cochrane.
I USA är skulder avdragsgilla – stoppa det! Det är som att subventionera bensin.
Har vi blivit galna?
John Cochrane oroar sig extra mycket för staters skuldsättning. Han kallar förloppet när investerare flyr stat efter stat, baserat på rädsla snarare än kunskap, för ”koordinerad panik”. Han exemplifierar med eurokrisen som startade 2009. Och menar att den verkliga krisen i Greklandsdramat var att investerare flydde även från Italien därför att Tyskland visat att man inte tänkte lösa ut krisande stater. Och eftersom man inte visste så mycket om Italien så kunde landet stå näst på tur.
Är vi redo för en ny recession?
‒ Nej. Centralbankerna kan inte göra mycket. Centralbankerna talar om för oss att de räddade världen i den senaste krisen genom massiva stimulanser. Sanningen är att de räddade världen genom att inte klanta sig. De sänkte räntorna, försåg bankerna med kapital och lät inte banker gå under. Men ”Vi klantade oss inte” är inte en jättebra rubrik, säger John Cochrane.
De flesta ekonomer menar att staten bör spendera mer i en lågkonjunktur för att återskapa förtroendet för tillväxten. John Cochrane är mycket kritisk till den teorin, men belyser ändå att stora statsskulder i dag begränsar staters möjlighet att spendera i kristider.
För varje dollar du finansierar med lån, så ska du betala en cent per år i skatt. Jag misstänker att du kommer hitta ett annat sätt att driva ditt företag lugnt och fridfullt.
‒ Om du tror att statliga stimulanser spelar roll så fick vi i finanskrisen åtstramning i stället, eftersom regeringar insåg att de inte hade möjlighet att låna stora summor. Folk inser att vi den här gången är ännu närmare de fiskala begränsningarna.
”Vi kan sätta stopp för alla finanskriser”
Men John Cochranes tydligaste budskap inför stundande kriser handlar om instabiliteten i banksystemet. På amerikanskt vis har han en tydlig slogan: ”We can end financial crises forever!” – vi kan för alltid sätta stopp för finanskriser! Det handlar enligt Cochrane om att tydligt höja kapitalkraven på bankerna. Att se till att de har betydligt mindre kortfristiga lån.
‒ Det behövs mer kapital och mindre kortfristiga skulder i alla dess (ofta dolda) former, säger han.
Finns en nivå av kapitaltäckning som är lämplig?
‒ Ju mer kapital, desto bättre. Det finns ingen exakt nivå, säger John Cochrane och kommer med ett förslag:
‒ Inför en skuldskatt, precis som en koldioxidskatt! Först måste vi sluta subventionera skulder. I USA är skulder avdragsgilla – stoppa det! Det är som att subventionera bensin. Har vi blivit galna?
Inför statlig skatt på lån
I Sverige har vi en diskussion om avdragsrätten på räntan på bostadslån ska avskaffas, men Cochrane går längre än så och ser en statlig låneskatt framför sig, även på företag.
‒ Om det är absolut nödvändigt att du finansierar ditt företag med kortfristiga lån, så okej, gör det, men för varje dollar du finansierar med lån, så ska du betala en cent per år i skatt. Jag misstänker att du kommer hitta ett annat sätt att driva ditt företag lugnt och fridfullt.
‒ Staten har en biljon dollar i underskott per år, så vi kan behöva pengarna!
John Cochrane menar också att det i dag råder bred konsensus om att kapitaltäckningskraven på banker bör höjas.
Banker har bra pr-avdelningar som är glada att trumpeta ut att vi måste göra såhär. Men de argumenterar bara för sin subvention.
‒ Ja. Jag tror att stora mängder kapital är svaret och kan ersätta enorma mängder reglering. Det är bara en fråga om hur mycket och hur man ska mäta och implementera det, säger professorn till Arbetsvärlden.
Varför händer det inte?
‒ Kapital är inte kostsamt alls för samhället. Men det är mycket kostsamt för bankerna. Så om banker lånar mycket pengar och alla vet att regeringen kommer lösa ut dem i en kris, så är det toppen för bankerna. Och banker har bra pr-avdelningar som är glada att trumpeta ut att vi måste göra såhär annars kan vi inte låna ut pengar och det är dåligt för ekonomin. Men de argumenterar bara för sin subvention.
Varför har vi så mycket bankregleringar om kapitaltäckningskrav är effektivare?
‒ Banker har spenderat hundra miljoner dollar för att bygga upp regelefterlevnadsavdelningar. De förstår att ingen annan kan göra det. Det är en fantastisk barriär mot utmanare och det skapar väldigt begränsad konkurrens i banksystemet. Alla gillar att vara i ett reglerat monopol. Det är en underbar plats att vara på.
”Låt Fintech växa”
Hur löser vi då instabiliteten i banksystemet? John Cochrane menar att försök att reformera banksystemet kommer att gå in i ”en vägg” av politiskt motstånd från banksektorn. En framkomligare väg är därför att låta alternativa finansieringsformer växa.
‒ Låt den som finansierar sig med eget kapital göra vad den vill utan att regleras. Fintech växer redan enormt och tar mycket pengar från banksystemet. De flesta lån i USA ges inte ut av banker utan av online-långivare som Quick and loan. Öppna upp för den kreativa destruktionen! uppmanar professorn.