När finanskrisen 2008 hanterades, skapade Sverige ett avtal med den amerikanska centralbanken för att vi skulle få tillgång till amerikanska dollar. Ett sådant avtal skulle vara svårare att få till idag när USA främst ser till det egna nationella intresset. Det sade vice riksbankschef Cecilia Skingsley idag på ett seminarium arrangerat av LO.
Skingsley menade att många åtgärder vidtagits för att undvika att 2008 års kris upprepas. Med regelverket Basel III har riskbedömningarna förbättrats. Likviditeten och kapitaltäckningen har höjts. EU:s bankunion innebär gemensam tillsyn. Även Sverige har skärpt makrotillsynen och ökat kapitaltäckningen i bankerna.
‒ Vi har en bättre motståndskraft i dag, menade hon.
Men den typ av lån (swap-avtal) som Riksbanken ingick med den amerikanska centralbanken Federal Reserve 2009 ges inte idag, framhöll Skingsley.
‒ I dag skulle vi bara få lån från dem om det gynnade dem själva, sade Cecilia Skingsley.
Oron för det europeiska banksystemet ligger inte i första hand i Sverige utan i andra länder.
På LO:s penningpolitiska seminarium medverkade även Fredrik Olovsson (S) finansutskottet. Han instämde i Cecilia Skingsleys bild.
‒ Stora länder som USA är mindre benägna att lösa problem tillsammans och multilaterala organisationer riskerar att försvagas, framhöll Fredrik Olovsson.
Och tillade att Sverige kan komma att gå med i EU:s bankunion i framtiden:
‒ Sverige vill gärna att EU:s bankunion fungerar bra så att vi kan vara med.
LO ifrågasätter kapitaltäckningen
Ola Pettersson, chefsekonom på LO, ifrågasatte om kapitaltäckningen verkligen blivit bättre i svenska banker sedan finanskrisen.
‒ Har vi verkligen större buffertar idag, frågar han och hänvisar till Riksbankens statistik som visar att den risk-ovägda kapitaltäckningen eller bruttosoliditeten, alltså bankernas tillgångar i förhållande till utlånat kapital ligger stabilt vid 4 procent.
Den riskvägda soliditeten ökar medan brottosoliditeten ligger relativt still. Källa Riksbanken.
Cecilia Skingsley framhöll att Riksbanken har föreslagit 5 procents bruttosoliditet istället för det internationella 3 procent. Och att Sverige skulle kunna gå före till 5-procentsnivån.
Men några sådana ambitioner tycks inte finnas på politisk nivå. Arbetsvärlden frågade Fredrik Olovsson (S) hur han ställer sig till Riksbankens förslag.
Riksbanken driver 5 procents bruttosoliditet. Vad är regeringens och socialdemokraternas åsikt?
‒ Vi vill att det ska finnas rejäla buffertar i hela systemet både vad gäller likviditet och kapital. Vi har ju en riskvägning också i systemet vilket har en förebyggande effekt. Vi har också en resolutionsreserv som vi samlar in från bankerna för att kunna använda i kriser, säger Fredrik Olovsson (S).
Ställer ni upp på Riksbankens 5-procentsmål?
‒ Det är en diskussion som pågår nu i EU. Vi ser att det finns en poäng i att vi har ungefär samma regelverk i hela Europa.
Vad driver ni för linje i EU?
‒ Att det finns tillräckligt med kapital. Det är vår linje. Vi har inte satt en skarp procentsats utan det är en diskussion som pågår.
Kan Sverige gå före och ha högre kapitaltäckningskrav som Cecilia Skingsley öppnar upp för?
‒ Vi går före och svenska banker är bättre kapitaliserade än andra. Oron för det europeiska banksystemet ligger inte i första hand i Sverige utan i andra länder.
Kan vi ha högre krav än resten av Europa?
‒ Vi har redan det, så det är klart att man kan det. Men exakt var nivåerna ska ligga är en senare diskussion.