Vi lever i en tid med krig i Europa, störningar i globala värdekedjor, inflation och nyligen en pandemi. Höjda kostnader och osäkerhet i näringslivet leder till att arbetslösheten bland unga och utrikesfödda hamnat på en hög nivå. Reformer som en långsiktig sänkning av arbetsgivaravgiften och avskaffad bankskatt krävs, så företagen får råd att anställa och kan finansiera sin tillväxt.
Covid-19 medförde globalt den största ekonomiska nedgången sedan andra världskriget, och det ledde till försenat inträde på arbetsmarknaden för unga. Var femte ung person som inte studerar i Sverige är arbetslös, bland utrikes födda unga rör det sig om var tredje. För att nå Agenda 2030-målsättningarna om en inkluderande arbetsmarknad behöver jobbskapande komma i gång.
Riktiga reformer krävs för att skapa förändring. Till att börja med en permanent sänkning av arbetsgivaravgiften med sex procentenheter för landets mikroföretagare.
Pandemin slog ut många aktiva företag, och i samtliga svenska län förutom Stockholm och Jämtland är det färre än fem procent av de vuxna som driver aktiva företag. Vi har räknat på effekten av om aktivt företagande i alla län nådde upp till fem procent. I så fall skulle ungdomsarbetslösheten minska från 19 till 16 procent, i det genomsnittliga svenska länet.
I avsaknad av reformer är risken att det aktiva företagandet i stället stagnerar. Sedan 2010 har andelen företagare som är över pensionsåldern mer än trefaldigats, till 38 procent, medan andelen företagare som är i medelåldern sjunkit till 53 procent och andelen unga företagare sjunkit till enbart tio procent av det totala antalet företagare. Framför allt i norra Sverige är företagandet starkt beroende av äldre, och en omfattande företagsdöd nalkas i och med att unga inte tar över driften.
En sänkning med sex procentenheter förväntas skapa 140 500 jobb i Sverige.
Riktiga reformer krävs för att skapa förändring. Till att börja med en permanent sänkning av arbetsgivaravgiften med sex procentenheter för landets mikroföretagare. Den lagstadgade arbetsgivaravgiften i Sverige är hela 15 procentenheter högre jämfört med det typiska OECD-landet, och en normalisering av avgiften krävs för att Sverige ska kunna konkurrera om jobben. Almega har visat att en sänkning med sex procentenheter förväntas skapa 140 500 jobb i Sverige. I en aktuell studie finner vi att 77 500 av dessa jobb skulle skapas i de tre storstadslänen, och resterande 63 000 jobb i övriga delar av landet.
Som forskning av Sven-Olov Daunfeldt och Anton Gidehag visat, har sysselsättningseffekten av sänkt arbetsgivaravgift underskattats i den svenska debatten. Dessutom leder en sänkning av avgiften inte bara till fler jobb, utan också andra vinster – såsom stärkta drivkrafter till företagande, stärkta drivkrafter till arbete samt ökad lönsamhet bland företagen. Det stimulerar också fler unga att satsa på att bli företagare.
Sänkta kostnader att anställa och ökade drivkrafter till företagande är halva lösningen – den andra är att möjliggöra finansiering för tillväxt. Gradvis har regleringar av finanssektorn gjort det svårare för nystartade framgångsrika företag att meritera sig för banklån. Den nya bankskatten försvårar ytterligare, och risken finns att EU:s nya bankpaket införs i Sverige med extra stränga regler, vilket ytterligare slår mot småföretagen. Sverige behöver en kursförändring, låt oss se ambitiösa reformer, så att företagandet och tillväxten stärks i landet, och jobben blir fler:
· Sänkt arbetsgivaravgiften permanent för upp till nio anställda, i ett första steg med sex procentenheter.
· Differentiera sänkningen så att landets mera glesbefolkade kommuner, som har sämre statlig service, får en större sänkning.
· Avskaffa bankskatten och inför de nya bankreglerna utifrån en förståelse av att överdrivet komplexa regelverk försvårar för de mindre företagen att få lån att växa.
· Finansinspektionen behöver se över de nya bindande reglerna om kreditriskhantering, eftersom dessa ökade byråkratiska krav höjer tröskeln för kapitalförsörjning för de mindre företagen.
· Regeringen bör se över den befintliga statliga låneverksamheten. Fokus bör läggas på statliga lånegarantier som underlättar för privata banker att stå för utlåning även till småföretag i glesbebodda delar av Sverige
Utan ambitiösa reformer kommer svensk arbetsmarknad fortsätta stagnera, med svagare möjligheter för framför allt unga och utrikesfödda som följd. Sverige kan bättre än så, men då behövs reformer som får fart på jobben.