Av alla arbetslösa har cirka tre av tio varit arbetslösa i mer än ett halvår. Åtta av tio långtidsarbetslösa kommer från grupper med svag konkurrensförmåga.
Många i gruppen är födda och uppvuxna i delar av världen där skolgången påverkats av krig och flykt vilket medfört kunskapsluckor i förhållande till de krav som ställs på svensk arbetsmarknad.
Dessa grundläggande kompetenskrav ställs även i yrkesutbildningar. Kunskapsluckorna behöver täppas till för att bryta långtidsarbetslösheten. Det räcker tyvärr inte att satsa på ytterligare platser inom yrkesvux och yrkeshögskolan som regeringen nu aviserat.
I mitten och slutet av 1990-talet genomfördes med framgång grundläggande datautbildningar runt om i Sverige för att täppa till kunskapsluckan som hade uppstått gällande förmågan att använda en dator. Långtidsarbetslösa gavs på detta vis en chans att hänga med och bli delaktiga.
Denna framgång behöver nu upprepas med ett grundläggande kunskapslyft som ges till alla dem som idag saknar grundläggande kunskaper som ställs för att kunna delta i en yrkesutbildning.
Samtidigt har vi tomma utbildningsplatser inom yrkesområden där anställningsbehoven är skriande och vakanser gapar tomma i viktiga arbetsmarknadsutbildningar och yrkeshögskoleutbildningar.
Alldeles för många långtidsarbetslösa som vi idag möter i våra verksamheter har en för hög tröskel till utbildning. Kunskapsluckorna inom främst grundläggande läs och skrivförmåga, hälsokunskap, samhällskunskap, matematik och naturkunskap behöver täppas till innan vi kan matcha och motivera individen till en adekvat yrkesutbildning.
Kunskapsluckorna medför även svårigheter att göra ett yrkesval och kunna tillgodogöra sig vägledningsinsatser. Vi måste ge dessa individer en rimlig chans att etablera sig på svensk arbetsmarknad. Vi som arbetar med dessa frågor dagligen uppmanar därför regeringen till att skyndsamt införa ett grundläggande kunskapslyft.
Samtidigt har vi tomma utbildningsplatser inom yrkesområden där anställningsbehoven är skriande och vakanser gapar tomma i viktiga arbetsmarknadsutbildningar och yrkeshögskoleutbildningar.
Att dessa utbildningsplatser inom exempelvis service, restaurang och tillverkning tillsätts är helt avgörande för att vi ska klara av kompetensförsörjningen och konkurrenskraften. Genom ett grundläggande kunskapslyft kommer fler att klara av övergången till dessa utbildningar vilket är helt avgörande för ett effektivt nyttjande av våra gemensamma resurser.
Vidare har OECD kritiserat att de fristående aktörer som arbetar med matchning på uppdrag av Arbetsförmedlingen inte ges tydliga incitament till att arbeta med att matcha till kortare utbildningar.
Steget till en yrkesutbildning är för långt enligt OECD. Vi behöver alltså sänka tröskeln från långtidsarbetslöshet till utbildning enligt OECD.
Vi är helt övertygade om att genom att ge de fristående aktörerna som arbetar med dessa individer incitament till att motivera och matcha den arbetssökande till en grundläggande utbildning som kommunerna får i uppdrag att tillhandahålla så kommer fler att kunna tillträda de lediga bristyrkesutbildningarna som idag står tomma.
Fristående aktörer och kommuner behöver samverka i detta viktiga arbete.
Att arbetssökande har den kompetens som efterfrågas är bästa medicinen för att bryta långtidsarbetslösheten så att fler kan ta ansvar och försörja sig.