Regeringen vill kriminalisera ”förolämpning av tjänsteman”. Förslaget är en del av en proposition för att förstärka skyddet för offentliga tjänstemän.
Ett annat förslag är att beslutsfattares namn kan utelämnas i vissa fall, för att tjänstemän inte ska kunna hotas efter ett myndighetsbeslut.
Enligt utredningen inför förslaget låter offentliganställda bli att vidta åtgärder eller fatta beslut av rädsla för trakasserier. Det redan existerande brottet ”hot mot tjänsteman” upplevs som otillräckligt.
– Vi måste säkerställa att de som arbetar för våra myndigheter kan utföra sina uppgifter utan rädsla för sin egen säkerhet, skriver justitieminister Gunnar Strömmer i ett pressmeddelande om propositionen.
De flesta fack håller med regeringen, och är positiva till de nya lagarna i sina remissvar.
– Lagförslaget är välbalanserat mellan öppenhet och behovet att skydda offentliga tjänstemän, säger Britta Lejon, ST:s ordförande till Arbetsvärlden.
Hon framhåller bakgrunden.
– Brottet hot mot tjänsteman räcker inte. Medlemmar och medarbetare utsätts mer än tidigare för hot, trakasserier och våld. Vi har problem med den organiserade brottsligheten som ger sig på socialförsäkringssystemen och myndigheter för att pressa fram beslut som de vill ha.
Det nya brottet förolämpning av tjänsteman föreslås gälla ”den som angriper en tjänsteman (. . .) genom att rikta beskyllning, nedsättande uttalande eller förödmjukande beteende mot tjänstemannen (. . .) om gärningen är ägnad att kränka tjänstemannens självkänsla eller värdighet.”
Journalistförbundet avstyrker däremot de nya lagarna. Det är oacceptabelt att offentligt anställda utsätts för hot och hat. Men åtgärderna är inte rätt väg att gå, anser Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert.
– Det nya brottet innebär en inskränkning av yttrandefriheten. Det är en väldigt stor sak att göra. Idag är förtal brottsligt. Men här vill man gå längre. Det är viktigt att man ska kunna kritisera myndigheter och myndighetsutövning även i problematiska ordalag, säger hon.
ST accepterar anonyma beslut
Fackförbundet ST håller också med regeringen om att myndigheter ska få anonymisera beslutsfattare, om man bedömer att den som tagit beslutet kan utsättas för hot.
Men man anser också att en sådan reform bör ha strikta rutiner för att inte överanvändas, och att lagen bör kunna omprövas med tiden.
Journalistförbundets Ulrika Hyllert menar att andra åtgärder som att tillämpa gällande lagar hade varit bättre än nya lagar.
– Vi jämför med när journalister idag inte anmäler olaga hot eftersom förtroendet för rättsväsendet är lågt. Man har kollegor som anmält och inget händer.
Däremot bedömer inte Journalistförbundet att den nya lagen inskränker tryckfrihetsförordningen, något som yttrandefrihetsexperten Nils Funcke hävdat i en debattartikel i Expressen.
Journalistförbundet motsätter sig också förslaget om anonyma myndighetsbeslut.
Det strider mot syftet med tryckfrihetsförordningen och kan ge sämre insyn för journalister, menar förbundet i sitt remissvar.
”Måste kunna hålla i sina principer”
Även fack som Akademikerförbundet SSR och centralorganisationen Saco är i huvudsak positiva till de nya lagarna. Kritiken kommer istället från exempelvis Civil Rights Defenders och jurister vid universitet och domstolar.
Ulrika Hyllert anser att det är olyckligt att många fackförbund prioriterat skydd genom de nya lagarna framför yttrandefrihet.
– Man behöver kunna hålla i sina principer även när det är tuffare i samhället, säger hon.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 2 juli 2025.