Inkomstskillnaderna har ökat kraftigt och samhället är i behov av mer resurser – till klimatinvesteringar, till inkomsttrygghet och välfärd. Samtidigt präglas diskussionen om skatter av en stark slagsida mot att högre och mer rättvisa skatter skulle vara något som orättfärdigt drabbar småsparare eller kvinnor som försöker sy ihop sin vardag.
De senaste 30 åren har skatterna sänkts med motsvarande 350 miljarder kronor – en hisnande summa. Sänkningar har ofta motiverats med önskningar att understödja olika ekonomiska beteenden eller antaganden om skatters skadliga effekter. Exemplen är många; nedsatt moms på livsmedel och kultur, omfattande jobbskatteavdrag, lågbeskattade investeringssparkonton och utdelning från fåmansbolag, rut- och rotavdrag och inte minst en rad nedsättningar av arbetsgivaravgifter för olika ändamål.
Den absoluta majoriteten av drygt två miljoner sparare i ISK har sparat under 50 000 kronor
Det svenska skattesystemet präglas idag av motsatserna till rättvisa och enkelhet. Skatteundantagen och -nedsättningarna har blivit för många. Allt fler forskare och utredare inom nationalekonomin landar också i att enhetligheten bör återställas, på momsområdet, för fastighetsbeskattningen, i kapitalbeskattningen och för utdelning från fåmansbolag. Trots detta är skattediskussionen starkt präglad av egenintresse i stället för av allmänintresset.
Frågan om den låga skatten på investeringssparkonton (ISK) är ett tydligt exempel. Den absoluta majoriteten av drygt två miljoner sparare i ISK har sparat under 50 000 kronor. Av den samlade summan på ISK (700 miljarder kronor) äger 20 000 individer 210 miljarder. I Finansdepartementets analys av ökning av inkomstskillnaderna är slutsatsen att huvudorsaken är ökade och ojämnt fördelade kapitalinkomster. Därefter är det skatteförändringar som har bidragit mest till utvecklingen. När finansministern lyfter en möjlighet att rätta till en orättvist låg beskattning på en enskild sparform utlöses en protestvåg som bärs ut i media – och motförslag som innebär ytterligare sänkningar av denna skatt. Fokus hamnar på de många småspararna som riskerar att påverkas. Mycket lite nämns om att ett försvar av dagens ISK är ett försvar av fåtalet med de enorma summorna och ett system där skatten blir lägre ju mer kapital individen kan sätta av.
Mobiliseringen mot en rättvisare fastighetsbeskattning är massiv
Samma med fastighetsskatten. Det lågt satta taket för skatten gör att högt värderade villor och bostadsrätter är mycket förmånligt behandlade – skatten på en villa i Danderyd kan bli så låg som 0,1 procent av taxeringsvärdet i stället för 0,75 procent som är skattesatsen under taket idag. Att rätta till denna orättvisa har dock visat sig vara en politiskt känslig och mycket svårframkomlig väg att gå – mobiliseringen mot en rättvisare fastighetsbeskattning är massiv.
Detta förhållningssätt upprepar sig på flera områden. Rika – som gynnas av låga skatter – backas upp av låg- och medelinkomsttagare – som skulle gynnas betydligt mer av förbättrad välfärd. Det spelar tydligen mindre roll att förslagen innehåller undantag för ISK-sparande av mindre belopp och regler för begränsning av fastighetsskatten för personer med lägre inkomster. Varje förslag på skattehöjning ses ändå som en förolämpning.
Jag menar att vi har haft för lite samtal om skatters positiva bidrag till vårt gemensamma samhälle. Du och jag betalar – ja – och det bör ske efter förmåga. Över livet får vi tillbaka det mesta men resurserna kommer att fördelas lite olika, beroende på livssituationer och behov. De senaste decenniernas skatteförändringar har drivits av en syn att skatter skadar människors vilja att arbeta, investera, konsumera eller utbilda sig – när det samtidigt är skatteintäkternas användningsområden som möjliggör mycket av detta. Det går dock inte att både slippa undan skatt och gynnas av ett tryggt samhälle.
Det är dags att lyfta blicken. Eventuella effekter av skatter som du som individ inte önskar måste ställas mot effekterna för skattesystemet som helhet och mot vad vi med skatteinkomsterna kan åstadkomma gemensamt.