Coronaviruset har satt hela samhället i gungning och fått enorma konsekvenser för såväl det svenska näringslivet som den globala ekonomin. Konsekvenserna för sysselsättningen har redan givit sig till känna och tillströmningen till a-kassan har nått historiska nivåer. Det akuta läge vi nu står inför påkallar ett behov av att skyndsamt se till att a-kassorna inte diskvalificerar de arbetstagare som inte har en traditionell sysselsättningsform.
Att regeringen till följd av utvecklingen i våras ändrade villkoren i a-kassan var ett viktigt beslut under dessa tider av social och ekonomisk oro. Det gav fortsatt inkomsttrygghet för många löntagare. Dessvärre omfattades inte giggare, frilansare och andra moderna sysselsättningsformer. Förväntningarna på a-kasseutredningen var därför höga inför överlämnandet förra veckan.
Avsaknaden av förutsägbarhet hämmar inte bara många människors möjlighet till försörjning utan också omställningen till den moderna arbetsmarknaden.
Övergången till inkomstvillkor som presenterades av utredningen är en lovvärd utveckling som ser ut att göra det enklare för flera arbetstagare att ta del av försäkringen. Men utredningen missar ändå målet om en a-kassa anpassad för den moderna arbetsmarknaden. Trots en uttalad ambition om att skapa förutsägbarhet för giggare, frilansare och andra moderna sysselsättningsformer saknas tydliga riktlinjer för hur a-kassorna ska bedöma personer som står utanför de traditionella sysselsättningsformerna. I stället hänvisar utredningen till den praxis som under åratal skapat otrygghet och oförutsägbarhet. Här har a-kassorna länge tenderat att på förhand bedöma uppdragsbaserad arbetskraft som företagare, snarare än att ge ansökande en samlad bedömning baserat på samtliga kända omständigheter som regelverket förordar.
Att den uppdragsbaserade arbetskraften även framöver saknar förutsägbara regler om huruvida de omfattas av försäkringen kan få både kort- och långsiktiga arbetsmarknadsmässiga konsekvenser. Det rör sig om en både stor och växande grupp. Bara de egenanställda som finns i vår branschorganisations fyra medlemsföretag var 2019 drygt 32 000 enligt SCB. Avsaknaden av förutsägbarhet hämmar inte bara många människors möjlighet till försörjning utan också omställningen till den moderna arbetsmarknaden. Det är olyckligt för såväl egenanställda, individer med andra moderna sysselsättningsformer som samhället i stort. Ett inkluderande socialt skyddsnät är en förutsättning för att skapa en arbetsmarknad som fungerar för alla arbetstagare i ett modernt samhälle, inte bara de med traditionella sysselsättningsformer.
Vårt förslag är att a-kassereglerna anpassas tydligt till de förutsättningar som råder inom moderna sysselsättningsformer.
När en ekonomisk kris nu tagit vårt samhälle med storm blir det än tydligare att den föråldrade lagen om arbetslöshetsförsäkring och dess arbiträra tillämpning inte längre är hållbar. De arbetsmarknadsmässiga konsekvenserna är redan märkbara. Frilansare, kombinatörer och andra arbetstagare utan traditionella arbetsplatser riskerar att gå miste om det sociala skyddsnät de varit med och byggt upp. Det är därför svårt att tolka en fortsatt tafatthet som något annat än ett förringande av den uppdragsbaserade arbetskraftens bidrag till det svenska samhället.
Vårt förslag är att a-kassereglerna anpassas tydligt till de förutsättningar som råder inom moderna sysselsättningsformer. Människor som arbetar i uppdragsbaserat arbete och innehar en A-skattsedel ska enligt vårt sätt att se det alltid bedömas som underställda arbetsgivaren och ha rätt till a-kassa. Människor som arbetar i uppdragsbaserat arbete, innehar F-skattsedel och har en omsättning lägre än 200 000 kronor innevarande år ska ha rätt att göra max fem uppdrag per år utan att förlora A-kassa. När omsättning överstiger 200 000 kronor ska ersättningen från a-kassan upphöra.
Näringslivet har en samhällsviktig funktion i att skapa jobb, driva på innovationer och finansiera vår gemensamma välfärd. Men att värna om näringslivets utveckling är också att värna om alla de insatser som stärker den svenska ekonomin. I det är inkomsttrygghet genom en rättvis arbetslöshetsförsäkring centralt, och i det avseendet får utredningen en bakläxa. Lagstiftningen måste gå den moderna arbetsmarknadens egenskaper till mötes, och skapa trygghet och förutsägbarhet också för nya sätt att organisera arbete. Därtill bör tilläggas att en mer inkluderande a-kassa även har en mer långsiktig normativ effekt, där beslutsfattare erkänner det viktiga bidrag dessa arbetstagare innebär för svenska samhället. Därigenom kan egenanställda, frilansare och kombinatörer få den förankring i det sociala skyddsnätet som de så väl förtjänar, också över tid.