Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn

Debatt ”Med sifferlösa avtal hotas stabiliteten”

Vi accepterar inte en modell som innebär att lönerna helt godtyckligt bestäms direkt på företagen och myndigheterna. Individuell lönesättning är fullt förenligt med dagens system där avtalen innehåller siffor. Det skriver Cecilia Fahlberg och Britta Lejon, förbundsordföranden för Unionen och fackförbundet ST, som replik till reaktionerna på deras tidigare debattinlägg.
17 jun 2015
Cecilia Fahlberg och Britta Lejon

Cecilia Fahlberg och Britta Lejon

Det behövs bra lokala löneprocesser med fungerande individuell lönesättning. Lönen ska variera med olikheter i arbetskrav och med skillnader i arbetsresultat, erfarenhet och kompetens. Löneskillnader ska vara sakligt grundade, bygga på objektiva faktorer och inte på godtycke. Alla ska veta på vilka grunder lönen sätts och vad som krävs för att lönen ska höjas ännu mer.

Normering kommer alltid att uppstå, frågan är bara vem som sätter normen. Sifferlösa avtal på stora delar av arbetsmarknaden innebär ökade risker för instabilitet och för att arbetsgivaren ensidigt får bestämma. Givetvis måste kollektivavtalen kontinuerligt utvecklas i takt med att Sverige och omvärlden förändras. Konkurrenskraftiga företag och utvecklade myndigheter med kompetenta medarbetare är en förutsättning för jobb, höga löner och välfärd. Vi är alltid öppna för diskussioner om hur vi förbättrar arbetsmarknadens funktionssätt. Men hittills har det bara kommit ris från kritikernas håll utan några förslag på en modell som skulle vara bättre för svensk arbetsmarknad.

”Dagens system har skapat löneökningar åt i princip alla löntagargrupper på arbetsmarknaden.”

En tydlig trend visar att fler och fler avtal sluts som tar avstånd från märket, så kallade sifferlösa avtal. Cirka 800 000 anställda omfattas i dagsläget av sådana avtal, en oroande utveckling. Dagens system har skapat löneökningar åt i princip alla löntagargrupper på arbetsmarknaden, oavsett vilket fackförbund man tillhör. Att vissa förbund vill träffa sifferlösa avtal i hopp om att få mer än märket riskerar att leda till kompensationskrav från andra fackförbund. Samtidigt finns också risken att det börjar bjudas under märket och vi får lönedumpning. Risken blir då påtaglig att vi återgår till de problem som fanns före Industriavtalets tid med en urholkad konkurrenskraft, ekonomisk instabilitet och hög inflation som riskerar fortsatta reallöneökningar. Den lönebildningsprocess vi har idag sätter produktion och produktivitet i fokus, och skapar samtidigt bra förutsättningar för individen till ett långsiktigt och attraktivt arbetsliv.

”Att släppa siffror i avtalen som en riktåra vore att åter kraftigt öka osäkerheten om konkurrenskraft, inflation och växelkurs.”

Vi kan konstatera att ”märket” har varit en modern framgångssaga. Det är en viktig förklaring till den stabilitet på arbetsmarknaden vi haft – och kanske ännu viktigare, till den goda reallöneutvecklingen som kommit hela arbetsmarknaden till del. Det första industriavtalet slöts 1997. Därefter har reallöneökningen på arbetsmarknaden varit drygt 2 procent per år, eller omkring 40 procent för hela perioden. Det kan jämföras med omkring 0,5 procent under 20-årsperioden före industriavtalets tillkomst. Skillnaden är talande. Att släppa siffror i avtalen som en riktåra vore att åter kraftigt öka osäkerheten om konkurrenskraft, inflation och växelkurs – med kraftigt negativa effekter på framtidstro, investeringar och arbetsmarknad som följd. Unionen och ST står bakom dagens lönebildningsmodell och därmed en normering.  Det ger oss större möjlighet att säkerställa en fortsatt ekonomisk tillväxt, reallöneökningar och sysselsättningstillväxt.

Cecilia Fahlberg och Britta Lejon
Förbundsordföranden i Unionen och Fackförbundet ST
17 jun 2015
Visa artikelns 2 kommentarer
Kommentera
  1. Av Gunilla Krieg 18 jun 2015:

    I många globala företag har koncernledningen beslutat att inte höja lönerna vissa år trots god lönsamhet. Då har Unionens medlemmar i Sverige fått lönehöjning bara för att det finns siffror i centrala löneavtal. Deras kolleger i andra länder har drabbats av lönefrysning.

  2. Av Håkan Bodin 24 jun 2015:

    Jag håller fullständigt med Cecilia Fahlbergs och Britta Lejons resonemang ! Jag personligen känner också en stor oro inför framtiden, om fler och fler fackförbund börjar anamma sifferlösa avtal ! De grunder/argument som exempelvis Svensk Naringsliv och Arbetsgivarverket använder sig av, exempelvis att avtal med siffror i, på något sätt skulle riskera/innebära att individuell lönesättning inte kan fungera, håller jag inte alls med om ! // Håkan Bodin, AvdelningsOrdförande ST inom PRV

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.