Vi vill ha tydlig politik för att få unga i jobb efter krisen Teodor Johansson, MUF Östergötland, och Oskar Brusell, MUF:s förbundsstyrelse (båda till höger) efterlyser åtgärder mot ungdomsarbetslösheten. Arkivbild till vänster: Gröna Lund som anställer många unga var helt stängt förra säsongen. Foto: Ali Lorestani / TT

Debatt Vi vill ha tydlig politik för att få unga i jobb efter krisen

Debatt Genom mini-jobs, lärlingsutbildning och allmän visstid kan vi få in fler unga i jobb efter pandemin. Det skriver två representanter för Moderata ungdomsförbundet och efterlyser en tydlig arbetsmarknadspolitik på området.
30 mar 2021

Året som gått har varit ett tufft år för alla på den svenska arbetsmarknaden. En grupp som drabbats särskilt är unga mellan 15–24 år. Arbetslösheten i denna grupp har ökat kraftigt och enligt Statistiska Centralbyrån står 143 000 unga utan jobb, lika många som antalet invånare i Norrköping.

Många av de branscher där unga får sitt första jobb har i praktiken givits näringsförbud. Detta skapar svårigheter för unga att komma in och få den arbetslivserfarenhet som värderas högt på arbetsmarknaden. Här krävs en tydligt inriktad politik som motverkar utestängningseffekterna, så att fler unga får en bra start i arbetslivet. Vi ser bland andra dessa reformer som särskilt viktiga:

Nya anställningsformer

Nya anställningsformer har varit stabila jobbskapare genom åren. Allmän visstidsanställning är ett tydligt exempel. Enligt Svenskt Näringsliv har denna anställningsform mellan 2008 och 2017 gett över en miljon arbetslösa ett jobb och 900 000 tillsvidareanställningar har tillkommit under samma period.

Under början av 2000-talet genomfördes en konsekvent reformering av den tyska arbetsmarknaden. En förändring som genomfördes var så kallade mini-jobs

Tyskland är ett land som ofta tas upp som ett framgångsexempel i att skapa en dynamisk och fungerande arbetsmarknad. Under början av 2000-talet genomfördes en konsekvent reformering av den tyska arbetsmarknaden. En förändring som genomfördes var så kallade mini-jobs, vilket för arbetstagaren innebar deltidsarbete utan beskattning och för arbetsgivaren lägre sociala avgifter.

Detta skapade incitament och möjligheter för exempelvis studenter att arbeta vid sidan av studierna och få den erfarenhet arbetsgivare söker.

Sänkta arbetsgivaravgifter

Arbetskraftskostnaderna i Sverige är höga och utgörs av både lönekostnader och sociala avgifter. Cirka en fjärdedel av arbetskraftskostnaderna består av arbetsgivaravgifter.

Genom sänkta arbetsgivaravgifter för unga mellan 15 och 25 år kan vi göra det billigare för arbetsgivare att anställa unga.

Nyligen lades fram en rapport författad av bland andra Sven-Olof Daunfeldt, professor i nationalekonomi och forskningschef vid Handelns forskningsinstitut. Den redogör tydligt för hur många jobb som skapats via de lägre arbetsgivaravgifterna som alliansregeringen införde. Totalt 18 000 nya jobb. Genom sänkta arbetsgivaravgifter för unga mellan 15 och 25 år kan vi göra det billigare för arbetsgivare att anställa unga.

Lärlingsanställningar

Det finns statistik som tydligt visar på svårigheterna i att komma i arbete om personen i
fråga saknar en grundläggande utbildning. Enligt Arbetsförmedlingen hade 610 000 svenskar år 2018 en utbildning som var kortare än gymnasiet, av dessa var 370 000 i jobb.

Även här har Tyskland implementerat ett framgångsrikt system som vi skulle kunna lära av: lärlingsanställningar. Utbildningarna uppgår oftast till tre år, men det finns exempel på lärlingsutbildningar som är både kortare och längre. Det handlar då om utbildningar av förberedande karaktär, där en avsikt är att lärlingarna i efterhand ska kunna komplettera utbildningen för att uppnå erkända yrkeskvalifikationer.

I en rapport menar Sieps att Sverige kan dra lärdomar av tyska lärlingsanställningar. När gymnasieskolan blir mer akademiskt inriktad måste det skapas vägar in på arbetsmarknaden för de som inte är intresserade av akademisk utbildning, i stället för att slussas från grundskolan in i arbetslöshet.

Det är dags för reformer som möjliggör framtidens arbetsmarknad.

I samband med att vi öppnar upp samhället igen krävs det åtgärder för att återstarta den svenska ekonomin. Det kommer krävas åtgärder på arbetsmarknaden för att inte riskera att människor fastnar i långtidsarbetslöshet och riskerar att hamna i utanförskap. Det är dags för reformer som möjliggör framtidens arbetsmarknad.

2:e vice distriktsordförande MUF Östergötland respektive ledamot MUFs förbundsstyrelse
30 mar 2021
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan