Det här ska Forte använda sina nya 200 miljoner till

Ethel Forsberg började som generaldirektör på Forte – det statliga forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd – den 1 juni i år. Några månader senare fick hon en glad överraskning i form av kraftigt ökade anslag i regeringens budget. Enbart till arbetslivsforskningen blir det en på ökning på 30 miljoner kronor nästa år. Totalt fram till 2020 stiger det årliga anslaget med 190 miljoner jämfört med i år. Även för Fortes båda andra ben – hälsa och välfärd – höjs anslaget.

Den arbetsrelaterade ohälsan ökar och vi vet inte varför.

– Det är en rejäl satsning, säger Ethel Forsberg, men tillägger också att behoven ökat.

– Den arbetsrelaterade ohälsan ökar och vi vet inte varför, det är väl därför regeringen vill göra den här satsningen.

Det gränslösa arbetet, otrygga anställningar och ökade löneskillnader – det är tre trender i det moderna arbetslivet som Ethel Forsberg vill se mer forskning om.

Ett hållbart arbetsliv är den allt mer inarbetade slogan som motiverar regeringens satsning. Och hållbarhetsfrågor är något som ligger den nya generaldirektören varmt om hjärtat från hennes tidigare jobb som chef för Kemikalieinspektionen.

Det gränslösa arbetet, otrygga anställningar och ökade löneskillnader – det är tre trender i det moderna arbetslivet som Ethel Forsberg vill se mer forskning om.

– Vi behöver forskning för att få evidens på hur sådana faktorer påverkar vår hälsa. Det är viktig information för framtidens arbetsmarknadspolitik, säger hon.

Att jobba mer flexibelt kan vara ett sätt att minska stressen.

Fortes senaste stora utlysning av projektmedel är en provkarta på vilka utmaningar och kunskapsluckor det finns i det moderna arbetslivet. Ethel Forsberg lyfter bland annat fram digitaliseringens effekter som har en tendens att sudda ut gränsen mellan arbete och fritid.

– Gränserna blir mer flytande. Vilken effekt har det på hälsan att vara ständigt tillgänglig, frågar hon sig.

– Men det är också viktigt att se till möjligheterna. Att jobba mer flexibelt kan vara ett sätt att minska stressen.

Nyligen gjorde Forte också en specialutlysning för forskning om arbetsmiljön i kvinnodominerade sektorer.

– Det är en viktig uppgift för oss att fokusera på områden där vi ser stora skillnader mellan olika gruppers förutsättningar och kvinnor har högre sjuktal än män, inte minst vad gäller den psykiska ohälsan, förklarar Ethel Forsberg.

Som regel har ”manliga” yrken en fastare struktur i arbetstidsschemat, medan det i kvinnoyrken är vanligt att man inte vet sina arbetstider för de närmsta veckorna.

Men Forte presenterade så sent som i somras en kunskapssammanställning just om kvinnors arbetsmiljö. En slutsats där är att problemen redan är välkända sedan tidigare. Är då inte uppgiften snarare att föra ut vad man redan vet?

– Visst, det finns ett genomförandeunderskott, svarar Ethel Forsberg. Det är vår uppgift att också sprida resultaten, men av olika anledningar tillämpas inte kunskaperna. Då får man inte ge sig utan belysa det ytterligare. Med den här nya utlysningen hoppas vi få fram vilka åtgärder som är mest effektiva.

Tidigare forskning har bland annat visat att schemaläggning utgör ett stort problem inom exempelvis vård, socialtjänst och handel. Som regel har ”manliga” yrken en fastare struktur i arbetstidsschemat, medan det i kvinnoyrken är vanligt att man inte vet sina arbetstider för de närmsta veckorna.

– Att inte kunna planera sin egen tid är en stor stressfaktor, konstaterar Ethel Forsberg.