Även om Ulf Kristersson (M) inte lyckas bli statsminister så är förutsättningarna ändå goda för en borgerlig höstbudget, så länge som Vänsterpartiet och Centerpartiet inte kan komma överens om budgetförhandlingarna.
Det kan bli en repris från 2018, då M-KD-budgeten gick igenom med stöd från SD och vann med 153 röster för och 141 mot. För att budgeten ska antas krävs bara att den har flest röster och inte röstas ner av en majoritet av riksdagen.
Den här gången väntas Sverigedemokraterna få mer direkt inflytande över budgetens innehåll i utbyte mot sina röster med tanke på hur Moderaterna och Kristdemokraterna har närmat sig partiet.
Sneglar man på partiernas senaste skuggbudgetar så finns flera punkter där partierna ligger mycket nära varandra. Exempelvis höjt rutavdrag, sänkt jobbskatt, minskad invandring och fler poliser.
Nya skattesänkningar
Det tydligaste är att det blir stora skattesänkningar på inkomst av arbete och eventuellt även pension. Både Moderaterna och Sverigedemokraterna vill sänka skatten på arbete med betoning på låg- och medelinkomsttagare.
I Moderaternas skuggbudget föreslås ett förstärkt jobbskatteavdrag med 24 miljarder kronor som skulle innebära att alla som jobbar heltid får mellan 400–550 kronor sänkt skatt i månaden. Kristdemokraterna har föreslagit en skattesänkning till alla, med betoning på de som arbetar, om drygt 14,5 miljarder kr 2021 och 15,4 miljarder kr 2023. I KD:s förslag ligger taket på cirka 1 600 kronor mer i månaden för de som har 42 400 kronor i månadslön. Både Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna vill i sina partiprogram att pensionärer inte ska betala mer skatt än löntagare.
Även Liberalerna, som nu sällat sig till det borgerliga samarbetet, har i januarisamarbetet drivit frågor om avskaffad värnskatt och höjd brytpunkt för statlig skatt. De kan förväntas stödja ytterligare skattesänkningar på arbete.
Historiskt skifte i migrationspolitiken
Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna är alla eniga om att Sverige bör ha en invandring i nivå med våra nordiska grannländer och är positiva till ett så kallat volymmål. Moderaterna menar att antalet asylansökningar behöver minska från dagens 22 000 till cirka 5 000 per år.
Sverigedemokraterna vill å sin sida gå något längre genom att ändra svensk asyllagstiftning så att Sverige endast tar emot asylsökande från våra grannländer, vilket i praktiken innebär ett stopp för allt asylmottagande så länge Sveriges närområde är säkert.
Stora satsningar på polisen
Partierna är eniga om att sikta på att förstärka poliskåren med 10 000 fler poliser, vilket också är regeringens mål. Moderaterna och Sverigedemokraterna vill båda göra polisutbildningen betald. Moderaterna vill att detta sker genom avskrivningar av studielån, medan Sverigedemokraterna vill att lön ska utbetalas under polisutbildningen.
Kristdemokraterna har ställt sig bakom Polisförbundets förslag om att rekrytera norska poliser för att snabba på förstärkningen av poliskåren, eftersom det finns ett överskott av polisutbildade i Norge. Moderaterna vill att statliga ordningsvakter ska avlasta polisen medan fler utbildas.
Obligatorisk a-kassa
Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna vill införa en obligatorisk a-kassa. När det kommer till nivåerna i a-kassan så spretar partierna. Kristdemokraterna säger nej till en förlängning av förstärkningen av a-kassan som införts under coronapandemin.
Idag ligger den förstärkta a-kassan på ersättningsnivåer om max 1200 kronor per dag de första 100 ersättningsdagarna och från dag 101 på max 1000 kronor per dag. Sverigedemokraterna vill behålla den högre ersättningen de första 100 dagarna men därefter sänka till max 800 kronor från dag 101.
Moderaterna vill däremot att a-kassan sänks till 760 kronor per dag under de första hundra dagarna, och därefter till 680 kronor per dag. Samtidigt vill Moderaterna förkorta ersättningsperioden till 265 ersättningsdagar.
Sjukförsäkringen splittrar
Även sjukförsäkringen kan bli en knäckfråga för en borgerlig budget. Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna vill återinföra den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, den så kallade ”stupstocken”, vilket Moderaterna beräknar leder en besparing på drygt 6 miljarder konor och till en ökad sysselsättning med 4 000 personer.
Sverigedemokraterna har däremot satsat mest pengar av alla partier på sjukförsäkringen i skuggbudgeten 2021, och vill både se höjd sjukersättning och fler undantag från tidsgränserna i sjukförsäkringen.