För TCO är den avgörande frågan om vinster i välfärden att verksamheten ska präglas av hög kvalitet och effektiv användning av samhällets resurser. Vinst ska inte vara möjlig att skapa genom låg kvalitet, dåliga arbetsvillkor och låg bemanning, skriver TCO på DN-debatt i en replik till Ilmar Reepalu, regeringens utredare av vinster i välfärden.
Det är ett bra första steg, men som politisk linje för en stor facklig organisation räcker den inte långt. TCO:s linje måste kompletteras med en analys över vilka effekter som vinster i välfärden får på hela välfärdssektorn, även för de kommunalt drivna verksamheterna.
Den ökande skolsegregationen bekymrar regeringen, Skolverket, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, LO, forskare och stora delar av lärarkåren. Men för TCO tycks inte de ökade skillnaderna vara något bekymmer.
För skolans del gäller att den ska vara likvärdig och kompensatorisk, det står i skollagen. Det borde innebära att alla skolor ska vara bra och alla elever få en bra utbildning. Men det klarar inte dagens marknadsdrivna skolsystem att leva upp till. Den vinstdrivna konkurrensen om eleverna skapar i stället stora skillnader både bland skolor och elever.
Den ökande skolsegregationen bekymrar regeringen, Skolverket, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, LO, forskare och stora delar av lärarkåren. Men för TCO tycks inte de ökade skillnaderna vara något bekymmer.
Denna skolsegregation sker oavsett kvaliteten på verksamheten i de vinstdrivna aktiebolagsskolorna. De kan ha utmärkta avtal med goda villkor och löner och ändå driva fram en skolsegregation. De kan ha hög kvalitet på verksamheten genom att plocka ut de elever som är välmotiverade och som har välutbildade föräldrar. Då får de ett positivt elevurval som klarar att få goda resultat trots bolagens låga lärartäthet.
Kvalitetsproblemen uppstår i stället i de kommunala skolorna. De får ett negativt segregerat elevurval och de får många elever som inte klarar skolan. Verksamhetens kostnader ökar i takt med att allt fler elever slås ut i socioekonomiskt utsatta områden. När marknadskrafterna tilläts verka inom välfärdssektorn slogs benen undan för de demokratiskt beslutade målen för verksamheterna. Marknadskrafterna motverkar och omöjliggör en likvärdig skola.
Under större delen av 1900-talet fördes en skolpolitisk kamp för en demokratiskt styrd och likvärdig skola … I den var TCO en mycket stark kraft.
Under större delen av 1900-talet fördes en skolpolitisk kamp för en demokratiskt styrd och likvärdig skola. Socialdemokrater, liberaler, Lärarförbundets föregångare, TCO och andra förde en kamp mot dåtidens segregerade skolsystem. En strid som avgjordes i och med att grundskolan infördes. I den striden var TCO en mycket stark kraft. Men i och med att marknadskrafterna fått styra skolan är den återigen uppdelad efter samhällets olika klasser.
När vinster i välfärden diskuteras borde TCO återigen ta kristallklar ställning för att alla barn och unga ska garanteras en rätt till en god utbildning. När segregationen drar isär den svenska skolan duger det inte att begränsa sig till att titta på verksamheten i privata välfärdsföretagen och driva en snäv linje om att det enda som räknas är hög kvalitet och en effektiv resurshantering av skattemedel. TCO måste se på effekterna för hela samhället och för alla elever.